Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Skolverket på 2000-talet
Skriver detta i affekt, kunde inte somna. Har faktiskt varit upprörd sedan jag i jobbet mottog ett mail i slutet på förra veckan.
Min arbetsgivare Skolverket är en av landets viktigaste myndigheter. Viktigast därför att myndighetens agerande när det gäller utfärdande av och informerande om dokument som förväntas styra verksamheten i skolan inte bara kommer att prägla mer en 1 miljon elevers dagliga verksamhet, över 200 000 pedagogers dagliga värv utan faktiskt lägger grunden till alla dessa barn och ungdomars framtid. Det gäller barn och ungdomar vars yrkesverksamma liv kommer att sträcka sig fram emot 2070 – 2080 (mitt äldsta barnbarn är 8 år, han kommer att lämna gymnasiet runt 2023 och vara 70 år 2074)
Hur ser alltså den tid vi nu lever i ut och vad kan vi veta om den verklighet som kommer.
Låt oss börja med att föreställa oss att vi 1912 befann oss i samma situation. Vad var rimligt att tänka om läroplanens innehåll och hur den skulle tillgängliggöras för de verksamma i skolan (vet att det inte fanns någon nationell läroplan dom vi har nu då). Böcker, tidningar var etablerade och de enda kända formerna för spridning av budskap. Film hade gjort entré men ingen kunde ännu föreställa sig radio och TV. Elektricitet var faktiskt inte tillgängligt överallt. Telefoner var fortfarande relativt sällsynta.
Låt oss förflytta oss 50 år framåt i tiden – 1952 är två år före min födelse. Böcker och tidningar dominerar fortfarande som kanal för informationsspridning även om radion konkurrerar starkt. Många har telefon men det kommer att ta 10 år innan TV börjar bli vanligt. Nationell läroplan implementeras (60-tal) och hyllmeter av läroplaner och kommentarmaterial produceras.
Nutid: För 20 år sedan blev Internet ett relativt känt begrepp. Några år senare började Internet vara en betydande informationskälla. Nu är Internet den totalt dominerande källan. Kanske lite tidigare gjorde den mobila tekniken entré med oerhört klumpiga mobiltelefoner. Idag är de var mans (elevs) egendom. Idag kan en smartphone samma saker som en relativt avancerad dator kunde för 10 – 15 år sedan. För bara några år sedan hade ingen – verkligen ingen – hört talas om iPad, en surfplatta (strunta förresten i alla korkade andra benämningar såsom lärplatta, läsplatta osv.). Hänger vi med?
För bara något 10-tal år sedan var vi ett fåtal som kände till begreppet 1-1 trots att skolan nästan är det enda område där man inte självklart har en egen ”device”. Information, budskap, förmedlas inte längre via böcker och tidningar utan med hjälp av digital teknik i olika former. För 10 år sedan var vi ett fåtal som fattade vad den nya tekniken skulle erbjuda för möjligheter. Nu borde det vara uppenbart för alla. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar fantastiska möjligheter när det gäller att relatera, när det gäller att relatera olika typer av information till annan. Man kan således koppla ihop styrdokument med bedömning. styrdokument med resurser (läromedel), styrdokument med kommentar- och stödmaterial, styrdokument med…. Hur dessa relationer byggs bestäms av vem som utformar relationerna, vem som ”märker upp”. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar lika fantastiska möjligheter att kommunicera – en till en, en till många, många till en. Förutsättningarna för att vara en myndighet med ansvar för utveckling och implementering av styrdokument har dramatiskt ändrats. Lärare twittrar, facebookar som en viktig del av sin kompetensutveckling. Hänger vi med?
Lika mycket förändras verkligheten i klassrummen. Information är tillgänglig på ett radikalt annorlunda sätt än bara för några år sedan. Kommunikationen mellan elever och lärare, mellan hem och skola förändras lika radikalt. Borta är lapparna o ryggsäcken istället används epost och sms. Undervisningen kan ges den autenticitet som tidigare generationer saknat. Resultat av arbetet kan dokumenteras och kommuniceras. Hänger vi med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Lider svensk skola av GERM
How GERM is infecting schools around the world? | Pasi Sahlberg Blog: ”Ten years ago — against all odds — Finland was ranked as the world’s top education nation. It was strange because in Finland education is seen as a public good accessible to all free of charge without standardized testing or competitive private schools. When I look around the world, I see competition, choice, and measuring of students and teachers as the main means to improve education. This market-based global movement has put many public schools at risk in the United States and many other countries, as well. But not in Finland.
You may ask what has made Finland’s schools so extraordinary. The answer has taken many by surprise. ”
Sahlbergs artikel är också publicerad i Washington Post
Pasi Sahlberg förklarar varför det finska skolsystemet är framgångsrikt (i internationella mätningar) och hur GERM infekterar andra skolsystem runt om i världen – vilket drabbat inte minst det svenska om man tänker efter.
Vad är GERM
GERM står för Global Educational Reform Movement, något Sahlberg beskriver som en epidemi som like ett virus angriper skolsystem och orsakar att skolor blir sjuka, lärare mår dåligt och barnen lär sig mindre. Det finns några karaktäristiska symptom:
Konkurrens
Det första symptomet är konkurrens mellan skolor. Med det följer inspektioner, mer tester (prov) och utvärdering av lärarnas effektivitet. Sådan konkurrens sker på bekostnad av samarbete mellan skolor.
Skolval
Det andra symptomet är ökade möjligheter att välja skola. Därmed inför man en marknadslik tävlan mellan skolor när de försöker framstå som attraktiva föräldrar. Resultat försämrade resultat i akademiska termer och ökad segregation mellan skolor.
Standardiserade tester
Det tredje symptomet är standardiserade tester, baserat på en tro att ökat fokus på mätningar ger förbättringar. Resultatet blir att undervisningen inriktas på testerna, att läsning och matematik dominerar innehållsligt och att undervisningen reduceras till mekanisk instruktion.
Sahlberg konstaterar att frisk skolsystem had motståndskraft mot GERM. Däremot beskriver han hue get finska skolsystemet hämtat inspiration från andra länder oct exemplifierar med
The United States has been a special source of inspiration to Finland since John Dewey a century ago. Such American educational innovations as cooperative learning, problem-based teaching and portfolio assessment are examples of the practices invented by teachers and researchers in the United States that are now commonly found in many Finnish classrooms.
Känns som om han därmed beskriver delar av den så förhatliga svenska flumskolan. Frågan är hur djupt svensk skolpolitik egentligen drabbats av GERM och om det går att påskynda tillfrisknandet genom lämpliga åtgärder i termer av minskad kontroll, minskad konkurrens och ökad autonomi för skolan. Och vem skriver i så fall ut receptet?
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Education Reform, Flumskolan, Netroots, Politik, s-bloggar, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Pasi Sahlberg, GERM
Avrundar lördagen
Currently playing in iTunes: Nantucket Sleighride (To Owen Coffin) by Mountain varvid man finner att alla hårdrockare eller vad de nu kallar sig kan slänga sig i väggen.
Henrik-Alexandersson.se: Frihet, principer, politik, makt och människor: ”I Sverige måste vi odla en mer öppen, frimodig och kritisk debattkultur. För det kan hända att det är det enda som nu står mellan oss och det totalpolitiserade, övervakade, centralstyrda, hemlighetsfulla, byråkratiska, korporativistiska, moralpaniska och rättighetsrelativistiska samhälle – som tycks vara den nuvarande partipolitikens logiska slutpunkt.”
Så långt Henrik Alexandersson.
Så lite Ingrid Carlgren.
Men varför blir det på detta viset? Varför tar inte skoldebatten fart?
Det enda svar jag kan komma på, är att den nuvarande skolideologin blivit så hegemonisk att de flesta har införlivat dess påståenden som självklara sanningar. T.ex. att den tidigare skolan var en flumskola, att det är kravlösheten som är problemet, att betyg måste man ha långt ner i åldrarna, att valfriheten är absolut nödvändig och något föräldrar och elever inte kan tänka sig att vara utan. Det finns också en rad osynliga, för-givet-tagna antaganden som aldrig diskuteras – som t.ex. att frihet är detsamma som valfrihet, att betyg är en nödvändighet för elevernas vilja att anstränga sig, att konkurrens mellan skolor höjer kvalitén på verksamheten, att det finns kunskap om hur en högkvalitativ undervisning ser ut.
Kerstin Berminge fortsätter envist med att ge oss lite alternativ till en fullständigt endimensionella propaganda som omgärdat västvärldens agerande när det gäller den arabiska våren.
I den kristna tidskriften N. America informeras vi om att USA:s utrikesdepartement har sponsrat ett dataspel som går ut på att döda Ghadafi. Intellektuellt och moraliskt vidrigare än så kan en stat nästan inte bete sig:
“Fall of Sirte” allows gamers to hunt and kill Col. Muammar Gadaffi and can be downloaded by anyone with a computer without age verification completely free of charge.(2)
Min översättning: Sirtes fall möjliggör för spelarna att jaga och döda Muammar Gadaffi och det kan laddas ner gratis av vem som helst som har en dator och spelet har ingen åldersgräns.I spelet, från Kuma Games, får vi också veta, är spelarna rebeller. De får hjälp av droner för att tvinga fram Gadaffi från sitt gömställe. Samma spelföretag släppte också ett spel efter mordet på Usama bin Laden, där spelare kunde jaga och döda bin Laden.
I denna anda läser jag om Breivik. Karin Pettersson skriver:
Breiviks argument, att vissa bebisar bär på en smitta, att muslimer hotar den västerländska demokratin genom att föröka sig, är en av grundteserna i den hatretorik som nu förpestar Europa. Den har företrädare i parlament efter parlament. Den ekar just nu i den franska valdebatten.
I Sverige var den länge förpassad till de yttersta utkanterna av det politiska samtalet.
Isobel Hadley-Kamptz i samma fråga apropå Paulina Neudings (delvis sanslösa, huvudlösa) skrivningar i Jerusalem Post :
Varje debatt kollapsar i huvudlösa anklagelser, som i sin tur är lätta att vifta undan, och så fortsätter dansen. Ja, vi måste se att Breiviks mord på tonåringar handlade om politik, om politisk terrorism. Ja, det finns ett generellt samhällsklimat där inte bara extremhögern utan också tongivande delar av borgerligheten, i Sverige likaväl som i resten av Europa, rört sig åt ett håll där invandring, och då primärt muslimsk invandring, mest ses som potentiella problem. Där allt färre står upp för att invandring i sig är bra, att pluralism är bra, att multikulturalism är vägen framåt i meningen att många olika kulturer visst kan leva fredligt sida vid sida, ofta flera olika inne i varje människa.
Och Sam Sundberg konstaterar samtidigt att
Dagens Sverige är ett avancerat övervakningssamhälle. 2009 infördes FRA-lagen, som ger Försvarets Radioanstalt möjlighet att avlyssna den nät- och telefontrafik som passerar landets gränser. Enligt organisationen Electronic frontier foundation blev Sverige därmed världsledande bland demokratier vad gäller övervakning av de egna medborgarna.
Nog att sova på!
Technorati Tags:
Flumskolan, Flyktingpolitik, Främlingsfientliga, Frihet, Henrik Alexandersson, Ideologi, Imperialism, Integritet, Internet, Invandring, Isobel Hadley-Kamptz, Karin Pettersson, Mångfald, SvD, Yttrandfrihet, Ingrid Carlgren, Kerstin Berminge, Sam Sundberg
Bra föreläsare om mångfald, normer och värderingar
Sara Lund Claes Schmidt Föreläsare Mångfald Transvestit Kön HBT Normer Värderingar Trans: Behöver man någon som får en att tänka till om sina egna föreställningar (fördomar) och värderingar kan Claes Schmidt/Sara Lund verkligen rekommenderas. Han besökte verkets heldag idag och gjorde en mycket stark insats där humorn var vapnet för att blottlägga en hel del. Ett mycket bra val av ”föreläsare” helt enkelt!
Tror han funkar förträffligt både i myndigheter, företag, skolor och andra organisationer som behöver lite inspiration för att ta sig an frågor om hur man kan dra nytta av mångfald snarare än att fastna i enfald, dessutom på ett utomordenligt underhållande sätt
Technorati Tags:
Individuell, Könsneutrala toaletter, Sexualitet, Skola, Utbildning, Claes Schmidt, Sara Lund, Transvestit, Mångfald
Skriva sig till läsning i Södertälje
Skriva sagor med inspiration från Joelsagan | Write to Read med iPads: ”Efter den gemensamma inledningen och ett kort samtal om vad sagan handlade om, fick eleverna sina läsplattor med uppgiften att fritt hitta på en egen saga. Några startade direkt medan andra gick till Joelsagan i sin egen läsplatta och lyssnade på den igen. De eleverna som lyssnade igen skrev en saga på samma tema, till exempel ’Det var en gång en lång man som åkte tåg och buss’. Andra valde att skriva helt utifrån sin fantasi. Sagorna varierar förstås mycket i kvalitet eftersom eleverna ligger på olika nivåer i sitt skrivande.”
En bra blogg att följa om man är intresserad av att skriva sig till läsning. Kul att se att man jobbar så i Södertälje, fast jag har inte klart för mig hur utbrett det är.
Mindre roligt att notera från hemkommunen är att Liljevalchs Internationella Läroverk, som presenterar sig som en skola i tiden, inte ens har ett trådlöst nät. Man undrar vilken tid som avses, men användandet av läroverk i namnet antyder ju typ 50-tal eller tidigare.
Technorati Tags:
Pedagogiskt Centrum Södertälje, Skola, varsin
August Strindberg om berättar om studentexamen 1867
210 (Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1): ”Det var för mycket läst och för litet
lärt. Kompendier i alla ämnen skulle ha gjort mera
gagn och kunnat avsluta studentexamen i fjärde
klassen. Men det var med studentexamen och är
än, liksom med saligheten och frökentiteln, den skulle
förlora sitt behag om den blev för alla; men nog skulle
den bli behagligare för alla och mycket nyttigare. ”(Hittat via Projekt Runeberg.)
Lärarnas problem
Facksamordning lärarnas problem | Daniel Swedin | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: ”Det är inte bristen på goda argument som är lärarfackens största problem i årets avtalsrörelse. Det är bristen på facklig samordning.”
Tror inte Daniel Swedin har rätt. Skälet till detta är att facklig samordning – som Swedin exemplifirar med samarbetet inom LO – inte fungerar för att åstadkomma så stora förändringar av relativa löneläget hos så stora kollektiv som lärarna utgör. Sådana förändringar måste ske ”utanför” ramarna och finansieras utanför det som ofta kallas befintligt löneutrymme. Skälet till detta är att kostnaden för en löneökning för lärarna i storleksordningen 10 000 kronor per månad kostar åtskilliga miljarder. Skulle det utrymmet finansieras genom att andra grupper avstår innebär att dessa helt får avstå löneökningar under flera år.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Daniel Swedin, LO, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund
När högerkidsen tar över
Artikel – Moderata Ungdomsförbundet: ”På allvar inleda ett återtagande av utbildningsdepartementet så att en moderat utbildningsminister efter år 2014 kan återupprätta en kunskapsorienterad skola med mycket valfrihet blir en del av vårt nyårslöfte. Flumskolan får inte ersättas med en batongskola. Det är en moderat valfrihetsbaserad skola som bygger Sveriges framtid stark.”
Det moderata ungdomsförbundet är tydligen rätt missnöjda med Björklunds skola – batongskola kallar de den. Intressant ordval.
De två områden de vill prioritera förefaller dock rätt väl valda även om jag tror att unga människor bryr sig om en del andra frågor än de valda i synnerhet som utbildning bara tycks vara lika med skola.
Lite nyfiken blir jag på vilka döda överklassgubbar från andra århundraden de inte längre tänker grubbla över.
Technorati Tags:
Jan Björklund, Skola, Utbildning, Rasmus Törnblom, Emil Eriksson, MUF
Time spent in school
In Sweden 9 years of schooling is compulsory. Some of the practice is regulated by law. This is true for the timetable. So during this 9 years the pupils get tuition during 6 665 hours. Sounds like a lot, but it really is not even if one has to add time spent on homework. In 1993 I did the following calculation when I was responsible for developing the timetable for compulsory schools at the Ministry of Education.
So lets assume that all children sleeps 8 hours per day. That leaves us with 16 hours per day awake. Every year is 365 days which gives us 5 840 hours to spend per year and subsequently 52560 hours during these 9 years. This means that children actually spend about 13% of their waken time in school (6665/52560=0,1268). To make it easier to remember and taking into account that some probably sleeps more than 8 hours I usually use 15%. Of this I am always reminded when it comes to discussions about “what else” that should be the responsibility of schools, when we evaluate what is achieved, when we blame it (i.e. the school, teachers) for shortcomings and so on.
Recalls this because me referencing Nicklas Lundblads thoughts about teaching coding, not for the purpose of making everybody a programmer but for to empower children with the concepts, tools and theorems and possibly also their problem solving skills, started some discussions both on Twitter and on Google+. If we wanted to spend some time on coding should we add this (expensive) or replace some other subject or part thereof.
Technorati Tags:
IT i skolan, Nicklas Lundblad
Senaste kommentarerna