Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Baksidan av kuling
Tore Hoel :: Blog :: Eksemplarisk bak.-side fra kuling.net: " Kuling står for Kulturell Undring og er en pedagogisk tilrettelagt internettressurs der både skoler og andre interesserte kan finne spennende informasjon som det lokale museum har lagt ut på nettet. Det som er interessant fra vår side, er at kuling.net bruker emnekartteknologi for å drive portalen. Og da er bare naturlig at mange er interessert i hva som ligger bak.
I pedagogiske ordelag får vi en innføring i både de teknologiske verktøy som er brukt teknologien og hvordan ontologien er bygd opp."
Tore Hoel tipsar om en resurs för lärande från norska lokala museer. Det intressanta, enlgt Hoel, är att de gjort en riktigt bra beskrivning av vad som ligger bakom – tekniskt/semantiskt. Ämneskart är förresten det norska ordet för Topic maps. Här kan man alltså söka resurser på olika sätt och få dem väl beskrivna. Licensvillkor (t.ex. Creative Commons är också tydligt angivna).
Kuling är just nu en välfungerande beta med möjligen begränsat innehåll och skall tydligen bli mer officiell fram mot årskiftet. Bland annat kan man enkelt söka resurser från olika områden en karta på en karta utifrån olika kategorier som Kulturminne, kons, person m.fl. Kuling erbjuder sedan också andra att lägga in resurser (som lärare).
Kuling är också ett open source-projekt!
Tittar du bara på?
Ibland är det riktigt roligt att bli positivt överraskad. Upptäckte idag att Levande historia har producerat några filmer som finns att tillgå både på YouTube och på Bubblare. Den här filmen handlar om att vara passiv åskådare till mobbning och skildrar det utan pekpinnar, bara berättat rakt upp och ned. Tror att den kan funka både som en liten tankeställare för den som råkar titta men också som inslag t.ex. i skolan för att stimulera både reflektion och diskussion.
Jag tillhör ju dem som tycker man kan ifrågasätta ideologiproducerande myndigheter. Nu försöker väl Levande historia undvika det genom att försöka vara forskningsbaserade men helt har de ju inte alltid lyckats. Det här initiativet är dock alldeles utmärkt!!!
Uppdaterat: Upptäckte att Mikael Abramsson redan hunnit lägga ut info om filmen/rna, dvs klippt in Levande historias text.
EN-TILL-EN – Falkenbergs kommun
EN-TILL-EN – Falkenbergs kommun: "Samtliga elever i år 7-9 på Skogstorpsskolan och Söderskolan ges från höstterminen -07 ansvar för personliga datorer, vilket i ett slag ger ca. 550 elever full tillgång till datorn som ett personligt verktyg i det egna lärandet i såväl skola som hem. Investeringen inleds i projektform men ambitionen är att på sikt kunna erbjuda samtliga elever i Falkenbergs kommun tillgång till en personlig dator för studier från år 7."
Jag har faktiskt missat att skriva om ett lite mera storskaligt initiativ när det gäller att utrusta alla elever (i årskurserna 7 – 9) med egna datorer. Falkenberg har sedan denna termins start påbörjat utrullningen på två skolor. Helt suveränt att en kommun på detta sätt tar initiativ och placerar sig hästlängder före landets andra kommuner förstås. Finns min egen – Södertälje – ens på banan?
Låt inte motståndaren dominera spelplanen!
Dags att sätta punkt för den nioåriga grundskolan: “Socialdemokraternas skolpolitiska råd presenterar sitt förslag till ny s-politik: Att uppfylla kunskapsmålen ska vara det obligatoriska i skolan – inte antalet skolår. Socialdemokratin har misslyckats med skolpolitiken. Den har lett till att eleverna inte får den kunskap de har rätt till och når sämre resultat än de borde göra. Skolans huvudsakliga uppdrag måste handla om elevernas kunskapsutveckling. För detta behövs en sammanhållen skola där dagens frivilliga skolformer förskoleklass och gymnasium omvandlas till obligatoriska delar av grundskolan. För att alla elever ska kunna lämna denna grundskola med fullständiga betyg kan det för olika elever behövas olika lång skoltid – från 11 till 15 år. Det är måluppfyllelsen, inte antalet skolår, som ska vara det obligatoriska i skolan. Det förslaget lämnar socialdemokraternas skolpolitiska rådslagsgrupp i Stockholms län till partistyrelsen.”
Några partikamrater med Thomas Johansson i spetsen har skrivit en artikel på DN debatt om skolan. De verkar redovisa synpunkter de lämnat till partiets rådslag om densamma. Syftet med rådslaget är gott – att engagera partiets medlemmar i frågan om vår skolpolitik – en politik som bland annat kommer att vara viktig del i den politik vi skall gå till val på 2010. Därför är det faktiskt helt fantastiskt att läsa artikeln – den handlar bara om organisationsfrågor, inte med ett ord behandlas de krav som framtiden kommer att ställa på medborgare och vad detta får för konsekvenser för skolans uppgift, som ju är att hjälpa barn och ungdomar att erövra den kunskap de kommer att behöva som vuxna medborgare.
Som vanligt numera så verkar det i första hand vara så att man väljer att 1) utgå från den folkpartistiska problembeskrivning och 2) vara lite bättre än samma parti på att föreslå åtgärder baserat på denna problembeskrivning. Kanske inte så konstigt eftersom denna problembeskrivning också stödda av den mediala bilden.
Några punkter i kamraternas artikel är dock värda papperet de är skrivna på 🙂 Detta gäller t.ex. betoneingen av att det är måluppfyllese och inte tid som är det viktiga och att vi absolut inte får minska på ambitionen att vara en kunskapsnation. Det senare innebär som kamraterna skriver att vi skall
“utgå ifrån den självklara inställningen att alla barn kan lära sig. En förnyad skolpolitik måste präglas av höjda ambitioner, tydligare förväntningar och större kunskapskrav.”
Artikeln finns för övrigt också publicerad på Södertälje arbeterekommuns hemsida. Däremot omnämns den inte när man kollar partidistriktets sida (där den förstås också borde funnits högt upp eftersom gruppen av skribenter faktiskt uppges representera “lenet” som distriktet något fånigt kallas). Där är fortfarande Mona Sahlins sommartal andra posten under senaste nytt publicerat den 12 juli (skärmdumpen tagen 12 oktober kl. 21.41)!
Alltså – inte med ett ord omnämns det som i USA kallas 21st century skills, inte med ett ord omnämns det som EU, Norge och andra länder kallar digital kompetens …………
Problem skall förstås diskuteras
Prioritera brottspreventionen: "Således bör kommunen med bland annat dessa argument utverka pengar från justitiedepartementets budget för den brottsprevention som Södertälje kommun nu med kraft måste initiera! Om inte ungdomskriminaliteten minskar och samhällstryggheten ökar, befarar jag att de skattebetalare som nu finansierar kommunens verksamhet, i mån av möjligheter att starta om på annan ort, försvinner härifrån.
Det kan inte vara rätt, att Södertäljes skattebetalare ensamma ska stå för den brottsprevention, som hela samhällsekonomin kommer att njuta frukterna av!"
Signaturen Karlsson avslutar en insändare i Lt häromdagen enligt ovanstående. Eftersom frågor på insändarsidor som LTs snabbt hamnar långt ner tänkte jag här relatera till den diskussion som uppstod och publicera mitt bidrag. Via länken ovan når man (vet inte hur länge) Karlssons insändare och alla svar till den. Men här är alltså min kommentar – jag kanske skall nämna att de första svaren orerar om att man skulle bli kallad rasist för att man diskuterar problem, därav min inledning:
“Varför behöver man kommentera frågan om epitetet rasist i en diskussion om reella problem som finns i vår kommun. Vad försöker man insinuera – att man inte får ha synpunkter/förslag på hur vårt samhälle i vår kommun skall utvecklas. Rätt tramsigt.
Karlsson tar ju upp frågor som säkert många Södertälje-bor oavsett etnisk bakgrund diskuterar hemma vid köksbordet, med arbetskamrater på jobbet och annorstädes. Frågor som förstås också diskuteras av politiker i alla partier. Roten till problemen är förstås inte heller etniska – det finns inga etniska grupper vars genetiska egenskaper predestinerar för våld, kriminalitet eller liknande. Däremot har vi ett rätt segregerat samhälle som utmärks av att det är din socioekonomiska status som avgör boende, karriär, jobb, utbildning – helt enkelt relaterar till framtidsförhoppningar.
Befinner man sig i en miljö som i alltför stor utsträckning präglas av bristande förutsättningar kommer ens framtidsvisioner att präglas av det. Om arbetslöshet är det man kan sikta på blir andra vägar att uppnå status och inkomster faktiskt lite mera lockande. Alltså – om vi skall göra något långsiktigt hållbart så är det att se till att bryta bostadssegregeringen, att se till att alla barn går i icke-segregerade skolor, att se till att fler kommer i arbete – enkelt uttryckt se till att integrationen fungerar. På mer kort sikt tror jag Karlsson har rätt dvs åtgärder som kan rubriceras brottspreventiva måste till.
Dit hör det som påbörjats med polisnärvaro i alla bostadsområden (fast då får förstås inte de poliserna tycka att fastighetsägarna skal ägna sig åt någonslags brottsbekämpning/angiveri som antyddes i LT idag). Vi måste också se till att alla områden har rimlig service – om så subventionerad (bankomater, affärer, vårdcentraler, post, etc).
Dit hör också att engagerar föräldrar till de lite yngre strulpellarna – det vet jagfaktiskt inte riktigt hur man gör men jag tror det är centralt. När folk i Fornhöjden påstår att det driver omkring 13-åringar på nätterna i området är det förstås föräldrarna som behöver hjälp. "
En dator till varje 9:a
Nior får varsin MacBook: “28 niondeklassare i Broängskolan i Botkyrka kommun får snart varsin MacBook som stöd för inlärning och studier. Satsningen är ett led i en större medveten ambition att göra eleverna mer digitalt kompetenta. Skolan har redan 250 MacBookdatorer och arbetar mycket med media.”
Broängsskolan visar framfötterna igen. I dag fick jag skolans pressmeddelande (se nedan) om satsningen som ju också uppmärksammats i MacWorld. Man kan förstås invända att detta inte omfattar alla elever, som det ju gör i delstaten Maines satsning på årskurserna 7 och 8 som jag skrivit om tidigare, men det demonstrerar att det är möjligt inom befintliga resurser. Den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleelev är ca 70 000 kronor. En MacBook torde om man köper till en hel skola kanske hamna runt 3 000 kronor per år.
Broängsskolan gör mycket annat roligt, de var t.ex. kanske först ute med podcasting. En koll på deras hemsida är väl värd sin tid för den som är intresserad av ett innovativt förhållningssätt till användande av teknik i lärandet.
Pressmeddelande
En dator per elev
Denna vecka delas en bärbar dator, MacBook, ut till varje elev i åk 9 i Musik och medialaget på Broängsskolan. Satsningen innebär att eleverna nu fullt ut kan integrera den nya tekniken i sitt lärande. Sedan tidigare har de arbetat med egna hemsidor, filmskapande, musik och bilder för att förstärka och motivera till ökat lärande.
En skola utan väggar
Madeleine Sahlin, arbetslagsledare i Musik och media, är laddad inför arbetsåret. -Det här ger oss möjligheten att arbeta fullt ut med vår pedagogiska idé att skapa “en skola utan väggar”. Då kan vi fokusera på kommunikation och lärande utan att vara beroende av tid och rum. Nu kan vi som lärare också möta våra ungdomar virtuellt när vi sitter upploggade mot varandra. Vi vill möta och utmana eleverna där de befinner sig och öka deras medvetenhet och förmåga att orientera sig som producenter och konsumenter av media. Att niorna nu får varsin dator innebär också att våra 7or och 8or får större tillgång till datorer. Där har vi nu två användare per dator. Det här kommer verkligen ge oss möjligheten att ta ett steg till avlutar Madeleine.
Inom ramen för ordinarie budget
Broängen är en F-9 skola i Botkyrka kommun som de senaste fem åren byggt upp en mediepedagogisk verksamhet där lärare med stöd av mediepedagoger utvecklar nya metoder för lärande. Skolan har successivt byggt upp datortätheten på skolan och i nuläget finns det i snitt en bärbar Apple-dator per fem elever. Rektor Christel Bäckström motiverar satsningen med att det är en naturlig fortsättning på Broängens ambitioner att hela tiden utveckla verksamheten för att följa med i den allt snabbare samhällsutvecklingen. Hon poängterar att mediasatsningen har gjorts inom ramen för skolans ordinarie budget utan att skära ner på personal. Vi är minst lika personaltäta idag som vi var för fem år sedan. Satsningen har gett utdelning på elevernas resultat och vi ser också att elevernas och lärarnas digitala kompetens är enastående jämfört med andra skolor. Vi är övertygade om att våra elever lämnar oss bättre rustade för framtiden.
Socialdemokratisk budget?
: "2 000 kronor lägre skatt per år plus ett lika stort retroaktivt belopp vill socialdemokraterna satsa på pensionärerna……Sverige behöver inte fler orättvisor. Orättvisor är inte produktiva. Vad Sverige behöver är en politik som tar vara på de möjligheter som högkonjunkturen ger så att Sverige får fler jobb även i framtiden….. Nytt innovationslån. Många småföretagare och uppfinnare har svårt att få finansiering till nya produkter eller expansion. Vi föreslår därför att 40 miljoner kronor per år ska satsas på innovationslån med en förenklad ansökningsprocess och låga krav på medfinansiering…….Kunskap och bildning ger möjligheter till både personlig utveckling och frigörelse, samtidigt som satsningar på utbildning kan vara ett sätt för både unga och vuxna att ta sig vidare i livet…….Lärarledd läxläsning. I dag går många elever ut grundskolan utan fullständiga kunskaper i kärnämnena. För en del barn gör trångboddhet att det inte finns någon lugn vrå att göra läxorna i. Andra får inte den hjälp de behöver av sina föräldrar. På många håll i landet har frivilliga krafter engagerat sig. Men ett så viktigt kunskapsarbete ska inte vila enbart på ideella insatser. Vi föreslår därför en särskild satsning på lärarledd läxläsning för alla barn i grundskolan…….Nygamla miljöbilar. Miljövänligare transporter kräver miljövänligare bilar. Men alla har inte råd att köpa en ny miljöbil. Vi satsar därför 150 miljoner kronor i stöd till efterkonvertering av bilar, så att fler får möjlighet att köra miljövänligt.
"
(Hittat via dn.se.)
Det finns en del godbitar i den socialdemokratiska budget, några ses ovan hämtat från Nuder/Sahlins artikel på DN Debatt. Utmärkt är att det föreslås ett skatteavdrag för pensionärer motsvarande jobbavdraget. Det går att förstå alliansens jobbavdrag i relation till sådana i arbetsför ålder som inte jobbar – alltså ett försök att verkligen stimulera fler at arbeta.Det går däremot inte att förstå vad pensionärerna gjort för ont, eller är avsikten att alla 80-åringar skall skaffa sig ett arbete??? Det finns helt enkelt ingen begriplig logik bakom varför pensionärer skall betala högra skatt än folk som jobbar.
Gott är också att mitt parti upptäckt att subventioner av folks nybilsinköp (av miljöbilar) knappast är särskilt fördelningspolitiskt vettigt och att det nu föreslås ett bidrag för konvertering av äldre bilar. Problemet med det är väl att det sannolikt är konvertering till etanoldrift man tänker sig – hur är det med regnskogen i Brasilien?
Lite mer osäker känner jag mig vad det gäller den professionella läxläsningshjälpen. Ambitionen är god men sannolikt skulle höjd ambitionsnivå i den dagliga skolverksameten (inte nödvändigtvis endast en budgetfråga) ge samma resultat. En uppdatering av skolans mål, innehåll och arbetsmetoder inklusive en dator till varje elev skulle vara mer framåtsyftande. Skolan är emellertid ett stort problem ur diskussionssynpunkt eftersom vi inte har problemformuleringspriviligiet på området. Nu reagerar vi mer an agerar, nu ställer vi till med rådslag som utgår från andras frågor, nu saknar vi en i ideologi baserad framtidsvision som möter 2000-talets frågor.
Återställare beträffande andra skatter – förmögenhet, fastighet – är jag ambivialent inför. Självklart skall skatt utgå på avkastning – oaktat på vilket sätt kapitalet är placerat. Principen bör dock vara att beskattning sker när avkastningen materialiseras – vid ränteutbetalning, vid hemtagande av vinst etc.
Lysande är satsningen på vuxenutbildning. När man vill ha mer folk i arbete är det oerhört viktigt att det finns många möjligheter att vidareutbilda sig, både när det gäller mer grundläggande kompetens (gymnasial) och när det gäller mer specialiserad sådan mer yrkesinriktat.
Wikipedia – uppgift för skolan
Gunnar är vår nya uppslagsbok: “Glöm Nationalencyklopedin. Svenskarnas nya uppslagsbok finns på nätet och heter Gunnar och Lennart. De två – och tio miljoner andra lågmälda besserwissrar – är hemligheten bakom kunskapsbanken Wikipedias världssuccé.”
(Hittat via knuff.se.)
Häromveckan var jag på ett seminarium som Nätverket för digitala lärresurser anordnade. Där pratade t.ex. Hanna Johansson som beskrev användandet av Wikipedia i skolan utifrån Wikipedia som källa (och de frågor som det kan resa). Hennes föredrag kan avnjutas via video (dock bara i WMP-format).
Själv närmar jag mig frågan från ett annat håll.
Jag skulle faktiskt vilja utmana den svenska skolan:
Sätt igång och använd Wikipedia som slutprodukt för elevernas arbeten. Låt t.ex. min 13-åriga dotter granska och komplettera texterna om Mörkö i svenska, historia m.fl. ämnen. Låt henne göra sammalunda med texter i den tyska respektive engelska versionen inom ramen för språkundervisningen. Kvalitetsstämpla bidragen genom att läraren granskat dessa innan de publiceras. Wikipedia används av massor av människor – att ha artiklar där som slutmål borgar för ett mera motiverande och autentiskt lärande.
Leta upp artiklar som behöver faktagranskas och ge eleverna det som uppgift.
Leta upp artiklar som saknas;-) och ge eleverna det som uppgift.
Tänk vilken kunskapsproduktion som de ca 600 000 eleverna i årkurserna 7 – 9 i grundskolan och 1 – 3 i gymnasieskolan skulle kunna bidra med!!!
Läroplanen – kanske den bästa tänkbara?
Läroplanen som aldrig fick fäste….: “Efter en vecka i Åre och lite högoktanig rekreation noterar jag att Skolporten har engagerat sig särskilt i Leif Davidssons utredning om Lp094. Man verkar anse att Leifs utredning kommer att göra svensk skola styrd åt ett håll för elevers rätt till utbildning på lika villkor, en likvärdig skola. Vist kära porten men hur kommer innehållet se ut? Och hur väl kommer det rimma med de krav som ställs i globaliseringen? Vilka svar ger Davidsson i sin kritik av den odugliga läroplanen? Inga alls. Och kanske har de bloggande lärare jag följt under många år rätt. Det pedagoger som använder Lpo94 fullt menar ju att Leif inte har en aning om hur läroplanen skall tillämpas. han konstaterar att man inte tillämpar den, vist men vilken slutsats drar han av det?”
Fredrik Svensson, som har den lite unika utsiktsposten som föreståndare för Rektorsakademien, tar upp Leif Davidssons utredning och dess slutsater angående hur den svenska skolan skall styras. Svensson ställer frågan om det är förnuftigt att kasta bort barnet (dvs LPO 94) med badvattnet (dvs bristande implementering). Frågan är faktiskt rätt ställd.
Om man t.ex. jämför LPO 94 med de 21st century skills som det näringslivet i USA står bakom ser man betydande likheter vad avser de förmågor som framtiden (nutiden) kräver. Det är inte rabblande av en litteraturkanon eller den svenska kungalängden, det är förmåga att kritiskt granska, diskutera, samarbeta, lära nytt, problematisera, vara kreativ etc. Svensson konstaterar att
Det vi behöver finns i Lp094, vi behöver bara göra en kraftansträngning och sätta oss in i den allihop. I den globala konkurrensen med bland andra Indien behöver Sverige förutom kunskapsfokus (lärandet) också kreativitet, idéskapande, nytänkande, problemlösning, förmågor att arbeta i grupp, att tänka utanför ramarna om vi skall kunna ta upp konkurrensen med bland andra Kina och Indien. Allt det där är styrkor som Lp094 medger….det ligger i dess själ. Vi måste se till att alla får fatt i den själen…
Kanske något för det pågående socialdemokratiska rådslaget att fundera över istället för att vara värst när det gäller regler mot kepsar i klassrummet?
Vi måste göra upp med fp:s syn på skolan
Vi måste göra upp med fp om skolan: “Socialdemokraternas gymnasiereform var ett misstag som vi nu kan rätta till i samverkan med alliansregeringen. Förtroendet för socialdemokratins skolpolitik har försvagats under en följd av år. Framför allt krävs en djupare omprövning inom partiet när det gäller gymnasiereformen från början av 90-talet. Vi gjorde en felbedömning när vi ställde för stora krav på elevernas kunskapsnivå i gymnasiets så kallade individuella program. I dag klarar 25 procent av dessa elever inte av att uppnå gymnasiemålen. Men om socialdemokratin förmår erkänna detta misstag under höstens skolrådslag inom partiet så öppnar sig en möjlighet att göra upp om gymnasiestrukturen med den borgerliga regeringen. Det skriver den socialdemokratiske förre folkhälso- och socialtjänstministern Morgan Johansson.”
Morgan Johansson har missuppfattat saken. Det är inte en uppgörelse med Folkpartiet vi i första hand skall söka utan vi bör snarare göra upp med den Folkpartistiska synen på skolan.
Morgan Johansson gör sig skyldig till flera missuppfattningar. En annan är att tro att det i grunden är fel att förse alla elever med motsvarande allmän högskolebehörighet under deras gymnasiestudier. Det var inte bara rätt tänkt i början av 90-talet, det var t.o.m. framsynt. För varje dag ökar vikten av att ha en bred grund att stå på för alla. För varje dag ökar t.ex. behovet av språkkunskaper. Dessa krav/behov får inte begränsas till de “duktiga” medelklassbarnen utan skall komma alla till del. Det är inte fel på de 25% som inte når målen för gymnasieskolan, det är fel på gymnasieskolan som inte klarar att ge dessa 25% den bildning de behöver och har rätt till.
För den som till äventyrs tror att ovanstående utgör försvar för flumskolan kan jag meddela att så är fallet. Det är värre än så – såväl forskning som erfarenhet visar att det är fullt möjligt att se till att alla elever lyckas skaffa sig de kunskaper de behöver (och som fastställt i läro- och kursplaner). Vi vet egentligen ganska mycket om hur skolor skall vara effektiva i sitt uppdrag. Vi vet faktiskt också en hel del om hur vi skall hantera alla de som inte passar in i skolan. Plockar man in i run da slängar 100 000 barn per årskull i en och samma form får man nog räkna med att den inte passar en del. 25% som idet inte alls funkar för verkar väl inte alls orimligt. Därtill får vi ju rimligen också lägga en del som “passerar” men vars tid i skolan inte präglas av den glädje och stimulans den borde.
Senaste kommentarerna