Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play: ””
(Hittat via Edward och Skolutvecklingen.)
Väl värt att lägga 54 minuter på!
För besökare på BETT – seminarier om learning analytics #laceproject
Planning to take part in Bett this year? then join us for LACE Learn Live events – LACE – Learning Analytics Community Exchange: ”The second called “Learning Analytics – making learning better?” is aimed more at the schools sector and will take place from 12.30 till 13.15 in the Schools Learn Live: Secondary theatre. This seminar, led by LACE partner Dr Jan Hylén, working with Skolverket in Sweden, starts with a short introduction to learning analytics and educational data mining, highlighting how European schools are using different types of data to help support, manage and predict learning outcomes. It includes viewpoints from national school networks in the Nordic countries and the Netherlands. You can read more here.”
Den 23:e anordnar LACE två seminarier om learning analytics på BETT. Det första riktar sig mot högre utbildning och det andra, som framgår ovan, mera mot skolnivån. Deltagare erbjuds också att delta på ett lunchmöte i omedelbar anslutning till seminarierna. Intresserad av att delta på seminarierna – kom, intresserad av att prata mer med LACE-folk skicka gärna ett meddelande/skriv kommentar så ordnar jag voucher till lunchen.
Vad gör administrationssamhället med offentlig sektor
Peter Karlberg – Vad skall polisen göra (1): ”Själv hade jag en kort period som ordförande för polisnämnden i Södertälje polismästardistrikt för några år sedan. Jag gjorde då precis samma reflektion och framförde kritik mot att vi tvingades ha en verksamhetsplan full av dessa av Rikspolisstyrelsen angivna kvantitativa målen. Utrymmet för lokal anpassning var i själva verket knappast reell. Att effekten blev att ‘pinnjakten’ prioriterades före åtgärder som, vilket Anders Svenssons pekar på, faktiskt skulle leda till att antalet brott minskar. I praktiken innebar det t.ex. att arbetet mot grov brottslighet nedprioriterades till förmån för att t.ex. uppnå x antal gjorda utandningsprov.”
Visst kan man konstatera att polisen åtminstone i Södertälje numera tycks lägga ner mer energi på den grova brottsligheten (även om jag även har en del synpunkter på det arbetet, t.ex. när det gäller häktningstider) än då ovanstående skrevs 2008. Tyvärr tycks dock själva huvudfrågan kvarstå, åtminstone om man får tro Petter Larsson som i Aftonbladet anmält en ny bok av polisforskaren Stefan Holgersson. Larsson skriver
Polisen jagar pinnar för att puffa upp statistiken. Man plockar hellre in tio kända knarkare varje vecka än försöker sätta dit en riktig skurk, eller bokför ett sms från en langare till 150 kunder som 150 enskilda försök till brott.
Höga polischefer håller sig undan medieelden, men är glada att synas när de får beröm.
Kritiska rapporter mörkläggs, positiva exempel pumpas upp.
Ni har sett det i amerikanska filmer och tv-serier. Men får man tro polisforskaren Stefan Holgersson pågår det också här. I debattboken Polisen bakom kulisserna anklagar han polisen för att systematiskt försköna bilden av sin verksamhet.
Tror inte att det egentligen behöver handla om medvetet fusk, snarare om orimliga redovisningskrav och oändligt administrerande istället för att göra ett bra jobb. Stärks i denna min tolkning dels förstås av egen erfarenhet, dels också efter att ha lyssnat på ett program från Vetenskapsradion Forum med titeln Välkommen till administrationssamhället. Programmet presenteras såhär
Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället.
Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten – förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration.
Nu råkar det ju vara så att de båda forskarna – Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forsell – studerat just polisen så deras slutsatser får väl antas vara ytterst relevanta för denna verksamhet. Tyvärr tror jag inte att deras slutsatser är riktiga bara för de studerade verksamheterna. Tyvärr gäller de nog i de flesta myndigheter och offentliga verksamheter. Sannolikt ett resultat av New Public Management (beskrivs bra av Tom Karlsson) som fortfarande tycks dominera som ledningsfilosofi. Regeringen vill i alla fall se bortom denna filosofi.
Rekommenderar alla sysselsatta inom offentlig verksamhet att lyssna på programmet!
Att kunna citera sig själv 23 år senare – mer om lärare
Den PM jag citerade ur häromdagen innehåller en del annat i mitt tycke läsvärt, särskilt i beaktande av att det alltså skrevs för 23 år sedan (markerar i mitt tycke särskilt intressanta passager):
För att kunna svara mot sin (lärarens) och skolans huvuduppgift blir naturligtvis ämneskunskaperna centrala. En lärare ska kunna undervisa i flera ämne under upp till 7 årskurser. Därvid ställs läraren inför en lång rad beslut om innehåll i undervisningen. Detta innehåll ska också anpassas till den enskilde individen. Läraren måste ha mycket gedigna kunskaper för att dels kunna bedriva en intressant undervisning som stimulerar elevernas lärande dels för att kunna hantera de frågor som föds i undervisningen och ur det stora informations- och kunskapsflöde eleverna möter utanför skolan.
För att kunna förrätta sådana val av innehåll och för att kunna göra riktiga bedömningar av hur detta skall presenteras är didaktiska kunskaper viktiga. Läraren måste kunna sätta stoffet i ett sådant sammanhang att eleverna kan tillgodogöra sig detta. Läraren måste därvid ha kunskaper om hur eleverna tänker och hur de begrepp som introduceras i undervisningen står i relation till elevernas begreppsbildning. Som underlag för dessa bedömningar måste läraren också ha kunskap om skilda sätt att förhålla sig till olika ämnen/områden.
Lärararbetet är ett mycket svårt arbete. Det kräver av sin utövare förmågan att kontinuerligt fatta en rad beslut av skiftande karaktär i en undervisningssituation som präglas av hög komplexitet. Förutom en gedigen teoretisk grund för dessa överväganden krävs också att den metodiska färdigheten tränas.
Lärares professionalism
Jag följer men deltar i mycket begränsad omfattning i de ofta livliga diskussioners lärare emellan som numera närmast rasar på Twitter. Det är ju onekligen ett mycket positivt och intressant tecken på att en yrkeskår fått ett forum (gäller förstås också andra sociala medier) där de förhoppningsvis kan utveckla sin professionalitet. En sak som definitivt fortfarande saknas är ett gemensamt språk vilket bland annat diskussionen om läxor visar (t.ex. Läxduellen – directors cut del 1, Stoppa häxjakten på läxor i skolan och Läxor skapar onödig stress. Här slår man varandra i huvudet med forskning samtidigt som det fortfarande framstår som rätt oklart vad en läxa egentligen är (tror inte det finns definierat i läroplanen).
Nåja, i min ambition att eventuellt någon gång få sorterat alla mina samlade papper (det är ingen liten mängd) gjorde jag idag en liten ansats och fann ett PM jag skrivit 1992-01-07. Kan ha varit underlag för ministers tal eller för något anförande jag själv skulle hålla – det är skrivet i en slags talform. Rubriken är Lärarnas professionalism och här kommer ett citat som jag tror fortfarande äger giltighet:
Läraryrket uppfyller idag inte de kriterier man vanligen ställer på en profession. Orsakerna till detta är flera. Bl.a. är en lärare utbytbar, dvs läraren kan ersättas av en outbildad vikarie, och gruppen saknar också en gemensam kunskapsbas med vilken följer ett gemensamt språk för att beskriva yrkespraktiken.
Jag skriver vidare:
För att stärka professionalismen hos lärarna krävs en ökad självständighet hos kåren. Den fortgående decentraliseringen kräver också en hög grad av lojalitet mot målen för verksamheten. Dessa till synes motstridiga krav måste bilda utgångspunkten för professionaliseringen.
Tar för övrigt upp en del om lärarutbildning och avslutar med lite diskussion kring legitimation/certifikat:
Certifikat som bara ersätter examensbevis är bara semantik. Poängen bör vara att bidra till yrkets professionalisering. För att uppnå detta bör lärarna som kår få inflytande över certifieringen.
Det sista kanske som ett lite apropå när det gäller lärarlegitimationerna alltså tänkt för nästan precis 22 år sedan.
Fleischer begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas
Håkan Fleischer som var en av forskarna på gårdagens seminarium Svensk forskning om 1:1 på Skolverket (från vilken jag gjorde en Storify baserat bara på Twitter – hashtag #11forsk) har gjort några reflektioner. Läsvärt!
Marie Linder som deltog på seminariet har också gjort en Storify .
Enligt uppgift följdes seminariet (utöver det 80-tal närvarande) av ca 400 via streaming. Därefter har ytterligare ca 200 sett sändningen i efterhand. Snart kommer lite mera redigerat material att göras tillgängligt som kompletteras med intervjuer med forskarna.
Tweets från seminariet om Svensk forskning om 1:1
Kommentar till Anna Dahlberg om skolpolitiken
Hur kan alliansen missa allvaret? | Anna Dahlberg | Expressen: ”Alliansen hade chansen att göra rätt saker för den krisande skolan. Men de sumpade den.”
(Hittat via Expressen.)
Anna Dahlberg har förstås rätt när hon liknar regeringens skolpolitik med en optimistjolle som kryssar planlöst i motvinden. Hon sätter också fingret på flera viktiga frågor som den om lärarförsörjningen och den om hur resurser används i skolan. När det gäller den senare frågan så är det ju så att de allra flesta verksamma i skolan upplever ständigt minskande resurser samtidigt som vi är bland de länder som spenderar mest på densamma. Nu är jämförelser lite besvärliga, vi har ju t.ex. fria läromedel, fri skolmat liksom lokal frihet att sätta hyror och kostnader för städning. Fick jag välja skulle dock inte mindre klasser hamna överst på dagordningen och är således överens med Anna Dahlberg.
När det gäller lönefrågan så är jag också överens, löneläget måste upp för att göra läraryrket attraktivt. Lite problematiskt att göra det dock i en tid när nära nog ingen försvarar de verksammas arbetsinsatser – tvärtom så drabbas ju ofta lärarna av kritiken mot skolans resultat.
Att se till att vi får ut högt kvalificerade lärare från lärarutbildningen är förstås viktigt (även om det tar mycket lång tid att den vägen generellt åstadkomma förändringar). Läraryrket måste därför göras så attraktivt att utbildningen kan rekrytera duktiga och motiverade studenter (från alla sociala skikt vill jag lägga till).
Att ge de nu verksamma möjlighet till kompetensutveckling är snabbare och effektivare. Den pågående matematiksatsningen är ett gott exempel. Att i en situation när antalet sökande är lågt kraftigt öka antalet utbildningsplatser tycks mig (liksom Anna Dahlberg) rätt oklokt.
En sak stör mig dock med artikeln. Anna Dahlberg skriver ”Det är inte längre lärarnas, läkarnas och kulturarbetarnas barn som blir lärare.” och citerar därefter ett rätt häpnadsväckande stycke från Lärarnas Nyheter (från den 15/12-12) som beskriver dagens lärarstudenter som havandes ”lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med ett annat modersmål än svenska”. Alltså – jag tycker detta är förakt för människor som kommer från lägre socialgrupper och från de med annat modersmål än svenska.
Finlands resultat på Pisa rasar
Finland Drops Out of Top 10 in Math from PISA 2012: What Now? – Taught by Finland: ””
Intressant att resultaten från PISA 2012 verkar läcka i vårt östra grannland, samma verkar inte ske här i Sverige. Undrar vilken effekt detta kommer att ha på den bild som vi fått oss tilldelade av att Finland är så mycket bättre. I själva verket vore det klädsamt om fler tog resultaten från undersökningar som PISa för vad de faktiskt är och insåg att man bara bör ge sådana undersökningar begränsat värde när det gäller att värdera det egna eller andras skolsystem.
Senaste kommentarerna