Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Alla vill till Södertälje
Alla vill till Södertälje: “Under 2007 registrerades 1268 flyktingar med uppehållstillstånd i Södertälje, samtidigt som 1126 asylsökande finns skrivna på adresser i kommunen. I förhållande till kommunens storlek är det mer än någon annan kommun. I december antogs en ny policy, som innebär att mer offensivt bygga upp ett samarbete med kommuner som kan tänka sig att ta emot flyktingar från Södertälje.
–Vi har ett så stort inflöde att vi inte kan hantera det och vi ser ingen avmattning. 30 varje vecka räknar vi med, säger kommunalrådet Anders Lago (s), och gör en jämförelse med jämnstora Nacka, som förra året tog emot drygt 70-talet flyktingar:”
(Hittat via knuff.se.)
Södertälje är en attraktiv ort, i synnerhet för asylsökande. Det betyder en stor ström av nya medborgare varje år som dock belastar kommunens mottagningskapacitet oerhört mycket. Det är därför riktigt kul att läsa SvDs reportage från detta mottagande, hur det funkar med dagis i väntan på uppehållstillstånd, förberedelsklasser
Både lärare och elever ser dock positivt på framtiden. Rafi vill bli läkare. Klasskamraten Jan Khoshaba Zaia tror på bra betyg – ”det är lättare att lära sig svenska än att lära sig simma” – och har bestämt sig för att bli polis här i Ronna. Omvärldens åsikter om den problemtyngda stadsdelen verkar inte spela någon roll.
–De ser det inte på samma sätt. Vi har diskuterat utanförskap i min klass men eleverna pratar aldrig i termer som ”vi och dom”, säger Gabriella.
–Det är nog snarare en uppfattning som kommer utifrån. Från er andra.
lokalt förankrad styrelse i Hovsjö och jobb.
Ett problem i introduktionen av flyktingar på arbetsmarknaden är att det ofta är oklart vad de kan.
–Det första samhället borde göra är att sätta ihop en enkel CV som tydligt visade deras yrkeserfarenheter, säger Birger Gunnarsson, utbildningschef på Scanias industrigymnasium.
Han studsade när han till sist fick en lista och kunde se att här fanns både civilingenjörer och andra med attraktiva kunskaper.
Bästa läsningen på länge tycker Hillevi Wahl.
Utomordentlig reklam för Södertälje tycker jag. Hela serien av reportage visar att det finns hopp, ambition och engagemang både bland de nyanlända och bland folk som jobbar med dessa. Utan att på något sätt dölja att verkligheten i kommunen är långt från problemfri. Riktigt god söndagsläsning!
Fråga Ylva om skolan
Nästa gäst: Ylva Johansson Den nästa person som jag och Nina Unesi kommer att intervjua är riksdagsledamot Ylva Johansson. Hon har tidigare varit skolminister (1994–1998) samt vård- och äldreomsorgsminister (2004–2006) och är nu vice ordförande i riksdagens socialutskott.: “”
(Hittat via Jonas Morian | Promemorian.)
Partiet har städslat Jonas Morian och Nina Unesi för att göra ett antal intervjuer med “prominenta” partiföreträdare. Före jul utfrågades Jan Eliasson (varvid avslöjades att mannen inte använder datorer!!!) – nu har turen kommit till Ylva Johansson (bland annat f.d. skolminister och för närvarande tillsammans med Stefan Löfvén ansvarig för partiets rådslag om välfärdsfrågor). Intervjun kommer att publiceras på YouTube den 2 januari och fram till dess kan man förse de två intervjuarna med förslag på frågor.
Det jag tycker är lite intressant med Ylva Johansson är att hon under ett antal år var skolminister. Hon var det under den period då man kan säga att socialdemokratin åtminstone till viss del höll på att utveckla en skolpolitik som tog sin utgångspunkt i de förändringar av lärandet, både innehållsligt och till form, som drivs fram av teknik/samhällsutvecklingen (läs digitaliseringen). Under sin tid som skolminister kom Ylva Johansson att förstå och också driva denna utveckling. Efter henne intet (lite grovt karaktäriserat). Nu skulle det vara intressant att höra henne utveckla sina tankar (som ju av hennes arbete på området i Stockholm kanske inte imponerade) om hur skolan skall möta 2020-talets krav för det är då de barns som börjar nu skall gå vidare till högre studier respektive börja jobba. Hur skall skolan utvecklas för att ge våra barn de kunskaper, färdigheter och den kreativitet och initiativförmåga som den då ännu digitalare och därmed plattare världen kräver?
Bra video om Israel
Israel, landet som tillåter sig mörda: “De senaste dagarna har vi hört mängder av rapporter om angrepp mot Gaza, nu senast hörde jag (Ekot) att åtta-nio hade dödats varav fem var civila. Jag tycker att det känns fruktansvärt att Sverige inte uppmärksammar Israels brott mot de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionen och FN:s samtliga resolutioner. Möjligen beror medias relativa tystnad på att de är rädda för att få antisemitismspöket kastat på sig, i vart fall gäller det säkert ett par tidningar.”
(Hittat via Jinge.)
Jinge illustrerar sitt inlägg med en tankeväckande video:
Jinge beskriver den som partisk och det kan man förstås göra. Långt viktigare är att den såvitt jag kan bedöma är korrekt dvs redovisar en mängd för staten Israel ganska obekväma fakta. Undrar hur undervisningen i den svenska skolan ser ut när det gäller detta?
Vi behöver en egen skolpolitik för 2010-talet
Tom retorik skymmer de stora frågorna: “Det är därför helt logiskt att symbolladdad men innehållslös borgerlig retorik skymmer sikten för de stora frågorna. Det är hög tid att utvärdera dessa 20 års skolpolitik. Och att utmana en del av de dogmer som styrt skolpolitiken under den senaste antipolitiska epoken. Något som borde ske i god tid inför valet 2010.”
(Hittat via Dagens Arena.)
Håkan Bengtsson skriver om skolpolitken med utgångspunkt i förra årets sista sandlådestrid om densamma som utspelade sig långt från skolans verklighet – på DN debatt och i kommentarer därtill. Det var Mona Sahlin som sett ur sandlådeperspektivet lyckades få in en fullträff på Jan Björklund genom att liera sig med två sandlådekamrater (lärarfacken).
Bengtsson får dock in en ny fullträff, denna gång riktad mot den socialdemokratiska bristen på skolpolitik och på en annan nivå än sandlådans. Det rådslag partiet nyss genomfört angående skolpolitiken är som bortblåst och det märkliga mandat Sahlin skaffade sig i höstas inte heller omnämnt. Istället efterlyser Bengtsson en utvärdering av de senaste 20 årens skolpolitik. Det vore nog nyttigt – själv tror jag dock att frågor om vad som skall vara skolans uppgift i framtiden kanske skulle ge oss mer användbara svar.
Björklund har rätt!
Skolan får gärna ha julavslutning i kyrkan: “Samtidigt får det inte vara så att någon tvingas till religionsutövning. Ingen ska tvingas att avge trosbekännelse eller läsa en bön under en skolavslutning.
Men man kan vara i kyrkan, ha en kyrklig inramning och till och med en präst som berättar om varför vi firar julen och hur den firas.
Sedan måste varje skola och rektor själva få fatta sina egna beslut, efter eget omdöme och med hänsyn till lokala förhållanden.
På en del ställen har man traditioner som går flera hundra år tillbaka i tiden. Det är inte rimligt att staten ska förbjuda dessa.
Jag tror inte att man på något sätt främjar ökad tolerans genom att säga att vi ska avskaffa våra kulturella traditioner.”
(Hittat via knuff.se.)
Självklart har Jan Björklund rätt när han identifierar konflikten mellan värnandet av det gemensamma kulturarvet och förbudet mot konfessionella inslag i skolarbetet. Så reagerar jag heller inte särskilt mycket mot skolavslutningar i kyrkan eftersom just kyrkan är den enda stora samlingslokalen där mina barn gått i skola. Däremot reagerar jag starkt när kyrkan tillåts marknadsföra konfirmation på skoltid. Kommer dock att uppskatta att skolavslutningar kan förläggas till den idrottshall som planeras i Hölö (när bygget nu kommer igång?).
Däremot är det kanske lite mera tveksamt att hålla med Björklund när han anser att en präst skall berätta om varför vi firar jul. Denna mycket gamla närmast ursvensak tradition är ju definitivt från förkristen tid och om det är något präster är dåliga på så är det ju just det förkristna. Tvärtom faktskt – de representerar ju just den “främmande” tradition som för något 1000-tal år sedan övertog vårt riktigt traditionella midvinterblot, som ju manifesteras genom skinkan/spädgrisen och ljusfesterna. Blogge Bloggelito har föredömligt utrett detta.
Analys av forskning om nyttan av IT i skolan
Rektorer kan för lite om it: “Skolans satsning på it ska vara en del av pedagogiken. Men för att det ska lyckas behövs mätbara mål, anser Torbjörn Skarin, som utrett frågan åt Myndigheten för skolutveckling. “Rektorerna måste inse nyttan av it i undervisningen”, säger han.”
Antar att Hampus Engstedt egentligen uppmärksammat att rapporten finns i anslutning till det frukostseminarium Metamatrix anordnade idag. Rapportens utgångspunkter framgår kanske inte helt klart i artikeln. Vad vi gjorde på MSU där jag jobbar var helt enkelt att konstatera att det nu verkade finnas möjlighet att lite mera välgrundat säga något om nyttan med att använda IT i lärandet. Frågan vi ställde var huruvida man skulle kunna sammanställa/analysera åtminstone en del av den forskning som numera finns på området. Torbjörn Skarin fick uförst i uppdrag att göra en sammanställning och kort sammanfattning av tillgänglig forskning. Från den sammanställningen gjorde vi sedan ett urval på vilket hans analys är gjord (och som Metamatrix alltså presenterade på dagens seminarium).
När Engstedt alltså ställer frågor till en lärare baserat på Skarins slutsatser blir det ju lite av märkligt:
Mårten Ohlsson är svensklärare på gymnasiet. Han är mer tveksam till den nya synen på sitt yrke.
– Som lärare blir man handledare ibland men man kan aldrig helt sluta vara lärare.Han tycker det finns en allmän övertro på it bland myndigheter.
– Jag är orolig för elevernas ansvarstagande. Det saknas en realistisk syn på hur det ser ut i klassrummen, säger Mårten Ohlsson.
Alltså – om myndigheterna som i detta fall försöker ta fram kunskap (forskningsbaserad) inom ett område och presentera den kan man väl inte tala om övertro, om forskningen visar vilka krav som ställs på lärarna/lärarrollen kan man väl inte vara tveksam till det? Och Engstedts frågor verkar ju möjligen lite vilseledande eftersom det såvitt jag minns inte finns något i analysen som kan uttryckas som at lärare skulle sluta att vara lärare.
Lärare + nytänkande = sant?
Nytänkande efterlyses hos lärare: “Mycket pekar på att det finns stora besparingar att göra i utbildnings-väsendet på att välja öppna program, se CS 23/11 -07.
Lärarutbildningarna bör ta ett större ansvar för detta, anser Fredrik Paulsson, lektor vid Umeå universitets institution för interaktiva medier och lärande”
Visst vore det bra om lärarutbildningen i större utsträckning faktiskt handlade om hur IT kan användas för att utveckla lärandet, på ett sådant sätt att lärarna kunde bli betydligt skarpare kravställare. I vilken annan verksamhet skulle man acceptera att inte ha tillgång till ett eget verktyg – och det gäller förstås både lärare och elever.
Själv sa jag (tydligen) följande i Computer Sweden igår:
– Självfallet är det så att skolan skulle kunna få ut mer av de resurser som läggs på it om man valde andra lösningar. Det är dock viktigt att ha klart för sig att de eventuella besparingar man kan göra oftast behövs för att öka tillgängligheten till tekniken. Samtidigt är den enskilda skolans inflytande över sin it-miljö starkt begränsad och ofta centraliserat till en kommunal it-avdelning, säger Peter Karlberg
Klokt sagt!
Det här med hur vi tänker får mig att associera till en bok jag avslutade läsningen av under en rökpaus alldeles nyss. Boken heter “Bryt Mönstret eller gå under” och är skriven av Fredrik Svensson (ISBN 978-91-976474-1-0). Det är faktiskt en fantastisk inspirerande liten bok somm bygger på Svenssons föreläsningar, han förestår Rektorsakademien för er som inte kan placera honom.
Boken riktar sig förstås i första hand till skolfolk men är läsvärd också för i stort sett alla andra därför att den med korta, snärtiga texter provocerar läsaren att reflektera kring frågor som kreativitet, nytänkande, brytande av mönster, ordning, lärande, lustfyllt lärande, digitala invandrare versus digitala infödingar, kunskapsexplosionen m.m. Jag skulle faktiskt vilja rekommendera boken, som bara tar någon timme att läsa, till alla föräldrar med barn i skolan. Får våra barn en skolgång som förbereder för det 2020-tal de kommer att vara yrkesverksamma i eller förbereds de kanske för gårdagen.
Jag har egentligen bara en invändning mot Svenssons teser i boken och det gäller hans hyllning till Idol-konceptet. Jag har aldrig betraktat dess dramaturgi som något mönsterbrytande – tvärtom så spelar den på våra grundläggande svagheter för vinnare/förlorare, succe/fiasko kryddat med skvaller om stjärnorwannabees (deltagare, programledare och jury).
By the way, Svensson listar Jan Björklund bland inspiratörerna till boken:-)
Irakier borde vara välkomna
Södertälje tar emot fler irakier än USA och Kanada: ”Södertälje kommun, med drygt 80.000 invånare, tar emot fler flyktingar från Irak än vad USA och Kanada gör tillsammans. Minst 1.200 flyktingar väntas i år, anhöriga inte inräknade. Nio av tio kommer från Irak.
MINST 1.500 PERSONER bor i dag på madrasser, alltså inneboende hos släkt och vänner. Det tror kommunalrådet Anders Lago.
Han säger att etniska svenskar i dag flyttar från Södertälje. Av de 3.500 som i fjol lämnade kommunen är en förhållandevis liten del utlandsfödda.
Vet ni varför de flyttar?
– Skälen jag hör är att det är för många invandrare och för stor del utländska barn i förskolor och skolor.”
(Hittat via Nisha Besara.)
Det är inte utan att jag känner mig oerhört stolt – för att vi i lilla Södertälje faktiskt är bättre än både USA och Kanada på att erbjuda en fristad för flyktingar från Irak. Lika stolt är jag förstås över att dessa flyktingar så uppenbart väljer Södertälje framför andra alternativ i Sverige.
Helt oproblematiskt är det förstås inte. Kommunens kapacitet vad gäller mottagande överansträngs. Bostäder räcker inte till. Svenskkurser finns inte till alla. Skolor har svårt at ta emot barnen.
Andes Lago – kommunalrådet- är kritisk mot andra kommuners politik:
Anders Lago efterlyser större solidaritet mellan kommunerna i flyktingmottagande.
– DET FINNS KOMMUNER som har avtal med Migrationsverket om att ta emot men i praktiken inte gör det. Avtalet är bara en pappersprodukt. I själva verket försvårar dessa kommuner ett flyktingmottagande genom att inte ha bostäder och inte heller erbjuda til exempel svenskundervisning.
Från och med nästa år utlovar han ett radikalt annorlunda flyktingmottagande i Södertälje. Bra tänker jag, nu får vi fart på bostadsbyggandet, stimulerar nytillkommande flyktingar att bosätta sig i andra delar av kommunen än inhysta hos släktingar i Ronna, bygger ut kapaciteten både vad avser svenskundervisning och skola, förberedelsklasser på alla skolor i kommunen (även i kommundelarna). Men ack vad jag bedrog mig. Anders Lagos recept är:
Södertälje kommun försöker nu, genom sitt eget bostadsbolag Telge Bostäder, stoppa möjligheten att bo alltför många i samma lägenhet.
– OM VI KAN FÅ SLUT på detta tvingas många flytta till en annan kommun, säger Anders Lago.
Ökat samarbete och information om andra kommuner, en kortad introduktionsperiod och att ställa större krav på dem som får introduktionsersättning är några av hans strategier för att få färre flyktingar att välja Södertälje.
Alltså precis den politik Lago kritiserar hos andra kommuner skall börja praktiseras i Södertälje. Vansinne är väl det ord som ligger närmast.
Finns entrepenörerna i folkhemmet
Lästips:
Folkhemsbygget på Bali: “Men Peggy och Derek fortsätter med sina skolor. De stannar i Indonesien eftersom behovet är enormt. De rika västerlänningarna som vill ha sina barn i engelska skolor får bekosta en insats för barn ur andra omständigheter och med olika funktionshinder.
Och just nu håller Peggy tummarna för att labour ska vinna valet i Australien. Vi har ett långt intressant samtal mitt ibland affärsmän, regeringstjänstemän och konsulter om skolpolitik och pedagogik och vinsterna (för alla!) med att barn med skilda funktionshinder går i en alldeles vanlig skolklass, fast i mindre grupper och med fler lärare och med speciallärare.
Folkhem kan man bygga också i en muslimsk jättenation och på privat basis.
Jag tror ingen skulle komma på tanken att kalla deras arbete och fonderna för bidragsfällor, satsning på förlorare eller börja surra om utanförskap.
De är ju entreprenörer. I folkhemsbygge.”
Jag blir så nyfiken – här skildrar Eva Rundkvist ett intressant möte med två australienska entrepenörer i skolbranschen som förlagt sin verksamhet till Bali. Det är ju särskilt intressant för att de verkar ha rätt progressiva idéer när det gäller skolan – bland annat uttryckt genom långtgående integration avfunktionshindrade. Dock verkar det som om det finns ett avgörande hinder för detta folkhemsbyggande – skola finns bara för den som kan betala avgift och hålla barnen med uniform + några som finansieras av andras skolavgift/fonder. Var tar de andra barnen vägen?
Historietest
Här följer ett kort diagnostiskt test i historia: a) Vilken ideologi var ansvarig för att samla judar i getton? b) Vilken ideologi gjorde den gula stjärnan obligatorisk att bära för judar? c) Passagen ”…deras synagogor och skolor borde sättas i brand, deras böneböcker bli förstörda, deras rabbiner förbjudna att predika, deras hem jämnade med marken, och deras egendom och pengar konfiskerade. De bör inte visas någon nåd eller vänlighet, bör inte erbjudas lagligt skydd och dessa giftiga maskar borde sättas i tvångsarbete eller förvisas för all tid” skrevs av vem och i vilken ideologis namn?
Facit finns hos Blogge Bloggelito men fundera först. Hela Bloggelitos inlägg/artikel visar hur lätt det är att genom fokus på mer begränsade historiska skeenden missa den kunskap som kan förklara.
Senare års fokus på Förintelsen (utan att se varifrån nazismen hämtade sitt idégods) och tjatet om att också synliggöra andra ismers brott (ismer begår inte brott – det gör människor) riskerar att faktiskt göra oss mer okunniga.
Senaste kommentarerna