Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Några spännande dagar på SC36
Standardiseringsmöten kan ju kanske låta som en ganska trist sysselsättning i synnerhet som förhandlingar/möten pågår från kl. 09.00 till 18.00 med en timmes lunch och högst 20 minuters fika för- och eftermiddag. När man börjar lära sig gången blir det dock rätt intressant, man börjar kunna agera (svårt att undvika som svensk representant) och man börjar också skönja mönster i diskussionerna.
Gårdagen ägnade jag åt SC36 plenar. Där satt vi alla i ett stort sammanträdesrum och diskuterade vilka frågor vi vill kunna fatta beslut om i slutet på veckan. De flesta av dessa frågor bereds sedan i de olika arbetsgrupperna.
Idag deltog jag först i den speciella arbetsgruppen som också heter special working group (SWG). Det var viktigt för vi förberedde det förslag till resolution (namnet på beslut i plenaret) angående personlig integritet – privacy – som aktualiserats bl.a. av Kanada. Resultatet blev ett förslag som innebär att vi skall – under en 6 månaders period – skall studera frågan sett ur ett som vi säger här LET-perspektiv. LET står för learning, education and training. Det blir – om förslaget går igenom en 6 månaders studie där tre personer utses till rapportörer varav undertecknad riskerar bli en.
Eftermiddagen ägnade jag åt WG1 som sysslar med vokabulär, mer specifikt just nu faktiskt vokabulärer i standarder inom LET.
Det här är lite navelskåderi men lika fullt mycket viktigt – vi behöver se till att termer inom området är konsistenta och att man enkelt kan finna förklaringar till vad de faktiskt betyder.
Technorati Tags:
Standard, IT i skolan, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Skola
Inte Perssons fel!
Så här på säker distans från den svenska verkligheten känns det ändå viktigt att påbörja en valanalys:
Jag tillhör förstås dem som beklagar utgången av valet. Nu är ju finessen med demokrati att väljarna är suveräna attt rösta som de finner för gott – det gäller faktiskt också palestinier! Regeringar utsedda direkt eller indirekt baserat på fria, hemliga val är i den demokratiska traditionen alltid legitima och måste respekteras som sådana oavsett på vilket program de gått till val.
Lite svårare blir det när man skall försöka analysera ett valresultat. Man kan välja att utgå från ett mera neutralt perspektiv och då konstatera att den sidan vann som presnterade ett trovärdigt alternativ som tilltalande flertalet. Det kan ju jag då tycka är lite förbluffande – hur kan så många ha köpt högeralliansens budskap. Det finns förstås flera förklaringar till detta – ett torde vara själva alliansen – ett relativt snillrikt drag som säkert planerats väl och som skapade intryck av ett faktiskt regeringsdugligt alternativ. Detta trots att alla väljare borde ha reagerat på den utslätning mot mitten som blev följden och att flera ingående partiers egen plitik i viktiga frågor strök med (Maud, centern och kärnkraften kanske det tydligaste exemplet.
Ett annat torde vara det socialdemokratins fullständigt obegripliga uppgivande av kontrollen över frågan om kampen mot arbetslösheten. Detta uttryckt just på detta sätt för att illustrera att den passivitet som trots allt speglat politiken ända fram till valmanifestet är ofattbar i ljuset av den bild som människor har av problemet. Problemet gäller såväl unga som människor med någon form av utländskt påbrå och existerar i människors medvetande oaktat statistiken – ändå kan Reinfeldt “hävda” arbetslinjen med framgång för att inte vi täppt till det politikområdet.
Technorati Tags:
Demokrati, Stockholm, Södertälje, Bodström, Kontrollsamhälle, Palestine, Rättssäkerhet, Politik, Socialdemokraterna, Övervakning, Intellectuell property, Annika Billström
Och detta leder förstås över till ett annat perspektiv – nämligen självransakan:
Det finns flera områden där det vi gick till val på haltar. Människor är t.ex. mycket mer bekymrade över tillgång till sjukvård (inte så bra med turbulensen runt Södertälje sjukhus under mandatperioden) än vem som äger/driver densamma. Så länge de tror på budskapet att även privatiserade sjukhus skall skattefinansieras är de flesta inte särskilt bekymrade – att det finns en möjlig mindre attraktiv förlängning av privatiserandet är för abstrakt för att oroa. Personligen har jag heller inget till övers för “principer” i detta sammanhang – alltså när det gäller driftsform.
Överhuvudtaget fick man en bild av att vi – socialdemokrater – inte tog människors problem på allvar. Det gäller som jag tidigare nämnt arbetslösheten men i lika hög grad elpriserna, fastighetsskatten, bensinpriset osv. Hela 1900-talet har vi ägnat åt att förbättra folks levnadsstandard särskilt för de sämst lottade. Varje steg på den vägen har inneburit att fler fått del av det som tidigare var förbehållet de härskande klasserna. Vi har inte nått vägs ände!
Den omställning som behövs när det gäller energiförbrukningen borde vi t.ex.stimulera fram – med mp som samarbetspartner har vi tagit fram piskan. Den s.k. gröna skatteväxlingen slår mot många då den bara i ett nationellt perspektiv balanseras av skattesänkningar – för många med små marginaler blir det inget kvar! Lappkast såsom i frågan om biltullar borde vi i demokratins namn avhålla oss ifrån oavsett hur väl de kan tänkas falla ut i praktiken.
På område efter område har vi låtit andra sätta agendan. Vi svarar på högerns krav om skärpta straff just med att fylla våra fängelser – istället för att gå till botten med de problem som gynnar brottsligheten och satsa på en fungerande kriminalvård. Vi svarar på högerns krav på ordning i skolan just genom att stifta fåniga lagar om ordningsregler – istället för att slå vakt om och vidareutveckla flumskolan (som ju är ett föredöme när det gäller de egenskaper som arbetsmarknaden efterfrågar typ samarbetsförmåga, initiativförmåga etc). Vi svarar på ropen om bekämpande av grov brottslighet och terrorism med att inför integritetskränkande okontrollerbar övervakning – istället för att utnyttja moderna brottsbekämpningsmetoder under 100%tig kontroll mot att oskyldiga övervakas. Vi svarar på påtryckningar från USA – oaktat om det gäller att ta ifrån enskilda deras mänskliga rättigheter eller att attackera fildelar med att helt rättsvidrigt beröva människor möjlighet till försörjning eller genomför (uppenbarligen sanktionerade) övergrepp mot företag där servrar som används vid fildelning finns.
Vill man sedan hårdra kritiken så fanns det en tendens att “köpa” röster. Billström m.fl. med gratis förskola som ett bra exempel. Jag tycker att vi har hamnat i en mycket underlig position. Vi har – igen under 1900-talet kämpat hårt för att folk skall få det bättre, högre lön, bättre bostad, minskad arbetstid. Nu har vi en politik som inte andas ett ord om fortsatt arbetstidsförkortning, som inte utlovar några radikalt höjda löner (ens för lågavlönade kvinnliga kommunalanstälda – vilket i sig är ynkligt) och som utgår från att både män och kvinnor – oavsett om de har familj eller inte – skall jobba 8 timmar om dagen. Vi accpeterar också att det inte längre går att leva drägligt på en lön om man har familj (vilket det gjorde för 50 år sedan). Vi lyckas t.o.m. göra vissa, men bara vissa, tjänster som folk skulle kunna tänkas efterfråga för att hantera denna “tröstlösa” tillvaro till något avskyvärt, föraktligt.
Vem/vilka är då ansvariga för den förda politiken som uppenbarligen inte förmådde attrahera flertalet? Att reducera det till en fråga om en enskild person faller på sin egen orimlighet. Alla vi som är aktiva partimedlemmar delar förstås ansvaret men det vilar tyngre ju högre upp i hierarkierna vi kommer. De som verkligen har anledning att ompröva både sitt uppdrag och kanske framförallt sin politik återfinner vi i partiets verkställande ledning nationellt, regionalt och lokalt!
För övrigt vill jag tillägga att jag möjligen kan tänka mig Margot Wallström som partiledare men det förutsätter ju att hon ger tillkänna sina åsikter som partimedlem, är dessutom inte säker på hennes ledaregenskaper. Thomas Bodström bör återgå till sin advokatpraktik för vilken jag tror han passar:-)
Room with a view
Den här utsikten vaknade jag till i morse:
Efter frukost tog jag en promenad i syfte att ta mig till universitetet där SC36 har sina möten. Missbedömde dock helt avståndet och dessutom min förmåga att hitta. Vandrade således mer än två timmar innan jag kom rätt. Väl där deltog jag i WG4:as möte om MLR – Metadata for Learning resources. Mer om det här.
Technorati Tags:
Standard, ICT in schools, IT i skolan, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur
Karin Edqvist till fullmäktige (4)
Bara en liten sista påminnelse om att Karin Edqvist är en lämplig kandidat att kryssa i kommunalvalet i Södertälje.
Karin är – förutom att vara min dotter – en ung kvinna med två barn. Hon bor på Mörkö och har varit med i kommundelsnämnden i Hölö/Mörkö ett tag. Trots sina ringa ålder och barnafödandet har hon hunnit jobba en del – är anställd på ett gruppboende i Södertälje. Just nu är hon mestadels hemma med de rätt små barnen. Dessa har hon ihop med sin man – Andreas – som har egen firma.
Technorati Tags:
Demokrati, Södertälje, IT i skolan, Mörkö, Hölö, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun, Karin Edqvist
Med Karin i fullmäktige kanske vi kan få lite fart på allas lika möjligheter att bli digitalt literata. I Hölö/Mörkö har vi ambitionen att användandet av IT i skolan skall utvecklas väsentligt – en dator till varje elev. Det borde vara ambitionen i hela kommunen (landet för övrigt!). Egenföretagandets (småföretagandets) villkor kan hon också bidra med liksom småbarnsföräldrarnas perspektiv. Liksom de andra kandidaterna från ytterområdena är hon förstås viktig för att se till att dessa (områdena) inte glöms bort.
Glöm inte mjukvarupatenten
Det verkar som kampen mot mjukvarupatenten behöver aktualiseras. Frepa beskriver i en debattartikel han skickat till CS problemet inom området elärande. Väl värd att både läsas och publiceras!
Mjukvarupatent är ett hot mot e-lärande: “E-lärande är ett av de områden som riskerar att drabbas hårt av de absurda och orimliga effekter som mjukvarupatent medför. Den pressrelease som kom från Blackboard (ett företag som för övrigt knappast är kända för sina innovationer) i juli visar detta med all önskvärd tydlighet. I sin pressrelease förkunnas att BB beviljats patent i USA för ”technology used for internet-based education support systems and methods”. Patentet täcker i princip de flesta grundläggande teknologier och metoder för nätbaserad utbildning och e-lärande, inklusive så kallade Learning Management Systems (LMS: er). Allt som allt gör man anspråk på 44 olika grundläggande funktioner och teknologier. Patent har även beviljats i Australien, Nya Zeeland och Singapore. Samtidigt har man lämnat in motsvarande patentansökningar i en rad andra länder, däribland Europa och Canada.”
(Via ·:[ frepa.blog ]:·.)
Technorati Tags:
Standard, Education, ICT in schools, IT i skolan, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Mjuk infrastruktur, Mjukvarupatent, Intellectuell property, Frepa, Fredrik Paulsson, Monopol
Monopolistfasoner
Massachusets skolor får MS office gratis: “Ett drag som tillsynes är lika märkligt som desperat från Microsoft. man får verkligen hoppas att Massachusets valt Open Document formatet för att man har en genomtänkt strategi för hur man vill arbeta med öppna standarder och informationsstruktur och inte för att mjukvaran råkar vara gratis. Om så är fallet visar det att man på Microsoft inte alls har förstått vad detta handlar om.”
(Via ·:[ frepa.blog ]:·.)
Det här är ju rena monopolfasoner. Microsoft utmanar alltså direkt ett demokratiskt fattat beslut om att använda Open Document-formatet i delstaten Massachuset genom att locka skolorna med kostnadsfria (idag?) licenser på MS Office som inte stödjer det formatet. Så kan förstås bara den göra som har betydande övervinster och därmed gigantiska resurser. Osmakligt!
Technorati Tags:
Demokrati, Standard, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Frepa, Fredrik Paulsson, Monopol, Skola, politik, Microsoft
Skolan – vad bör göras
Idag har jag funnit tre intressanta inlägg om skolan. Det första är skrivet av Erik Lakkso men av någon fullständigt outgrundlig anledning publicerat som något som kallas Gästblogg på Promemorian som dessutom just nu inte skrivs av Jonas Morian utan av Marta Axner. Både Erik och Marta har egna bloggar!
(
Gästblogg: Det är dags att reformera skolan: “Så för att sammanfatta
Utöka skolåret från dagens 37 veckor till 41 veckor, utöka skoldagens längd med cirka 2 timmar per dag och anställ fler utbildade pedagoger för läxläsningshjälp, särskilt stöd och allmänt stöd för de med extrabehov.
Avskaffa hemläxan för de yngre eleverna och ersätt det med schemalagd läxläsning i skolans regi så att det inte är beroende av hemmets resurser och kvalitet om läxan blir utförd och inlärd. Totalt sett skulle skolåret utökas från 37 veckor och cirka 1200 timmar till 41 veckor och 1550 timmar och ungefär 200 av de timmarna skulle kunna innehålla kvalificerad läxläsning med utbildad personal så att just HEMläxan skulle kunna avskaffas. Den som nu vid en hafsig genomläsning fastnat på det här med läxan och ryggmärgsreflekterar till ”flumskolan” rekommenderas en extra genomläsning, lite kontemplation och så nya tag.”
(Via Jonas Morian | PromeMorian.)
Erik Lakkso har – tyvärr lite typiskt för många av mina partikamrater – kommit in lite snett när det gäller frågan om hus skolan skall bli bättre. Han fokuserar på tiden – kvantiteten – istället för det centrala – kvaliteten. Han dammar i praktiken av sedan länge avsomnade förslag om samlad skoldag – att alla barn skall vara i “skolan” lika länge som de som utnyttjar fritids mest. Och trots att barnen/ungdomarna är i skolan ca 15% av sin vakna tid – om vi räknar timmar närmare 7000 timmar under grundskoletiden – så anser han det tydligen självklart att de behöver ägna mer tid åt kanske något obestämt det de skall lära sig i skolan.
Den kvalitativa aspekten behandlas i de två andra artiklarna/inläggen jag hittat – Det handlar om synsätt kring lärandet i skolan och Från räknandets plåga till annan siffervärld. Den förra refererar till den senare. Den förra är skriven av Fredrik Jeppesen som förestår Rektorsakademien, den senare av Johannes Åman, ledarskribent på DN. Jag gillar inte altid det Åman skriver – han har t.ex. inte förstått hur modern teknik kan användas för att utveckla undervisningen i den riktning han själv förespråkar i artikeln men när det gäller matematiken har han verkligen en poäng.
Technorati Tags:
Education, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Jonas Morian, Erik Laakso, Fredrik Jeppesen, Johannes Åman, Skola, DN
Jeppesen skriver efter att ha läst Åmans artikel:
Mycket intressant, eller hur? Det betyder att det inte är fler lärare som nödvändigtvis nehövs utan lärare som tänker nytt och mer effektivt och kan överföra detta till eleverna.
Det är bara att hålla med. Det behövs inte heller nödvändigtvis mer lärarledd tid. Problemet är kanske inte heller att det finns för få utbildade lärare (i exemplet matematik) utan hur lärare utbildas – för det är den amerikanska undervisningstraditionen (enligt Åman) som dominerar svensk skola.
Orsak och verkan – 9:ornas betyg
Fler nior fick godkända betyg: “Det här är precis vad vi hoppades på när vi organiserade om utvecklingskontoret, säger Carl-Gustav Sidenqvist som är chef för ena halvan av utvcklingsenheten.”
(från LT.)
Som vanligt kan man inte referera till hela eller i detta fall båda artiklarna i LT. Självklart finns det säkert något ekonomiskt övervägande bakom LTs underliga webbstrategi men det är bedrövligt med en tidning som år 2006 fortfarande i egentlig mening inte finns på nätet.
Men det var det ökande antalet 9:or med godkända betyg i basämnena som var huvudfrågan. Enligt Carl-Gustav Sidenqvist så beror det tydligen på en omorganisation på utbildningskontoret (UK). Det är inte utan att man känner en viss förundran över denna tilltro till effekter av omorganisationer:-)
Enligt herr Sidenqvists kollega Ursula Estmer finns förklaringen snarare att finna i det arbete som dragits igång med stöd från Myndigheten för skolutveckling. Inom ramen för denna satsning har man kartlagt läget, inventerat modersmålslärarnas kompetens m.m. Detta arbete har pågått sedan i höstas.
Nu blir alltså frågan om vad det egentligen är som avgör elevernas betyg. De avses ju mäta de kunskaper eleverna tillägnat sig under sina 9 år i skolan. Om man nu vill tillskriva någon utanför den aktuella skolan (främst eleverna själva förstås) äran för ett förbättrat resultat kan man alltså fundera på om det är vad UK haft för sig det senaste året som påverkat resultatet eller om man i så fall kanske borde titta på vad de hade för sig för ett par år sedan?
Technorati Tags:
Södertälje, Education, Swedish, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun, Carl-Gustav Sidenqvist
Kanske är det i själva verket den läroplan som efter riksdagsbeslut infördes 1994 som bör hyllas. Man brukar anta att det tar mellan 7 och 11 år innan en ny läroplan faktiskt satt sig i skolväsendet. Om så är fallet kan man anta att det först nu går att utläsa om den styrning som läroplanen skall ge faktiskt ger bra resultat.
En skola – rektor – har fått komma till tals i LT. Det är Hovsjöskolans tillförordnade rektor Meta Nordin. Hon hittar flera förklaringar till de förbättrade resultaten. Man har infört diagnostiska prov redan från första året (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?), man har haft läxhjälp på Högstadiet (kan ha hjälpt 9:or fast stadieindelningen togs bort 1994 i skolan!), man skall lansera ett läsprojekt i höst (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?) och men kommar att ha sommarskola i augusti (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?).
Jag raljerar lite ovan men vill understryka att det faktiskt är viktigt att förstå vad det är som spelar roll. Elever går faktiskt 9 år i skolan och det är rätt välkänt att tidiga insatser har mycket stor betydelse. Går det bättre för 9:orna i år så bör vi faktiskt titta flera år tillbaka för att se vad vi gjorde rätt!
Ytterligare en hypotes: Under en stor del av 90-talet hade vi ekonomiska bekymmer i vårt land (efterdyningar av den senaste borgerliga regeringen). Saneringen ledde till år av nedskärningar bl.a. i skolan. Med de s.k. Wernersson-pengarna påbörjades en resursförstrkning riktad till skolväsendet. Också kommunalt började vi i början av 2000-talet få grepp om ekonomin också inom skolväsendet. Detta har kanske spelat viss roll?
Svensk LOM applikationsprofil
Frepa skriver om det arbete som nu startat med att ta fram en svensk applikationsprofil baserad på LOM. Arbetet som sker inom ramen för TK 450 är öppet för alla intresserade – registrera intresse på Mjukis.
SWE-LOM: a Swedish LOM application profile: “The SWE-LOM will be made compatible with the EUN Learning Resource Exchange Application profile in order to facilitate European digital learning resource exchange.
The work is done in co-operation with the Swedish National Agency for School Improvement (MSU) and will be connected to the Swedish JTC1 SC36 workgroup TK450 at SIS . However, anyone that is interested is welcome to join the work!”
(från frepa.blog.)
Technorati Tags:
Standard, Education, ICT in schools, IT i skolan, Work, Soft infrastructure, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, Fire, Frepa, Fredrik Paulsson
Semantisk webb
Antagligen rätt typiskt för CS (som jag bara läser ytterst sporadiskt). De är alltför mainstream för min smak och missar därför oftast det intressanta. Frepa visar ju att egentligen att de redan inför artikeln om den semantiska webben i Finland borde gjort lite research på hemmaplan – kanske måste vi sätta en stämpel på tjänsterna så att de förstår.
Även Sverige har en semantisk webb…: “I CS den 19 maj skriver Folke Schimanski om det finnländska arbetet med att bygga tjänster för den semantiska webben. Den semantiska webben och de tekniker som förknippas med denna får tyvärr oförtjänt lite uppmärksamhet i svensk datorpress. Det är därför glädjande att dessa artiklar ges utrymme.
Det är dock inte fullt så nattsvart i Sverige som man kan få intryck av. Även här utvecklas tjänster för den semantiska webben, ett arbete som dock har fått mest uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Inom e-lärande och för skolan utvecklas en rad tjänster som en del i en utveckling kopplad till forskning som har pågått sedan början av 2000-talet. Som exempel kan nämnas Mediebiblioteket på Sveriges Utbildningsradio (UR), NoTnavet (digitala lärresurser för naturvetenskap och teknik) och E-portföljen på Skoldatanätet. Kopplat till dessa ”innehållsarkiv” har det även utvecklats en prototyp till en tjänst som – med hjälp av semantisk webbteknik – skapar relationer mellan kunskapsmål i skolans styrdokument och digitala lärresurser.”
(från FREPA.BLOG.)
Technorati Tags:
Standard, Education, Open Source, ICT in schools, IT i skolan, Swedish, Work, Soft infrastructure, Sexualitet, Frepa, Fredrik Paulsson, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, SCAM
Senaste kommentarerna