Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Kameror har ringa värde
Brå-rapport dömer ut övervakning: “Övervakningskameror har endast en liten effekt på brottslighet i centrumområden, bostadsområden och kollektivtrafiken”
(Hittat via knuff.se.)
Så konstateras alltså att övervaktningskameror – som tyvärr åtnjuter viss popularitet bland vänsterfolk i Södertälje som ju snarast borde vara försvarare av folks integritet – har ringa effekt på brottsligheten. Och det är inte bara något allmänt tyckande utan ett resultat baserat på 40 forskningsstudier som presenterats av BRÅ.
Precis som Joakim på Kommenterat.net konstaterar sker då omedelbart en syftesglidning
“Polisen svarade på morgonnyheterna (TV4) att det må vara hänt, men att kamerorna är vitala för att klara upp brott. När kamerornas primära existensberttigande ruckas, då faller man tillbaka på good old number 2.”
Cattis reagerar på nyheten som den enda positiva i Ekot i morse och skriver att
“Möjligen kan övervakningskameror vara till hjälp för att ta fast biltjuvar i parkeringshus, säger den nya rapporten från Brå, men annars är det något helt klart överskattat.
Precis som undertecknad är dock Cattis skeptiskt till att denna typ av information har någon effekt på övervakningshetsare:-(
För detta lastar jag främst förre justitieministern Thomas Bodström som borde lämna sina uppdrag i partiet!
Bussarna skall förstås gå i Hovsjö och Ronna
SL stoppar bussar i Södertälje: ”
Stenkastningen har pågått under hela hösten. Kjell Hägglund, säkerhetschef på Swebus, som kör bussarna i Södertälje på uppdrag av SL, låter uppgiven.– Det är det gamla vanliga. Det är ungdomar som står på gångbroarna och kastar sten på bussarna. Nu har de börjat skjuta raketer och kasta bomber också, säger han.
I fredags natt rann bägaren över. Först, vid tolvtiden, kastade några ungdomar sten på en buss i Ronna. En var så hård att den slog sönder rutan och landade i ett säte. Därefter, vid tretiden, attackerades en buss i Hovsjö. Föraren hade precis vänt bussen och var på väg in mot stan när han såg fyra, fem ungdomar ta sig upp på vägen och avfyra varsin raket mot bussen.
”(Hittat via knuff.se.)
Så händer det igen, häromdagen var det i Rinkeby. Jag tycker att det är helt oacceptabelt att kollektivtrafiken helt enkelt kan stängas av på grund av några få ungdomars beteende. Faktiskt fullständigt oacceptabelt – det finns inget skäl varför övriga boende skall lida för vad några få gör. Åtgärden är alltså inte rimlig.
Vad bör då göras: I det korta perspektivet bevakning av bevakningsbolag och/eller polis om så i form av eskorterade bussar. Kollektvtrafiken skall bara fram – alt annat är ju att agera på dessa fås villkor. I det längre perspektivet handlar det förstås om att stärka människors framtidshopp i dessa områden och ge de föräldrar stöd som behöver det.
Att ge alla föräldrar skulden som Swebus säkerhetschef Kjell Hägglund gör i DN är förstås fullständigt idiotiskt.
Kjell Hägglund säger att det måste till en förändring.
– Vad jag saknar är ett engagemang från föräldrarna. Mammorna och papporna är frånvarande i området. Det måste förändras, säger han.
Anders Arvsin, trafikledare på Swebus i Södertälje, tycks mena att poliserna gör vad de kan men att politikerna inte ser problemet. Det var väl också ett mindre begåvat uttalande eftersom vi i Södertälje verkligen identifierat problemen i Hovsjö och satsat en hel del där. Om vi satsar rätt (boxningsträning för “värstingarna”) kan man dock diskutera.
Vårdnadsbidrag för vem?
Vårdnadsbidrag med 3000 per månad: För att undvika risker för negativa marginal- och inlåsningseffekter får vårdnadsbidrag inte utbetalas till vårdnadshavare som får arbetslöshetsersättning, föräldrapenning för barnet eller dess syskon, introduktionsersättning för flyktingar, sjukpenning som varat längre än 365 dagar, sjuk- eller aktivitetsersättning, ålderspension eller äldreförsörjningsstöd.
(Hittat via knuff.se.)
Jag tillhör de relativt få socialdemokrater som offentligt framför åsikten att föräldrar i större utsträckning faktiskt skall kunna välja mellan att återgå i arbete när barnen fortfarande är mycket små eller att utsträcka tiden då man själv tar hand om barnen/et i hemmet. Jag är inte säker på att vårdnadsbidrag är den geniala lösningen på problemet men man måste ju erkänna att det åtminstone är ett försök.
Nu när Göran Hägglund presenterat sitt förslag (som tydligen skall remissbehandlas) blir det därför intressant att fundera över hur det kommer att fungera, vem som kommer att kunna nyttja det, vad det kommer att kosta. Jag har ju tidigare konstaterat att propagandamaskineriet mot idén har mycket tveksamma beräkningar när det gäller kostnaderna. Nu fokuserar jag på vilka som kan tänkas nyttja bidraget. Hägglund komplicerar dock lite eftersom han föreslår att kommunerna också skall kunna räkna av från vårdnadsbidraget om man nyttjar kommunal barnomsorg (antar att det är om man minskar tiden på dagis).
Vårdnadsbidrag skall alltså kunna ges per barn mellan 1 och 3 år. Man får som framgår ovan inte samtidigt uppbära föräldrapenning. Alltså utesluts alla föräldrar som har mer än ett barn under 3 år – den enda period då vanliga föräldrar är hemma och kan tänkas ha behov av lite ekonomisk förstärkning. Först när (om vi utgår från ett typfall med två barn födda med 1,5 års mellanrum) det äldre barnet fyllt tre – och alltså inte kan meritera för vårdnadsbidrag kan man erhålla ett sådant för det yngre barnet. Man undrar vilka föräldrar det är som i så fall alltså får nöja sig med att den hemmavarande genererar 3000 kronor per månad. Såvitt jag förstår begränsar man därmed nyttjandet av vårdnadsbidraget till det rimligen ytterst begränsade antalet föräldrar som har en “familjeförsörjare” vilkens inkomst i stort sett räcker för att försörja hela familjen. Hur många är dom, som också vill ha en förälder hemma på heltid?
Antar att man möjligen kan tänka sig att några kan försöka pussla ihop perioder då man inte tar ut föräldrapenning, som ju i viss mån kan sparas, och därmed få några månaders vårdnadsbidrag för båda barnen. Någon större omfattning kan man väl knappast anta att det får. I själva verket verkar det som om man egentligen bara tänkt sig att vårdnadsbidraget skall nyttjas av de föräldrar som inte får plats för sina barn på dagis och därför måste vara hemma längre än planerat (längre än vad föräldrapenningen räcker till).
För övrigt är det ju rätt absurt att detta är en kommunal fråga. Här kan alltså några meters skillnader i boendet betyda helt olika regler/möjligheter. Absurt!
Jag förstår faktiskt inte riktigt vilka det är som kan tänkas utnyttja denna “reform”?
PS Det är ju väldigt bra att man redan från början täppt til möjligheten för 70-åringar att missbruka ytterligare ett bidragssystem. DS
Visst diskuteras invandringen, Haglund
Debatt om flyktingpolitik omöjlig i Sverige: “Om det skulle visa sig att en beslutad åtgärd medför betydande nackdelar när den varit igång en tid, då försöker man rätta till detta i efterhand.
Den svenska flyktingpolitiken utgör ett undantag från detta handlingssätt. Under devisen “alla är lika mycket värda” bortser man från allt som talar emot den förda politiken. Flyktingpolitikens humana aspekter överordnas faktorer som i andra sammanhang tillmäts stor betydelse och som man knappast hade ignorerat. Utanförskap, ghettorisering, bostadsbrist, arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, sociala missförhållanden, hopplöshet är exempel på den förda invandringspolitikens baksida. Den debattör som pekar på detta utmålas som främlingsfientlig och okunnig. ”
(Hittat via s-bloggar.)
Det är roligt att delta i debatten om den svenska flyktingpolitiken och den är ju i allmänhet rätt livlig. Självklart är den också svår – här finns en tydlig konflikt mellan den självklara solidaritet åtminstone normala människor vill visa med flyktingar och det sätt vi (ofta socialdemokrater i regering och riksdag) valt att hantera dessa flyktingar. Det är just denna konflikt som gör det så lätt att ta avstånd från Reepalus och Johanssons stolligheter – vilket ju på intet sätt betyder att man är för segregation, “försvarar” kriminalitet etc.
Partikamraten Leif Haglund har emellertid missuppfattat frågan. Han tror – tydligen på fullt allvar – att man inte får/kan diskutera flyktingpolitiken. Det görs ju för f-n hela tiden men det kanske går herr Haglund förbi. Det är ett av de högerextremas paradargument – att man inte får diskutera, att det är etablissemanget som förstör det svenska samhället och till detta lånar sig alltså Haglund.
En seriös debatt om vår hållning i flyktingfrågan måste naturligtvis utgå från våra grundläggande värderingar i vilket ingår internationell solidaritet. Det innebär förstås – åtminstone från min horisont här på Mörkö i Södertälje kommun – att vi å ena sidan verkar internationellt för att både bekämpa krig och ockupation (t.ex. i Irak) och stödjer flyktingar i närområdet samtidigt som vi här hemma ser till att ha ett av generositet präglat flyktingmottagande. Jag trodde att vi lärt av historien (baltutlämningar, judar på flykt under andra världskriget) och alltså inte ser stängda gränser som medel för att hantera människor på flykt.
Lite grovt generaliserat så är felet på vår flyktingpolitik dessa:
-
ansvaret delas inte av alla kommuner
-
bostadsförsörjningen
-
hinder för flyktingar att komma i arbete
-
segregation ur vilken kriminalitet, bristande integration kan härledas
Lite förenklat så kan man t.ex. göra något för att lösa Södertäljes problem genom att sätta de nyanlända i arbete med att bygga de bostäder de behöver – då får de jobb, försörjer sig själva och bostadsbristen försvinner.
Ut med dom bara!
Sahlin till attack mot Göteborgs starke man: “Mona Sahlin avvisar helt Göran Johanssons förslag om kollektiv utvisning.
– Den enskilde måste ha rätt att få sitt skyddsbehov prövat, säger Sahlin i en kommentar.”
Det är inte svårt att instämma i Sahlins sågning av Göran Johanssons närmast oursäktliga utspel om att kollektivt utvisa flyktingar som tagit sig till Sverige illegalt. Det är verkligen oerhört pinsamt, fattar inte den mannen att med de murar EU rest så är människosmuggling snart den enda möjligheten att ta sig hit. Man skulle ju nästan kunna säga att om man inte behöver smugglas så är man inte flykting. Tyvärr använder Göran Johansson precis det sätt att argumentera som de som helt enkelt vill bli av med alla invandrare gör.
Tyvärr är det väl så att Johansson från Göteborg, Reepalu från Malmö och herr Lago från Södertälje utgör kärnan i det nätverk Södertälje kommun har för avsikt att etablera enligt den nya policyn. NU ser vi vilka metoder de vill använda – från Lagos reglering av antalet boende i samma lägenhet till Johanssons kollektiva utvisning. Jag kan bara konstatera att det finns ett parti i Sverige där dessa åsikter hör hemma och det är inte socialdemokratin.
Läs mer om detta hos Laakso, Morian (som jag dock tycker missar att detta i grunden är en solidaritetsfråga) eller Byxorna nere.
Göran Johansson säger bland annat så här: – Att tjäna pengar på människors olycka måste bekämpas på alla sätt. och hans lösning är att utvisa de som smugglats, snacka om att ha “hål i huvudet”.
Flyktingar – belastning och/eller tillgång
Nu ska flyktingströmmen till Södertälje stoppas: “Förra året kom cirka 1 000 flyktingar till Södertälje från främst Irak. I år vänta siffran bli 1 300 och nästa år 2 000. Men siffran fördubblas när de anhöriga räknas in. Orsaken till att antalet väntas öka beror på att Syrien avser att stoppa flyktingströmmen från Irak.
– Södertälje klarar inte att ta emot fler, nu är det fullt, säger kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s).
I dag torsdag beslutade en enig kommunstyrelse att införa flera åtgärder för att stoppa strömmen av flyktingar till Södertälje.
Telge Bostäder och Telge Hovsjö fick i uppdrag att tillsammans med övriga bostadsbolag inrätta regler mot ”osunda boendeförhållanden”. I praktiken innebär det förbud mot trångboddhet. Det ska få flyktingar som i dag bor inneboende hos släkt och vänner att flytta till andra kommuner.
”
Så är vi där igen. Det goda (alltså ambitionen att ge ett bra mottagande) används för att motivera allehanda åtgärder som inskränker folks frihet. Nu skall vi inte bara – vilket ju varit kommunens budskap en tid – inskränka människors rätt att välja var de vill bo utan också hur, regler mot “osunda boendeförhållanden”. Och det är inte med lag sådant skall regleras utan genom att bostadsbolagen beordras att införa (och väl därmed också övervaka och eventuelt beivra) regler.
Enligt min mening går detta tvärt emot mina grundläggande värderingar, värderingar som jag trott mig dela åtminstone med partikamrater. Nu visar det sig att man i kommunen lätt kommer överens om dessa hårdare tag mot flyktingar, från höger till vänster. Hade Nd fått vara med i kommunstyrelsen hade de säkert också varit överens.
I den tjänsteskrivelse som kommunstyrelsen tog ställning till finns emellertid en hel del bra saker också. Så konstaterar man t.ex.
Flyktingar som bosätter sig i Södertälje ska mötas med en människosyn som utgår ifrån att man är resursrik och kompetent att ta ansvar för sin nya tillvaro i Sverige. Vi är förstås också beredda att, inom de regler riksdagen fastställer, ta ansvar för anhöriginvandringen.
Vårt system har ibland hindrat mer än gynnat människors möjligheter till integration in i vårt samhälle. I värsta fall har vi mot deras egen vilja, stängt flyktingar och invandrare ute från att bli en del av vårt samhälle. Detta är vare sig ett omtänksamt eller humant mottagande av människor som inget hellre vill än att skapa sig en ny tillvaro där man kan ta hand om sig själv och sin familj.
Många flyktingar som kommer är yrkesutbildade vill snabbt komma ut i arbetslivet. Vi behöver därför utveckla vårt mottagande av flyktingar som väljer Södertälje, till att vara nationellt föredöme och utveckla metoderna som stödjer att människor snabbt kommer i arbete.
Detta kräver tydlighet i våra mål, förväntningar och krav, men det kräver lika mycket förmåga att själva i kommunen ompröva våra arbetssätt i verksamheterna. Framöver måste vi bli mycket mer resultatinriktade och fokusera på metoder och aktiviteter som leder till att vi får människor i arbete och egen försörjning. ”Arbetslinjen” är därför det viktigaste målet för oss närmaste åren och är en huvudprocess som särskilt ska kvalitetssäkras i kommunens organisation.
Den här inriktningen är ju egentligen alldeles självklar och man undrar bara vem de mer polemiska delarna riktar sig till/mot. Vem eller vilka är det som inte betraktar/t flyktingar som resursrika och kompetenta? Att vi behöver bli fler i vårt land är ju uppenbart. Att vi tillhör de glesast befolkade länderna är väl lika uppenbart? Att akademiker kör taxi eller bakar pizza har väl alltid varit ett slags slöseri med kompetens?
I tjänsteskrivelsen finns också beskrivet hur viktigt det är att integrera kommunens näringslivsarbete i mottagandet. Här finns det mycket att önska. Vi har ju haft/har en mer negativ än positiv anda när det gäller nyanländas möjligheter att arbeta vare sig det handlat om anställningar eller egen verksamhet. Minns t.ex. hur man försökt motverka etablering av fler restauranger/krogar med motivet att det råder överetablering. Det är förstås inte kommunens sak att bedöma, tvärtom så bör kommunen sträva efter att underlätta alla sorters etablering av egna verksamheter som den enskilde bedömer kan ge försörjning. Självklart är det service/tjänstebranschen som ligger nära till hands – där insteget är lågt när det gäller t.ex. kapital.
Kommunstyrelsen har – oaktat den kritik jag riktar mot delar av politiken – en i grunden riktig syn på Södertäljes möjligheter. I tjänsteskrivelsen lyfts fram att vi utsetts till Sveriges mest kreativa kommun och alltså har de bästa förutsättningarna för tillväxt och då är det viktigt att komma ihåg att Richard Floridas forskning och på den baserade modell för att bedöma förutsättningarna för ekonomisk tillväxt värderar kombinationen av kreativa världsföretag, småföretag och tolerans.
På många håll i landet ser man den minskande tillgången på arbetskraft som ett framtida problem. Nationellt förs det därför en diskussion om behovet av arbetskraftinvandring. Södertälje har tvärsemot många kommuner inte samma problem. Vi har istället alla förutsättningar att bli ett tillväxtcentrum i landet. Vi har närheten till Stockholm, två av Sveriges mest framgångsrika företag i kommunen, tillgång till alla kommunikationsformer, högskola som etablerats sig i Södertälje.
2007 blev vi just pga. av våra förutsättningar och vår befolkningssammansättning, utsedda till Sveriges mest kreativa kommun. Den plats i Sverige som har bäst förutsättningar att bidra till regional ekonomisk tillväxt. Södertälje har tillgången arbetskraft som inget hellre vill än att hitta ett arbete, arbeten relaterade till industri, kreativitet, internationalisering, högskola m.m.
Förslag när det gäller bostadsbristen: bygg omgående 300 lägenheter i Hölö och se till att pendeltågen börjar gå dit!
Förslag när det gäller restaurangbranschen: minska kraven på erfarenhet, ta bort begränsningar när det gäller uteserveringar, samarbeta istället för att motarbeta
Irakier borde vara välkomna
Södertälje tar emot fler irakier än USA och Kanada: ”Södertälje kommun, med drygt 80.000 invånare, tar emot fler flyktingar från Irak än vad USA och Kanada gör tillsammans. Minst 1.200 flyktingar väntas i år, anhöriga inte inräknade. Nio av tio kommer från Irak.
MINST 1.500 PERSONER bor i dag på madrasser, alltså inneboende hos släkt och vänner. Det tror kommunalrådet Anders Lago.
Han säger att etniska svenskar i dag flyttar från Södertälje. Av de 3.500 som i fjol lämnade kommunen är en förhållandevis liten del utlandsfödda.
Vet ni varför de flyttar?
– Skälen jag hör är att det är för många invandrare och för stor del utländska barn i förskolor och skolor.”
(Hittat via Nisha Besara.)
Det är inte utan att jag känner mig oerhört stolt – för att vi i lilla Södertälje faktiskt är bättre än både USA och Kanada på att erbjuda en fristad för flyktingar från Irak. Lika stolt är jag förstås över att dessa flyktingar så uppenbart väljer Södertälje framför andra alternativ i Sverige.
Helt oproblematiskt är det förstås inte. Kommunens kapacitet vad gäller mottagande överansträngs. Bostäder räcker inte till. Svenskkurser finns inte till alla. Skolor har svårt at ta emot barnen.
Andes Lago – kommunalrådet- är kritisk mot andra kommuners politik:
Anders Lago efterlyser större solidaritet mellan kommunerna i flyktingmottagande.
– DET FINNS KOMMUNER som har avtal med Migrationsverket om att ta emot men i praktiken inte gör det. Avtalet är bara en pappersprodukt. I själva verket försvårar dessa kommuner ett flyktingmottagande genom att inte ha bostäder och inte heller erbjuda til exempel svenskundervisning.
Från och med nästa år utlovar han ett radikalt annorlunda flyktingmottagande i Södertälje. Bra tänker jag, nu får vi fart på bostadsbyggandet, stimulerar nytillkommande flyktingar att bosätta sig i andra delar av kommunen än inhysta hos släktingar i Ronna, bygger ut kapaciteten både vad avser svenskundervisning och skola, förberedelsklasser på alla skolor i kommunen (även i kommundelarna). Men ack vad jag bedrog mig. Anders Lagos recept är:
Södertälje kommun försöker nu, genom sitt eget bostadsbolag Telge Bostäder, stoppa möjligheten att bo alltför många i samma lägenhet.
– OM VI KAN FÅ SLUT på detta tvingas många flytta till en annan kommun, säger Anders Lago.
Ökat samarbete och information om andra kommuner, en kortad introduktionsperiod och att ställa större krav på dem som får introduktionsersättning är några av hans strategier för att få färre flyktingar att välja Södertälje.
Alltså precis den politik Lago kritiserar hos andra kommuner skall börja praktiseras i Södertälje. Vansinne är väl det ord som ligger närmast.
Sälj ut Södertälje
Peter Karlberg : Privatisera (problematisera) mera: “Söker i SLLs diarie för att hitta rapporten men hittar bara HSN 0709-1274 Redovisning till sjukvårdsstyrelse Söder ang hot om privatiseringar av sjukvården i Södertälje/Nykvarn m m. Verkar alltså som om den refererade konsultrapporten inte inkommit (eller så är jag bara dålig på att leta).”
Nu har jag lyckats få tag på rapporten. Om jag förstått saken rätt så har den tillkommit som ett resultat av den utmaningsrätt högeralliansen infört. Den innebär att när privata aktörer anmäler intresse för att ta över någon landstingsdriven verksamhet så utreds en försäljning alternativt upphandling av den berörda verksamheten.
Något/ra företag har anmält intresse för att ta över ansvaret för sjukvården i det område som nu kallas Sjukvården SNS (och omfattar Salem. Nykvarn och Södertälje). Därför har detta alltså blivit ett formellt ärende och den aktuella rapporten en del i detta. I rapporten diskuteras främst samordningsansvaret inom SNS men även produktionen berörs. Landstingsdirektörens skall mot bakgrund av rapporten och “utmaningarna” arbeta vidare och komma med förslag i januari/februari. Innan dess har inga formella beslut om utförsäljning tagits.
Men åter till själva rapporten. Det skall framhållas at den är ett diskussionsunderlag, som sådant dock väldigt tunt. Det fins massor av utomordentligt dåligt underyggda tyckanden och inget stöd för att t.ex. lägga ut samordningsansvaret och/eller produktion av sjukvård inom SNS. Jag nöjer mej med att ge ett exempel på nivån från rapportens allra sista avsnitt som behandlar samägande:
Samägande har förts på tal för att öka tryggheten. Möjligheterna för SLL att styra verksamheten kan förvisso vara större under pågående avtalsperiod genom ägande än genom avtalsskrivning, men mot detta står att SLL riskerar att få täcka eventuella förluster. För den samordningsansvarige kan SLL som ägare innebära en trygghet, vid just dessa eventuella förluster.
Det roliga är – om man nu kan kalla det roligt – att rapportens författare Helene Norberg säger att
“Om syftet är att ta nya grepp när det gäller beställarfunktionen och samtidigt ge den möjlighet till helhetssyn och systemlösningar istället för traditionell beställare-utförare modell, är det överlåtande av beställarfunktionen och förutsättningar att integrera åtminstone vissa produktionsresurser utifrån en helhetssyn och ett förnyat systemtänkande, som är mest aktuellt för att uppnå effekt.”
efter att t.ex. ha konstaterat att
“Konkurrens mellan de aktörer som har samordningsansvar förekommer endast marginellt”
i avsnittet som ytterligt översiktligt försöker ge en bild av den internationella utvecklingen. Något exempel på hur man fått till att förnyat tänkande baserat på konkurrensutsättning av beställar/samordningsfunktionen lyckas hon alltså inte hitta.
Om vi oroar oss för privatisering av vårdproduktion (och det behöver man som regel inte göra) så finns det förstås anledning att oroa sig dessto mer för en privatisering av beställar/samordningsfunktionen, särskilt som Helene Norberg verkar väldigt upptagen av att skapa incitament (=möjlighet att tjäna pengar) för den privata aktören. Det verkar som om Norbergs värld är ytterst begränsad, utan möjlighet till vinst kan man tydligen inte förväntas vara innovativ, hitta kreativa nya lösningar.
Den demokratiska kontrollen som utgångspunkt för varför idag landstingen har ansvaret för och ofta utför vårdtjänster försvinner helt i Norbergs resonemang. Den redan rätt kompromenterade beställar-utförarmodellen drivs här till sin extrem – landstinget reduceras till en beställare av beställartjänster.
Södertälje – stan som inte ville ha besökare
Läser i pappersupplagan av LT att det nu är slut med gratiskvart på cityparkering i Södertälje. Hade faktiskt missat att det fanns och det är ju inte heller särskilt användbart. Skall man bara uträtta ett snabbt ärende skiter man ju i att betala i vilket fall – korkade regler respekterar ingen.
Det intressanta med artikel om detta är emellertid Ewa Lofvar Konradssons uttalande som alltså görs mot bakgrund av att inte bara gratiskvarten försvinner utan avgifterna höjs till 15 kronor per timme (det är mer än jag betalar i Stockholm utanför absoluta centrum) och till 10 kronor per timme vid Centralen och vid Tom Tits. Lofvar Konradsson som är ordförande i tekniska nämnden säger enligt LT så här:
Vi vill styra in trafiken i parkeringsgaragen.
Såvitt jag förstår kommer denna prissättning att innebära att skillnaden mellan att parkera lite i utkant jämfört med att parkera inne i centrala delarna blir så liten att det inte motiverar den promenad man måste göra. Alltså styr denna modell in mer trafik i centrum. Eftersom omsättningen där oftast är för låg innebär det ett evigt snurrande runt dvs ökande trafik. Kan inom parantes nämna att jag en kväll förra veckan skulle på ett möte i Humlan och då fick köra flera varv runt för at hitta parkering.
Att höja priset vid Tom Tits är också direkt kontraproduktivt i förhållande till den ambition just Tom Tits har att öka antalet besökare – och det är barnfamiljer som är målgruppen. Men att någon skulle klara av att ha en övergripande syn på något i vår kommun är kanske att begära för mycket. Att det dessutom gör hela centrum än mer oattraktivt jämfört med andra alternativ för oss som naturligt (oftast av nödvändighet) kommer med bil kanske inte bekymrar. Att vi som kommer med bil ofta är barnfamiljer och kommuninvånare från ytterområdena är kanske inte viktigt.
Den här frågan kom upp i samtalen efter middagen här hemma – flera av mina barn bor numera inne i Södertälje. Då framfördes tanken att de beslutande politikerna saknar egen bild av hur det funkar. De vistas inte i centrum på lika villkor som andra. Jag hade lite svårt att “försvara” beslutsfatarna. Kanske är det så att kommunalråd faktiskt har reserverade parkeringsplatser och alltså inte drabbas av eländet/kostnaderna. Kanske är det så att många i tekniska nämnden inte är vanliga bilburna kommuninvånare utan bor centralt eller nära bra kollektiva kommunikationer.
Äntligen lite rättvisa
Ojämställt vårdnadsbidrag tar pengar från förskolan: “Sverige har idag en föräldraförsäkring i världsklass som redan idag innebär valmöjligheter och en flexibel användning. En generös föräldraförsäkring i kombination med en välutbyggd förskola, gör att kvinnor – till skillnad från i många andra länder – inte tvingas välja mellan arbete och barn. Den borgerliga alliansen brukar hävda att det ska löna sig att arbeta. Men varför argumenterar man då för ett vårdnadsbidrag som tvärtom ger en stimulans till föräldrar att lämna arbetsmarknaden?
Jag vill istället ha en familjepolitik som sätter barnet i fokus. Det bästa för barnet är att ha en bra relation till båda sina föräldrar. Jag vill också se en familjepolitik som riktar sig till alla barnfamiljer. Ett kommunalt vårdnadsbidrag vänder sig i mycket hög grad till familjer med två familjeförsörjare. Det visar också erfarenheterna från Norge. För en ensamstående mamma blir det i praktiken omöjligt att försörja sig och barnen på 3 000 kronor i månaden. Ska verkligen ensamstående låginkomsttagare betala för reformer som vänder sig till sammanboende?”
Thomas Johansson, ordförande i utbildningsnämnden i Södertälje, skrev förra veckan ovanstående (också publicerat i LT). Straxt efter presenterades årets budgetuppgörelse i kommunen i vilket ingår ett vårdnadsbidrag – och då skall man komma ihåg att kommunen styrs av s-v-mp men med stöd av högeralliansen i budgetfrågor för att neutralisera nationaldemokraterna som med sina två mandat har en vågmästarposition i fullmäktige.
I SvD kan man läsa några kommentarer:
– Vi har valt att inte göra kabinettsfråga av detta. Även om vi är emot vårdnadsbidrag finns det inte så mycket att diskutera, när det nu finns majoritet för det i fullmäktige, säger kommunalrådet Anders Lago (s).
– Jag är mycket nöjd, vi har fått väldigt bra genomslag för våra frågor och vi har hanterat en knivig situation på ett bra sätt, säger oppositionsledaren Marita Lärnestad (m).
Enligt Johansson kommer alltså detta att leda till nedskärningar av förskolans resurser och därmed sänkt kvalitet och det hela skall tydligen betalas av de ensamstående. Lätt enfaldigt resonemang. I Södertälje är situationen den att vi har kö till förskolan och betydande problem med att hinna bygga ut i den takt som motsvarar efterfrågan.
Frågan har för övrigt intressanta dimensioner. Såg idag att vännen Sigge Eklund, som tydligen tillhör gruppen publicitetshungriga personer (även om jag inte riktigt trodde det), vill kriminalisera pappor som inte tar ut halva föräldraledigheten. Den här fullständigt ohämmade lusten att med lag ingripa i folks privatliv fyller mig med nästan gränslös olust. Men man får väl många pluspoäng hos mer extrema feminister.
Så vad händer om några föräldrar kommer att välja att utnyttja vårdnadsbidraget – som ju förutsätter att man på heltid tar hand om sina egna barn – en i sannning obskyr syssla som i Johanssons värld definitionsmässigt inte är bra för barnen. I huvudsak är det tre grupper som är aktuella:
1. Redan hemmavarande. Detta är en grupp som självfallet ökar kommunens kostnader. Antagligen är de inte så många men var och en kommer at kosta kommunen 36 000 kronor per barn. Å andra sidan kan man kanske hävda att dessa föräldrar redan idag sparar ca 100 000 kronor per år och barn genom att de inte nyttjar kommunalt finansierad barnpassning.
2. De som har barn på dagis. Denna grupp – som säkert inte heller är så stor – innebär att kommunen sparar en utgift på ca 100 000 kroner per barn och istället får en kostnad på 36 000. Blir väl ca 64 000 pus för kommunen. Här finns väl en potentiell risk att deta skule leda till sämre resusutnyttjande i förskolan vilket skulle kunna leda till sämre kvalitet. Å andra sidan så har vi ju kö – kommunen får ju schavottera i LT just för oförmågan att bereda plats till barn som stått i kö länge och vars föräldrar faktiskt inte kan jobba för att de saknar dagisplats (något som om jag inte missminner mig drabbat herr Johansson själv).
3. De som ännu inte fått dagisplats och som kommer att välja att nyttja vårdnadsbidraget istället. Såvitt jag förstår så kommer dessa därför inte att generera en kostnad på 100 000 kronor utan istället 36 000 kronor. kan vi beräkna i vilken storleksordning detta komer att ske kan vi kanske t.o.m. minska på investeringsbehovet, alltså inte behöva bygga lika många nya förskolor.
Att den utformning som vårdnadsbidraget nu fått definitivt begränsar nyttan för andra än familjer med två “försörjar” är ostridigt. 3 000 kronor per månad kan ju ingen ensamstående med barn leva av (även om barnbidrag, underhållsbidrag m.m. borde tillkomma). Innebär verkligen detta att som Johansson skriver att “ensamstående låginkomsttagare (får) betala för reformer som vänder sig till sammanboende”? Jag försöker räkna ut på vilket sätt den ensamstående får ökade kostnader (betala för) genom denna reform. Kommer dagisavgiften att höjas? Skall särskild skatt betalas av de ensamstående för att finansiera vårdnadsbidraget? Får barnlösa idag “betala för” barnbidrag till de som ha barn – är det Johanssons syn på hur en solidarisk skattepolitik skall betraktas kan man undra.
Senaste kommentarerna