Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Minskar hyresrätter arbetslösheten?
Ägt boende ger arbetslöshet: “Men så här är det: Ska arbetslös heten minska måste rörligheten på arbetsmarknaden öka.
Sambanden mellan boendeform och arbetslöshet har uppmärksammats alltmer under de senaste åren. Andrew Oswald, professor vid Warwick University, har i banbrytande studier visat att det som bäst förklarar ökningen av arbetslösheten i de industrialiserade länderna, från 2 procent på 1950-talet till cirka 10 procent, är ökningen av andelen egnahem.
Oswald har studerat utvecklingen i olika länder, i grupper av länder och över tid med samma resultat. Han jämför samvariationen mellan arbetslöshet och andelen ägt boen-de i USA och Europa under 1960-talet och 90-talet och kommer till samma slutsats: arbetslösheten har ökat snabbast i de länder som haft den snabbaste tillväxten av ägt boende.
Om man äger sin bostad är det ofta förenat med betydande kostnader att byta bostadsort. Det minskar rörligheten. En hög andel ägt boende ökar utträdena från arbetsmarknaden bland äldre anställda. En studie av elva EU-länder visar också att äldre löntagare som bor i ägt boende lämnar arbetsmarknaden i yngre år än andra.”
(Via knuff.se.)
Nu är ju Barbro Engman ordförande i Hyresgästföreningen och hennes artikel skulle förstås kunna avfärdas som en partsinlaga. Hennes referenser bl.a. till Andrew Oswalds studier ger dock rätt bra tyngd i argumenteringen. Frågan är dock om inte en av premisserna behöver diskuteras, nämligen att arbetslöshet kan/bör bekämpas genom rörlighet.
Accepterar vi alltså Engmans tes om att större andel hyresrätter befrämjar rörlighet som i sin tur skulle ge minskad arbetslöshet så accepterar vi ju också att människor i ökad utsträckning skall tvingas byta bostadsort, bryta upp familj etc för att söka sig lyckan i någon annan del av landet (för Engman talar väl om inom landet eller menar hon kanske Europa?). Ser hon kanske en arbetsmarknad liknande den i USA där, förstås, främst lågavlönade kan hamna i en nästan vagabonderande tillvaro i jakt på jobb. Det myntet har inte bara en utan sannolikt flera baksidor.
En solidarisk politik kan nog inte grundas på att öka andelen hyresrätter för att därigenom befrämja rörlighet på arbetsmarknaden.
PS Twinglyeffekt 1 DS
Currently playing in iTunes: Jumpin’ At Shadows by Gary Moore
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, SvD, Arbetslöshetsförsäkring, Barbro Engman
USA fristad för vem?
De väljer Amerika – vi borde indigneras: ” Svaret var lätt då. Det är lika lätt i dag. Ty vad ser vi nu hända, när en människa hamnar i en situation med fara för sin frihet eller har sitt liv hotat? Vart söker de sig?
Se på fallet Orhan Pamuk. Den 55-årige turkiske författaren vann Nobelpriset i litteratur i fjol. Han hade uttryckt åsikter om massmorden på armenier och kurder och utsatts för en hatkampanj. Efter mordet på den turkarmeniske chefredaktören Hrant Dink blev Pamuk föremål för hot mot sitt liv. Pamuk har nu – som franska Le Figaro scoopade med – flytt sin hemstad Istanbul. Flytt vart? Till Europas mest liberala land, Holland, kanske? Eller till Azerbajdzjan där hans turkiska vore gångbar? Eller Kanarieöarna för vädrets skull?
Nej, Pamuk – en liberal, tänkande humanist – väljer i kallt blod att gå i landsflykt i världens sedan åratal mest baktalade land, världskartans paria, Amerika, med en president som stundtals tonar fram som fånig.
Pamuk har inte kommenterat sitt val, bara sagt att han inte vet när han återvänder till Turkiet.
Det finns en enkel förklaring till varför Nobelpristagaren går i landsflykt i Amerika. Han har läst och han inser allvaret i inskriptionen på Frihetsgudinnans sockel: ”Ge mig era trötta, era fattiga, era förtryckta massor trängtande efter att andas fritt, det eländiga avskum som kryllar på era stränder, sänd dessa hemlösa, stormdrivna till mig.”
Orden är stiliga om än gammaldags svulstiga och lika aktuella som när amerikanerna gjorde sin revolution för 230 år sedan och Frihetsgudinnan fördes upp 1886. ”
(Via knuff.se.)
Visst har Heimerson rätt – åtminstone om vi väljer att begränsa oss till namnkunniga dissidenter. Samtidigt har USA begränsat antalet irakier som nu får komma till – om jag uppfattade ett nyhetsinslag på radion rätt – 70 tolkar per år, väntetid 6 år. Hur många irakier har Europa tagit emot, hur många har Sverige välkomnat? Nu diskuteras någon mindre utökning av “kvoten”. Fråga trötta, fattiga, förtryckta mexikaner, eller andra vanliga flyktingar/immigranter från Sydamerika, Afrika, hur välkomna de är vid gränsposteringarna?
Varför måste högerdebattörer som Heimerson tvinga på oss en svartvit bild av USA?
Jag tror att ett av skälen till att så mycket kritik riktas mot USA (oftast berättigad) är att vi alla har en slags fascination inför det land som själva utropat sig som frihetens försvarare i världen men som ständigt uppvisar två ansikten
Man kan mycket väl tycka att USA gjorde en oersättlig insats under andra världskriget i kampen mot nazismen och fördöma ockupationen av Irak.
Man kan fascineras av kulturella smältdegeln när man besöker USA och samtidigt vara kritisk mot den stora segregationen.
Man kan fördöma 11 september och ändå fördöma USAs krig mot terrorismen.
Man kan tycka illa om country och samtidigt älska blues!
Currently playing in iTunes: Louella by Marcia Ball
Technorati Tags:
Demokrati, Politik, Aftonbladet, Solidaritet, Staffan Heimerson, Irak
Släpp invandringen fri!
Kristian Karlsson lyfter fram såväl ekonomiska som humanitära skäl för varför invandring är positiv. Karlsson refererar en bok av Philippe Legrain i vilken det tydligen framförs starka skäl för ökad invandring till Europa – skäl som det är lätt att känna sympati för. Att invandringen är positiv är för mig självklart, framförallt av humanitära skäl. Människor som av olika skäl valt att lämna sitt hemland skall ha möjlighet att bygga ett nytt liv här. Att det går att visa att det är ekonomiskt fördelaktigt för det mottagande landet gör ju inte solidaritetstanken mindre värd!
Såväl Sveriges som övriga Europas politik med allt högre murar mot omvärlden är förkastlig!
Starka skäl för friare invandring: “Världsbanken har räknat ut att om rika länder ökade sin arbetskraft med 3 procent mellan 2001 och 2025, skulle världen tjäna 356 miljarder dollar om året. 162 miljarder skulle gå till invandrarna själva, 139 miljarder till länderna de flyttar till och 143 miljarder till dem som stannar i de fattiga länderna. Det politiska motståndet är inte bara stötande. Det är obegripligt.
Det är dock högst påtagligt. Minst 2 000 människor drunknar varje år när de försöker ta sig över Medelhavet från Afrika till Europa. ”En världsdel som sätter en ära i att vara medmänsklig och civiliserad försöker med allt mer inhumana metoder att stöta bort människor vars enda brott är att sträva efter en europeisk livsstil”, skriver Legrain.”
(Via knuff.se.)
Currently playing in iTunes: Long Grey Mare by Costes trio
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, SvD, Krister Karlsson, Fri invandring
Diskutera inför kongressen!
Interaktiv s-demokrati: “Helt briljant!”
(Via Jonas Morian | PromeMorian.)
Vilket helt enkelt lysande initiativ! Skall bli roligt att se om partiets alla hemsidor kommer att lyfta fram detta utmärkta exempel på hur alla medlemmar och sympatisörer kan delta i debatten inför den extra partikongressen. Själv registrerade jag mig förstås omedelbart på den Wiki Helena Markstedt skapat och kallat Wikikongress.
Samtidigt som jag verkligen gillar att enskilda socialdemokrater tar initiativ – det är underifrån kraften i vår rörelse finns även om det inte alltid syns – så kan jag inte låta bli att (igen) konstatera att våra mer centralt placerade kamrater ju egentligen har betalt för att göra just detta, se till att det finns utrymme för debatt, att vi använder moderna verktyg för att stärka de demokratiska processerna. Tyvärr har jag ofta konstaterat att så inte är fallet, användandet av hemsidor i partiorganisationen är ett talande exempel på det. Ett exempel som inte bara missbrukas (dvs inte används särskilt väl med de begränsningar val av plattform ger) utan också så tydligt avser tillhandahålla envägskommunikation.
Currently playing in iTunes: Shimmy by Freeplay Music Inc.
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Kongress, Öppen källkod, Helena Markstedt, Wikikongress
Förändra narkotikapolitiken
Currently playing in iTunes: Gimme a Penny (Take 6) by Big Mama Thornton, Francis Clay, James Cotton, Luther Johnson, Muddy Waters, Otis Spann & Samuel Lawhorn
Lärare anmäld efter kritik mot drogpolitik: “Torbjörn Lindström, får en anställd tycka att cannabis borde legaliseras?
– Den frågan har vi aldrig ställts inför. Jag tror att när man söker ett jobb så ser man efter och väljer en arbetsplats som någotsånär stämmer överens med sina värderingar, säger personalchefen.
Personalansvarsnämnden kan besluta om varning, löneavdrag eller avsked – eller att inte göra något alls.
Torbjörn Lindström vill inte utesluta den allra hårdaste påföljden – att läraren får sparken.
– En sån fråga kan du inte ställa. Man kan inte utesluta att himlen kan ramla ner heller, säger han. ”
(Via svenskatankar.)
Torbjörn Lindström som citeras i Sydsvenskan är personalchef på SIS och hävdar att det är det faktum att Leif Nilssons debattartikel är undertecknad med hans yrkesroll – lärare och pedagogisk ledare inom Statens institutionsstyrelse, SIS, som är det förgripliga. Tydligen tror Lindström att denna varudeklaration av författaren skall bibringa någon uppfattningen att det är SIS som har de åsikter som framförs i artikeln. Har mycket svårt att tro att någon skulle kunna komma till den slutsatsen.
Leif Nilsson bygger tydlegen en del av sin kritik på The Economist och citerar
“WHATEVER illicit drugs do to the behaviour of those who consume them, their effect on policymakers is to destroy common sense.”
Själv har jag en favoritartikel publicerad i Arena 2002 skriven av Magnus Linton:
“1978 slog riksdagen fast att narkotika är främmande för svensk kultur. Sedan dess har ingen idé varit mer avgörande för den svenska narkotikapolitikens utformning än den om ”ett narkotikafritt samhälle”. Magnus Linton gräver fram hela historien om en blågul tanke och anar ännu ett nationellt trauma.”
Den är värd att lösas även om den nu har några år på nacken.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Kriminalitet, Narkotikapolitik, Yttrandefrihet, Leif Nilsson, Magnus Linton, Arena
Får statsanställda delta i debatt?
Kritisera narkotikapolitiken och du får sparken: “Jag tycker fallet är principiellt intressant på flera plan. Dels handlar det om möjligheten för statligt anställda att yttra kritik mot sin arbetsgivare, men det handlar också om de metoder som statliga organisation använder sig av för att tysta kritik mot det repressiva narkotikapolitiken”
(Via knuff.se.)
Christopher Aqurette tar upp en mycket viktig fråga. Fallet han redovisar handlar om en medarbetare hos Statens institutionsstyrelse (SIS) som anmälts till personalansvarsnämnden för att han skrivit en debattartikel om den svenska narkotikapolitikens misslyckande som publicerats i Skånska Dagbladet. Han har undertecknat artikeln i sitt eget namn med angivande av titel och arbetsgivare, det senare en slags varudeklaration kan man tycka.
Mannens chef har emellertid reagerat starkt mot detta och frågan är om det är de enligt arbetsgivaren förgripliga åsikterna eller om det är det faktum att artikelförfattaren kan förknippas med SIS som retat mest.
Å ena sidan så måste man utan att ens närmare studera fallet konstatera att det väcker stor oro när chefer inom den statliga förvaltningen ens kan tänka tanken att anmäla en medarbetare till personalansvarsnämnden baserat på deltagande i offentlig debatt. Å den andra sidan är det förstås viktigt att det går att urskilja för läsaren av en artikel om den är uttryck för en enskild persons åsikter eller om vederbörande uttalar sig å sin myndighets vägnar.
Personligen är jag av den uppfattningen att experter från olika områden deltar för litet i debatten och att ett av skälen till det är att man som t.ex. statsanställd sådan faktiskt har just problem med i vilken egenskap man kan delta. Om jag som är anställd som just expert delger andra min expertis, bedömningar, åsikter och dessa står i strid med antingen min myndighets officiella policy och/eller med regering och riksdags beslut synliggörs problemet, ofta just därför att deltagande i debatt förutsätter att avsändaren kan identifieras (och vi identifieras oftast med vår yrkesroll och det är ju den som ger verifierar expertrollen/erfarenheten).
Att man har rätt att delta i debatten bör dock inte ens behöva diskuteras. Att man inte skall behöva vara rädd för att få någon form av disciplinpåföljd måste vara lika självklart. Problemfritt är det dock inte.
Technorati Tags:
Demokrati, Politik, Cristopher Aqurette, Narkotikapolitik, Yttrandefrihet
Teg du?
Currently playing in iTunes: I Drink Alone by George Thorogood
Jonas citerar, efter att ha refererat från TV4 som rapporterat att” den parlamentariska kommitté som tillsattes för drygt två år sedan för att granska om lagen ger tillräckligt skydd för den personliga integriteten, i skarpa ordalag slår fast att så inte är fallet”, Martin Niemöllers dikt – något mer behöver väl egentligen inte sägas.
jag var ju ingen kommunist.
jag var ju ingen socialdemokrat.
jag var ju inte med i facket.
jag var ju ingen jude.
Jag är glad att det åtminstone finns några partikamrater som delar min oro. Jag skulle vilja uppmana alla att citera Niemöller i tidningar, i bloggar, på gator och torg, på bussen, tunnelbanan och pendeltågen. Dags att vi alla säger ifrån!!!!
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, TV4, Martin Niemöller
Upp till kamp
Currently playing in iTunes: Nantucket Sleighride (To Owen Coffin) by Mountain
Det nakna klassförkaktet på frammarsch: “Hotell- och restauranganställdas förbund (HRF) har ca 60 000 medlemmar. En majoritet av medlemmarna är restaurangbiträden men förbundet organiserar också t ex bingovärdinnor, hotellstäderskor, dörrvaktmästare och liftskötare. En majoritet av medlemmarna är kvinnor, många har utländsk bakgrund. Cirka 30 procent av medlemmarna har tillfälliga anställningar och lönerna ligger runt 15 000 i månaden för heltid.
Detta är alltså denna maffia som luf, cuf och muf – ivrigt påhejade av borgerliga riksdagsledamöter och mediala tyckare – nu trappar upp kriget emot. Genom att framställa facket som en överhet som av nåt slags osund makthunger försöker tvinga stackars företag att teckna avtal döljer de effektivt vad saken handlar om: en helt legitim kamp för hyggliga och likvärdiga villkor på jobbet för några av dem som faktiskt tjänar allra minst och sitter allra lösast på arbetsmarknaden.”
(Via Esbatis kommentarer.)
Det är inte utan att man har en viss förståelse för Josefin Brinks syn på saken, inte minst efter att ha tagit del av en Fredrick Federleys åsikter i DN “Cuf-ordföranden tycker inte att facket ska kunna gå in i konflikter på arbetsplatser där de inte har några medlemmar. Likaså retar han sig på fackets rätt att vidta sympatiåtgärder som gör att en tredje part drabbas. Går det inte på något annat sätt vill Federley förbjuda det i lag.”
Det intressanta med detta är proportionalitetsfrågan. Vore kul om Federley utvecklade sin syn på hur arbetare skall kunna vidta stridsåtgärder som å ena sidan är verksamma mot arbetssäljaren och å den andra inte drabbar någon annan. Att klassföraktet skulle bli så tydligt kunde man förstås vänta efter den överväldigande valsegern för högeralliansen, men finns ingen historisk kunskap, lärde sig inte centerpartister något under 1900-talet? OBS Jag klagar inte på skolan då den aldrig varit särskilt väl skickad att diskutera maktrelationer på arbetsmarknaden utan snarare på den politiska skolningen inom i detta fall högerpartierna.
Riktigt roligt blir det faktiskt (eller är patetiskt en mer adekvat beteckning?) när man finner att nämnde Federley tycks ha för avsikt att köpa någon salladsbar i Göteborg tillsammans med Dominika Peczynski (som driver mobbingsajten Förbannelse.se), enligt en artikel av den senare publicerad i Sourze.
Eller som utifrån ett mera globalt perspektiv Rosemari Södergran uttrycker det: “Globaliseringen rymmer enorma möjligheter för alla oss som tror på internationell solidaritet.
Frihandel utifrån rättvisa och gemensamma regler kan vara ett kraftfullt verktyg för både tillväxt och välstånd. Men ekonomi och välstånd måste bygga på folkligt inflytande och demokratisk påverkan.
Globalisering borde bygga på demokrati och mänskliga rättigheter, inte på ökade klyftor mellan människor och länder.
I en globaliserad värld måste arbetstagare ha rätt att sluta sig samman och samarbeta för bättre villkor. Både i Sverige och i övriga världen.”
Själv tar jag strid i det lilla, stöd mitt försök att få Södertälje kommun att bli ledande när det gäller löner i kvinnodominerade sektorer!
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, Solidaritet, Södertälje, Ekonomi, Rosemari Södergren, Avtalsrörelse, Kommunal, Lägstalöner, Ali Esbati, Arbetarekommun, Fredrick Federley, Dominika Peczynski, Sourze
Vem är naivast?
Jag hade faktiskt lite hopp men det grusar Beatrice Ask. Hopp därför att jag känner henne som en människa med viss integritet men det var förstås naivt. För mig framstår emellertid hennes uttalanden i SvD som inte bara naivare utan dessutom som utomordentligt okunniga. Inga av de påhängda nämnderna/råden skyddar oss mot missbruk och de erbjuder heller inte något som helst skydd för den personliga integriteten eftersom all trafik får avlyssnas och ingen kan hävda att de ord man kommer att söka efter inte skulle kunna nämnas i helt andra sammanhang än brottsliga. Pinsamt!!!
Avlyssningsförslag oroar inte Ask: “Ask säger sig inte vara oroad för att de nya möjligheterna till försvarsunderrättelseverksamhet ska missbrukas och till exempel användas för åsiktsregistrering av svenskar.
– Vi är noga med att hänga upp detta på lagar och regler som ska garantera rättssäkerhet. All mänsklig verksamhet kan gå fel, men jag tror inte att vi kommer att lägga ett förslag som är osäkert rent allmänt sett.
Samtidigt tycker hon att svenskar i allmänhet har en naiv inställning när det gäller att ge makthavare ökade befogenheter.
Justitieministern ser ingen anledning att avvakta med en proposition tills integritetsskyddskommittén i höst är klar med sin utredning om hot mot den personliga integriteten i stort.”
(Via SvD.)
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Beatrice Ask, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, SvD, Kriminalitet
Vad borde Bodström ägna sig åt?
Bodström till angrepp mot polissponsring: “–Pengarna går inte in i polisens budget, utan direkt till samarbetet. De ska öronmärkas och gå till att avlöna en koordinator. Alla beslut om hur pengarna ska användas fattas av styrgruppen där alla aktörer finns med, säger Magnus Lindgren.
Är det lämpligt att en statlig myndighet som polisen sysslar med sponsring?
–Vi är inte främst intresserade av pengarna utan av aktörernas delaktighet. Vi är beredda på kritik. Men det är nya tider och nya svårigheter som måste mötas med nya arbetssätt. Vi har båda lagstiftning och goda resurser, men får ändå inte till det på grund av bristande samverkan.
Polismyndigheterna i Dalarna respektive Västmanland har redan visat intresse för att arbeta enligt samma modell.
Men före detta justitieminister Thomas Bodström (s) är starkt kritisk. Särskilt ifrågasätter han att företagens logotyper ska synas i kampanjen.
–Det känns väldigt cyniskt att försöka tjäna pengar på brottsoffer. Självklart är det bra att företagare vill engagera sig i brottsförebyggande arbete, men då kan de göra det på ideell basis, säger han.”
(Via SvD.)
Jag hade ju under förra året tillfälle att få en lite närmare inblick i hur polisens verksamhet fungerar som ordförande i polisnämnden i Södertälje (styrelsen i arbetarekommunen tycker inte att jag skall fortsätta med det – jag hoppade ju in istället för Susanne Bergström som blev sjuk). Även tidigare har jag förstås haft synpunkter och idéer om polisverksamheten men sällan reflekterat särskilt mycket över det som går under beteckningen brottsförebyggande respektive det som handlar om brottsoffer. När det gäller dessa två områden har självfallet polisen en roll men det finns flera aktörer som måste medverka. Därav finns på många håll lokala Brottsförebyggande råd (BRÅ) och en del del andra former för samverkan.
I Uppsala har man tydligen kommit på att verksamhet av detta slag kan förbättras genom bättre koordinering och alltså fått kommunerna, en del föreag och polismyndigheten att alla bidra till denna dvs bidra ekonomiskt för att kunna skaffa en koordinator. Bodström plockar då fram någon för mig helt främmande ryggmärgsreaktion och menar att det är cyniskt och att de medverkande företagen genom att få synas i annonser/på webb tjänar pengar på brottsoffer. Själv tycker jag att det enda problem som detta initiativ är behäftat med är det principiella: är koordinerandet ett ansvar för någon av de inblandande kommunerna eller för polismyndigheten så borde det nog finansieras inom ramen för respektive organisations budget eftersom sponsringslösningar dels kräver arbetstid att få ihop, dels i princip saknar den stabilitet som bör karaktärisera myndighetsuppgifter.
I övrigt tycker jag nog att Uppsala tagit ett bra initiativ och hopas att de får ihp det 40-tal samarbetspartners de behöver!
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Thomas Bodström, Södertälje, SvD, Södertälje polismästardistrikt
Senaste kommentarerna