Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vill vi verkligen veta?
Björn Fridén konstaterar att regeringsformen garanterar att varje medborgare är skyddad mot avlyssning, öppnande av brev etc. Han konstaterar helt riktigt att Odenberg inte förstår att detta rimligen också borde omfatta digitalt producerade motsvarigheter. Apropå det inte helt ovanliga argumentet “den som inte har något….) ställer Fridén den lite fyndiga frågan om herr Odenberg skulle kunna tänkas redovisa sina onanivanor så att vi kan avgöra om – eller snarast om inte – de innebär något brottsligt:-) Han har väl inget at dölja!
Alliansfritt Sverige: Februari 10, 2007- Redovisa dina onanivanor Odenberg!: “”6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot […] undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).”
Odenberg står fast vid punkten, som han presenterade på en presskonferens, att all irrelevant information som man råkar avläsa genast ska förstöras.
Det är därför rimligt att kräva av försvarsministern att han redovisar sina onanivanor. Brukar han runka i duschen? Brukar han tänka på någon annan än sin fru vid sådana tillfällen? Använder han sig av en termos med makaroner? Naturligtvis är det viktigt att vi får in denna information, och om det visar sig att Odenbergs onanivanor inte innebär något brottsligt så ska vi naturligtvis förstöra informationen. Odenberg har väl inget att dölja? Eller?”
(Via nyligen.se.)
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Sexualitet, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, Björn Fridén, Onani
Motion för stärkandet av den personliga integriteten
Vet ine hur man bäst får igång ett engagemang i integritetsfrågorna. Uppebart är att vi dels saknar ledande politiker som ser den ökande övervakningen som ett problem – det verkar snarast bara vara frågan om grader i helvetet för medborgarna. Jag skrev därför ihop en motion till Södertälje arbetarekommun i vilket jag föreslår ett arbete i frågan av närmast filkbildande karaktär. Tog mig friheten att citera ur Oscar Swartz utmärkta debattartikel på Brännpunkt idag.
-
•“Regeringen medger att landet inte längre är hotat militärt. Däremot finns civila ”yttre hot” från den onda omvärlden som man påstår hotar Sveriges självständighet.
-
•Regeringen säger därför att all kommunikation med den onda omvärlden måste kopieras in i regimens egen superdator.
-
•Regeringen bestämmer själv hela tiden vad som utgör dessa ”yttre hot” och berättar för spionerna vilka ”sökbegrepp” de skall använda när de avläser folkets kommunikation.
-
•Regeringen bestämmer dessutom att olika myndigheter själva får besluta vad de anser vara ”yttre hot” från den onda omvärlden. Dessa får därför på eget bevåg uppdra åt spionerna att spana för deras räkning.
-
•Man framhåller att myndigheterna i punkt 4 dock måste söka om tillstånd när de vill spana för eget behov.
-
•Regeringen bestämmer själv hela tiden från vilken myndighet de skall söka det där tillståndet.
-
•Regeringen tycker att även privata aktörer och näringslivet behöver få spionera men man inser att det är kontroversiellt så man säger att de får gå med sina önskemål via de där statliga myndigheterna under punkt 4.
-
•Regeringen utser själv hela tiden vilka myndigheter som skall utföra själva spioneriet och säger att det tills vidare bör vara militära myndigheter.
-
•Regeringen försöker övertyga medborgarna om att man kontrollerar att spioneriet inte går överstyr men gör det bara symboliskt: Regeringen bestämmer nämligen hela tiden själv vilken myndighet som skall övervaka de andra myndigheterna och man formulerar själv dess instruktioner.”
PS Twinglyeffekt 1 >:-) DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, SvD, Oscar Swartz, Arbetarekommun
Demokratins dödgrävare
Oscar Swartz tillhör de som på ett förtjänstfullt sätt försöker bidra til en verklig debatt om hur såväl nuvarande som den förra regeringen leder oss med omväxlande små och stora steg in i Storebrorssamhället. Den kritik han och andra (inkl. undertecknad) riktade mot Bodströmsamhället bekräftas och min tes om att de åtgärder som hade Bodström som upphovsman bäddar för än värre förslag besannas. Nu är det alltså högeralliansen med herr Odenberg i spetsen som visar sig sätta kampen mot ett obestämt hot över försvaret av några av de viktigaste landvinningarna som 1900-talet gett oss – rätt till personlig integritet, rättssäkerhet, pressfrhet, yttrandefrihet och skydd mot maktmissbruk.
Chockavslöjande: Riksdagsmännen som utgör hot mot landet!: “”Vi måste kunna skydda vårt land och detta är med regeringens förslag möjligt att göra utan orimliga intrång i den enskildes integritet.” Och så säger Mikael Odenberg att han skall sätta sig ned med sossarna och banka igenom det här.
Ursäkta mig! Vaddå “skydda vårt land”? Jag har faktiskt inte förstått vad de där hoten ni räknar upp har med skyddet av Sverige att göra. Vad gäller terrorism har vi inga problem. Och terrorism får man bukt med genom politik, inte avlyssning, vilket inte alla länder insett. För att få reda på etniska konflikter och migrationsströmmar (= två av de hot regeringen räknar upp) har vi ju både ambassader och BBC.
Nej, det stora hotet mot vårt land kommer från just det där förslaget, något jag tar upp idag i en artikel på SvD Brännpunkt idag.
Det handlar inte bara om “den enskildes integritet” här och nu. Det handlar om något mycket större: Att i längden upprätthålla ett demokratiskt system som är skyddat mot maktmissbruk och styrande eliters inneboende vilja till mer och mer kontroll. Vi har i väst kämpat för den frihet vi har, det skall gudarna veta!”
Swartz refererar också till en debattartikel i DN där den moderate riksdagsmannnen Henrik von Sydow skarpt tar avstånd från det Odenbergska förslaget. von Sydow skriver: “Försvarsdepartementets förslag måste också sättas i ett sammanhang: steg för steg ökar statens kontrollapparater sin insyn i enskilda människors liv. Integritetsskyddskommittén – som syftar till att ta ett samlat grepp om övervakning och den enskildes integritet – måste få slutföra sitt arbete innan ytterligare förslag som riskerar att urholka gränserna för den enskildes privatliv läggs fram. Den politiska hanteringen av skyddet för privatlivet är alltför viktig för att sila mygg och svälja kameler.”
PS Twinglyeffekt 2 (kolla motsvarande i Swartz inlägg🙂 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Thomas Bodström, DN, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, Kommunikationer, SvD, Oscar Swartz, Henrik von Sydow, Mikael Odenberg
Jämställd familjepolitk – låt föräldrarna bestämma
Det är inte så lätt att vara småbarnsförälder idag. Inte minst om man vill välja någon annan form för sitt liv än att båda så fort som möjligt börjar arbeta heltid när föräldraförsäkringen har nyttjats maximalt. Tycker man sig dessutom bäst själv bestämma hur och av vem som föräldraförsäkringen skall nyttjas ligger man risigt till – det finns nämligen alltid en del, tyvärr högljudda, som vet bättre hur du skall ha det hemma och hur dina barn skall tas omhand.
Jag tycker vi skall ändra på det!
Södertälje arbetarekommun
Motion angående familjepolitiken
Familjepolitiken är ett område som ofta blir polariserat. Antingen är man för jämställdhet och då antas man vara för ökad kvotering av föräldraförsäkringen, för förskola tidigt för barnen, för heltidsarbetande småbarnsföräldrar etc. eller så är man emot jämställdhet och därmed emot delat föräldraskap, mot dagis och för att kvinnorna skall återgå till en hemmafrutillvaro.
Den här polariseringen yttrar sig ofta på ett sätt som gör att föräldrar som vill göra andra val än de gängse beläggs med skuldkänslor. Vill man t.ex. vara hemma med sina barn längre än vad föräldraförsäkringen medger betraktas man som suspekt och närmast som en parasit. Vill föräldrar själva bestämma om hur mycket och vilken av dem som skall vara hemma ifrågasätts den rätten.
Det är dags att vi skapar en familjepolitik som möjliggör för föräldrar att utifrån sina egna förutsättningar och utifrån egna beslut utforma sitt familjeliv. För detta krävs att föräldraförsäkring och andra former av stöd till familjer utformas så att bestämmandet över hur de disponeras ges till föräldrarna själva.
På sikt bör föräldraförsäkringen göras helt könsneutral och knytas till barnet men disponeras av barnets föräldrar (oaktat kön) på det sätt de finner gott. För alla de som önskar(vilket sannolikt är de flesta) skall det finnas barnomsorg både i form av familjedaghem och förskolor fr.o.m. det barnet är ett och ett halvt år. När barnen fyllt 4 år skal kommunerna ha skyldighet att erbjuda plats i förskola för alla barn.
Småbarnsföräldrar bör ha lagstadgad rätt att vara föräldralediga minst till dess barnet fyllt 4 år. Föräldraförsäkringen bör utformas så att den täcker så stor del av denna period som möjligt.
För att göra föräldraförsäkringen i verklig mening könsneutral och göra föräldrarna helt jämlika när det gäller överväganden om vem som skall utnyttja densamma skall nivån alltid vara relaterad till den av föräldrarna som har högst inkomst. Det bör vara möjligt också att överlåta dagar till andra än de biologiska föräldrarna, t.ex. partners av samma kön, släktingar etc.
Jag föreslår
att arbetarekommunen uttalar sitt stöd för intentionerna i motionen och verkar för dessas förverkligande
Mörkö den 8 februari 2007
Peter Karlberg
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Södertälje, Ekonomi, Familjepolitik, Föräldraförsäkring, Arbetarekommun
Svensk eller religiös domstol
Det behövs kvinnor som imamer så klart: “Vad som vore ett steg till en lösning är nog att det behövs kvinnor som imamer.”
(Via Kulturbloggen.)
Rosemari Södergren framför sin idé efter att ha citerat Mahmoud Khalfi, imam med ansvar för familjefrågor i moskén på Söder och ordförande i Islamiska förbundet, som i DN efterlyst samhällets stöd (alltså skattefinansiering av fler imaner). Säkert skulle kvinnliga imaner kanske prioritera arbetet annorlunda men min vana trogen så anser jag religiösa angelägenheter vara enbart de berördas angelägenhet – i detta fall alltså en fråga för troende muslimer.
Rosemaris inlägg fick mig emellertid att läsa Khalfis DN-artikel vilket fick mig att ställa helt andra frågor. Khalfis idé tycks vara att dels ge imanerna någonslags roll under det rättsliga förfarandet i samband med en skilsmässa, dels att utforma någonslags äktenskapskontrakt som t.ex. när det gäller vårdnadstvister skall ha överhöghet gentemot vår lagstiftning.
“Tanken är att kontoret ska agera parallellt med tingsrätten i skilsmässoprocesser. En imam eller en jurist kunnig i muslimsk rätt ska vara med vid rättens beslut och ge det sitt godkännande, om det inte strider mot religionen.
- Verksamheten ska ha ett slags officiell status för att underlätta för muslimska familjer att leva i Sverige enligt svensk lag och islamisk lag, säger Mahmoud Aldebe.
Svåra tvister ska avgöras av en kommitté eller skickas vidare till en religiös domstol i ett muslimskt land. För att undvika sådana situationer ska medlingskontoret hjälpa par att upprätta juridiskt bindande äktenskapskontrakt. Den part som i strid med kontraktet driver igenom en skilsmässa förlorar vissa rättigheter, till exempel vårdnaden om barnen eller rätt till sin del av parets gemensamma tillgångar.
Med hjälp av kontrakt minimeras risken för skilmässor i tingsrätten, som strider mot islam, resonerar Mahmoud Aldebe. Därmed blir det heller inga problem att få svenska domslut accepterade av muslimska länders religiösa domstolar.”
Jag tycker att den gode imanen är ute och cyklar. Om en kvinna vill ha skilsmässa är det förstås fullständigt oacceptabelt att densamma kan ifrågasättas/förhindras av religiösa regler. Att tvister i samband med skilsmässor skulle “lösas” av av en kommitté eller ännu värre religiös domstol i annat land är lika orimligt. Äktenskapsförord finns ju redan institutionaliserat i svensk lagstiftning men kan – hoppas jag – inte användas för att reglera sådant som vårdnad om gemensamma barn i samband med en skilsmässa.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Familjepolitik, Rosemari Södergren, Mahmoud Khalfi, Skilsmässa
Missnöjd med val/nomineringsprocedur
Jag tycker att den interna demokratin i mitt parti lämnar en del övrigt att önska. Se bara på partiledarvalet där medlemmarna inte får ta ställning, där möjliga kandidater sållas bort i pressen, där det slutar med att det bara finns en kandidat – vad väljer man då?
Likadant är det ofta men inte alltid lokalt. Dessutom sker en del nominerande av representanter till olika nämnder och styrelser helt “internt” i arbetarekommunens styrelse utan föregående möjlighet/uppmaning till medlemmarna att komma med förslag. Detta vill jag ändra på och har därför motionerat om en sådan ändring till arbetarekommunen.
Södertälje Arbetarekommun
Motion
Arbetarekommunen har möjlighet att nominera och i många fall välja representanter till olika organisationer såsom komunen, landstinget, staten (ex. polisnämnden). I flertalet fall sker detta genom att medlemmarna/föreningarna inbjuda att komma med förslag som sedan bereds av arbetarekommunens styrelse och fastställs/väljs på medlemsmöten. Detta gäller emellertid inte all representation och i en del falla, som vid det nyss genomförda valet av kongressombud, saknas allmänt tillgänglig information om kandidaterna.
Man kan också diskutera om det är rimligt att arbetarekommunens styrelse skall ha denna beredande uppgift. Det finns ju i organisationen en valberedning vars uppgift idag begränsas till val av styrelse. En möjlig annan ordning skulle kunna vara att valberedningen ges uppgiften att förbereda alla typer av val och att styrelsen bara har denna uppgift i de fall tiden inte räcker för att sammankalla ett medlemsmöte inför ett val/en nominering. I de flesta fall torde det senare inte vara nödvändigt .
I en stadga kan man förstås inte reglera antalet kandidater i ett val. Senare tids erfarenheter innebär dock att det blivit uppenbart att medlemmarnas inflytande över vilka som väljs bara kan garanteras om det finns mer än en kandidat. Det bör därför vara en strävan att så långt möjligt eftersträva verkliga val, dvs fler kandidater än antalet tillgängliga platser.
Jag förslår därför årsmötet att besluta
att ge styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till ändring av stadgan och praxis i arbetarekommunen i enlighet med motionens intentionMörkö den 7 februari 2007
Peter Karlberg
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Partiordförande, Kongressombud, Arbetarekommun
Nästa Iran?
Nästa krig: Iran: “Kan det som nu sker verkligen hända igen, mindre än fyra år efter den invasion av Irak som har kostat 650 000 människor livet? Jag skrev praktiskt taget samma artikel som den här i början av 2003; där det står Iran nu stod det Irak då. Och är det inte anmärkningsvärt att Nordkorea inte har blivit attackerat? Nordkorea har kärnvapen. Det är det budskap som nu ges, högt och tydligt, till iranierna.
I ett antal undersökningar, till exempel den som genomfördes förra månaden av BBC World Service, har ”vi”, majoriteten av mänskligheten, tydligt och klart uttryckt vår avsky för Bush och hans vasaller. Så vem höjer sin röst och protesterar? Privilegierade journalister, forskare och konstnärer, författare och dramatiker, som ibland uttalar sig om ”yttrandefrihet”, är lika tysta som en nedlagd teater i West End. Vad väntar de på? Utropandet av ett nytt tusenårigt rike, eller ett svampformat moln i Mellanöstern, eller bäggedera?”
(Via Aftonbladet.)
John Pilger i Aftobladet idag – läs!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, John Pilger, Iran
FRAs nyttiga idioter
Oscar Swartz :: Texplorer: FRAs nyttiga idioter: “Ser ni inget problem med det bara för att det är just era nördar som skall sitta och analysera kopiorna? Staten skall ha en kopia av rubbet! Ungefär som om posten vore tvunget att öppna varje brev, kopiera innehållet och sända in till regeringskansliet där en stab av nördar snabbt ögnar igenom allt för att se om ordet Muhammed eller Afghanistan förekommer och då lägger brevet åt sidan för specialister att noggrannare analysera.
Nej, Ingvar Åkesson och Anders Wik! Ni kanske är snälla. Men det är ju kossan också. Men kossan blir mjölkad och när hon tjänat ut blir hon slaktad och sönderhuggen till grytbitar, kalops och köttfärs.
Det är inte FRA vi nödvändigtvis vi klagar på. Det är regeringen. Staten. Vi klagar på de riksdagsmän som tänker ge order till en telearbetare att ansluta svenska folket till en statlig superhjärna som skall ta emot kopior av allt vi gör på nätet och säger via telefon. För all framtid. ”
(Via Oscar Swartz :: Texplorer.)
Och jag undrar varför detta inte genererar kampanjer liknande Aftonbladets klimatpajaseri i svenska press. Här föreslås en så omfattande avlyssningsverksamhet att allt tal om källskydd och yttrandefrihet blir parodiskt och de svenska ledarskribenterna gnyr knappast.
Varför genererar inte förslag som detta omfattande protester från alla de som kommer att utsättas för övervakningen – och det är ju faktiskt alla. Internet- och mobiltrafik har ju den egenskapen att den tar snabbaste vägen – alltså lika gärna krossar en gräns om det är ett effektivt sätt att ta sig fram.
Å andra sidan – när LT ställer frågan “Ska lärare få tillrättavisa olydiga Södertäljeelever fysiskt?” svarar 58% av de 1727 som nu svarat på frågan ja!! Vad f-n är det för fel på folk:-(
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Aftonbladet, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, LT, Södertälje, Kommunikationer, Utbildning, Oscar Swartz
Arbete åt alla
Vi är ett folk av bidragstagare: “Socialdemokraterna måste använda oppositionsåren för att utveckla en modern politik för full sysselsättning.
Ingenting betyder så mycket för ett jämlikt samhället som arbete. Arbete är det effektivaste verktyget för att utjämna ekonomiska och sociala klyftor, ge livschanser, inträdesbiljett till alla trygghetssystem och pension. Arbetet inkluderar.
Arbetslinjen har därför alltid varit central i socialdemokratisk politik och i den svenska och nordiska modellen. I 10–15 års tid har dock socialdemokratin förfuskat arbetslinjen. Den har inte präglat eller tillämpats i arbetsmarknadspolitiken, inte heller i socialförsäkringarna. I stället har förtidspensioneringar, långtidssjukskrivningar och rundgång i Ams-åtgärder och a-kassa fått explodera och ersätta aktiva insatser.”
(Via Aftonbladet.)
Lena Askling skriver väl om det kanske allra viktigaste politikområdet och fortsätter
“Arbetslinjen måste återupprättas men med en helt annan utgångspunkt. Arbete ska vara en rättighet och efter förmåga en skyldighet. För att vi ska kunna finansiera välfärden måste antalet arbetade timmar öka. Det är riktigt att 1,5 miljoner står utanför arbetsmarknaden, de flesta av välgrundade orsaker. Cirka en halv miljon av dessa skulle, åtminstone delvis, kunna återgå till arbete visar flera undersökningar. De flesta vill också ha ett jobb. Problemet är att jobben inte finns för dem, arbetsgivarna vill inte anställa dem. Det är den brutala sanningen.”
Sänkta ersättningsnivåer skapar som alla ju förstår inga nya jobb, tvärtom skapar det bara större utanförskap. Helt andra åtgärder måste till om alla de människor som i dagsläget inte är så “anstälningsbara” skall bli det. Dagens arbetsliv, vare sig vi talar om offentliga eller privata jobb präglas av extremt driven rationalisering. En rationalisering som faktiskt rensat bort utrymmet för människor som inte är normal eller hellre högpresterande. Antingen har jobben blivit för krävande, kunskapsmässigt eller fysiskt, eller så har de helt enkelt försvunnit.
Numera kan man t.ex. inte motivera att ha personal som ser till att allting flyter i sin egen takt, som kan ge service av olika slag. Tvärtom så används ofta högt betalda tjänstemän till att koka kaffe, kopiera, frankera osv. Ett exempel jag brukar ta på detta är när jag på en arbetsplats där vi väl debiterade runt 2000 kronor per timme för konsulttjänster fick information om att det fanns rengöringsmedel för tangentborden så att alla nu kunde rengöra sitt, vilket väl kanske tar en halvtimme eller så. Visst – egen skit men ekonomiskt rimligt? Ett litet stickspår kanske men…
Kan vi skapa ett arbetsliv som är inkluderande också för dem som inte är högpresterande (oaktat orsak)? Eller måste vi ha särskilda anställningsformer och hur skall de i så fall utformas? Kan vi skapa ökad flexibilitet utan att ge avkall på tryggheten?
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, Arbetslöshetsförsäkring, Lena Askling
Räcker oljan för att uppnå full växthuseffekt:-)
Via Magnus Westerstrand, som lämnat en kommentar här, hittar jag en artikel i newscientist.com om hur våra fossila tillgångar förhåller sig till våra möjligheter att påverka klimatet på det sätt som IPCCs (FNs klimatpanel med mer än 2000 forskare från stora delar av världen som ju bara måste ha rätt?) modeller visar.
‘Too little’ oil for global warming – 05 October 2003 – New Scientist: “Oil and gas will run out too fast for doomsday global warming scenarios to materialise, according to a controversial analysis presented this week at the University of Uppsala in Sweden. The authors warn that all the fuel will be burnt before there is enough carbon dioxide in the atmosphere to realise predictions of melting ice caps and searing temperatures.
Defending their predictions, scientists from the Intergovernmental Panel on Climate Change say they considered a range of estimates of oil and gas reserves, and point out that coal-burning could easily make up the shortfall. But all agree that burning coal would be even worse for the planet.
The IPCC’s predictions of global meltdown provided the impetus for the 1997 Kyoto Protocol, an agreement obliging signatory nations to cut CO2 emissions. The IPCC considered a range of future scenarios, from profligate burning of fossil-fuels to a fast transition towards greener energy sources.
But geologists Anders Sivertsson, Kjell Aleklett and Colin Campbell of Uppsala University say there is not enough oil and gas left for even the most conservative of the 40 IPCC scenarios to come to pass (see graphic).”
(Via New Scientist.)
Nu är förstås Uppsala-forskarnas rapport hela tre år gammal så deras beräkningar av tillgången på fossila bränslen har kanske modifierats. Å andra sidan så vet vi ju att användandet av kol sannolikt inte kommer att ersätta olja – nyligen presenterade t.ex. Tyskland en plan för avveckling av gruvdriften där.
Man kan undra hur man egentligen bör adressera problematiken. Man kan förstås konstatera att vår (världens och då främst västvärldens) energiförbrukning inte är hållbar, vare sig man ser på den i ljuset av IPCCs prognoser för klimatpåverkan eller om man ser den i ljuset av tillgång till de fossila bränslen den i relativt stor utsträckning bygger på. Man kan till det lägga att en rimlig ekonomisk utveckling för övriga delar av världen förutsätter att deras energiförbrukning behöver komma upp i nivå med vår räknat per capita. Det finns väl egentligen två huvudsvar på frågan, det ena innebär en utjämning på vår nivå det andra en utjämning på övriga världens nivå. Den senare varianten skulle innebära väsentliga förändringar av våra livsbetingelser, förmodligen oacceptabla sådana. Den förra är omöjlig om den baseras på att vi skall använda samma källor till energin som idag.
Måste vi basera framtida energikonsumtion på samma källor som idag? Historiskt utgör ju användandet av fossila bränslen en rätt närmast parentetisk period som dock starkt bidragit till förutsättningarna för en betydande befolkningstillväxt på jorden. Vad vi verkar behöva är en forcerad övergång till förnyelsebara energikällor t.ex. genom kraftigt ökad europeisk produktion av etanol (och ökad inblandning av densamma i bränslet till våra bilar), småskalig fjärrvärmeproduktion och en ny diskussion om kärnkraften. Vi måste göra en total omställning av energiproduktionen men det måste inte innebära en total omställning av våra livsvillkor.
Kraftigt sänkt skatt på förnyelsebara energikällor borde vara ett självklart första steg. Det går t.ex. bra att konvertera i stort sett vilken bil som helst till etanoldrift (men skattereduktionen skall vara på bränslet, inte på bilköpet). Stimulera/suvbventionera svenska bönder att driva lokala fjärrvärmekraftverk eldade med halm eller flis till alla mindre byar/samhällen runt om i vårt land är en annan möjlighet. Tror inte att det är idéer som saknas – det är eknomiska förutsättningar som skall till.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Miljö, Klimatfrågan, Växthuseffekten, Magnus Westerstrand, IPCC
Senaste kommentarerna