Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Frågor om jobbskapande
Bloggintervju Om Jobbfrågor: “Den 7 maj ska jag vikariera för en frånvarande Jonas Morian i en TV-studio i Stockholm. De bloggintervjuer som genomförts tidigare har varit framgångsrika och intressanta med många tittare och givande intervjuer. Den person som Nina Unesi och jag ska intervjua den här gången heter: Luciano Astudillo och är en av de ansvariga för Socialdemokraternas jobbrådslag.
Luciano har också en egen blogg, just nu utlokaliserad till Expressen dock.”
Vännen Laakso skall alltså vikariera – kul! Han vikarierar för Jonas Morian i rollen som utfrågare i de s.k. bloggintervjuerna. Så mycket har de egentligen inte med bloggande att göra – det är helt enkelt vanliga TV-intervjuer som genomförs av halvamatörer och läggs ut på YouTube. Med bloggande har de samband genom att frågandet baseras på det som rests av bloggande människor – i Eriks fall tydligen de som ställt frågor i kommentarer på hans blogg. Man undrar om en trackback räcker?
Intervjuerna/utfrågningarna har för övrigt blivit bättre och bättre men saknar fortfarande stinget. Jag vill ha betydligt mera kritiska frågor, tydliga referenser till vilken bloggare som ställt frågan och direkt huggande följdfrågor. Gärna också en mindre tråkig miljö – kanske på ett fik.
Nåja – kring jobben finns det förstås massor med frågor att ställa. Den kanske viktigaste är hur man genom politiken kan bidra till att det skapas fler jobb? Det är väl ingen tvekan om att under överskådlig tid kommer relativt sett okvalificerade jobb att hamna där arbetskraften är billigast så länge själva arbetsuppgiften lämpar sig för det, det gäller tillverkningsjobb och vissa typer av tjänster. Det finns dock fortfarande – och kommer att framgent fortsatt att finnas – en stor mängd sådana jobb som av olika skäl måste utföras lokalt. Vem skall utföra dessa och under vilka villkor?
Inom bara några år kommer vi också att se att ytterst kvalificerade jobb (krävandes lång utbildning) lika gärna kan förläggas annorstädes. Vad kommer då att vara vårt vapen för att dessa skall hamna här. Om kineserna utbildar några hundra tusen civilingenjörer om året – varför skall Ericsson ha utveckling i Sverige? Här tänker jag ett resonemang om krativ ekonomi, om hur vi måste ta avstånd från en skolpolitik som premierar förra seklets utbildningsmål m.m.
En annan viktig fråga relaterad till ovanstående är förstås hur man stimulerar folk att satsa på nyföretagande, på att förverkliga egna idéer, växa. Eftersom jag just är inne i en sådan process (där familjen håller på att skapa ett företag i vilket min son Erik kommer att vara den huvudsakligen aktiva) funderar jag förstås en del över förutsättningarna. Även mindra verksamheter kräver startkapital – sådant måste sparas ihop – vem/vilka har möjlighet till det? Vilka möjligheter finns att få låna (banker är inte de mest tjänstvilliga)? Hur stor är risken i termer av vad som händer om alla borgensåtaganden faller ut (sälja huset, gå i personlig konkurs)? Kommer man att kunna få tillbaka satsat kapital och arbete – alltså går det att tjäna pengar (för det är ju vad det till slut handlar om)?
Vad finns det förresten för attityder kring verksamhet i “egen” regi? Ofta får man intryck att det inte får vara sådant som kan innehålla element av vård, omsorg och skola – där för man i alla fall inte göra vinster om man lyssnar på många kamrater. Hur skall man då få det att gå ihop? Vinst är ju utdelning på satsat kapital – att driva eget inom sådana områden skulle alltså ge sämre utdelning än att ha pengarna på banken (sälja varor till samma verksamheter med vinst går dock bra???).
Tillbaka till huvudfrågan dock: Den viktigaste frågan att ställa till Luciano Astudillo är hur vi får fram några hundra tusen jobb – för det är vad som krävs för att få ner arbetslösheten till en rimlig nivå – jobb för friska, jobb för halvsjuka, jobb för alla.
Den opolitiske Enn Kokk
Melodikrysset nr 14 2008: “Det är inte lätt att vara alla till lags – om man nu över huvud taget vill det. (Det vill inte jag.)
Jag har, som ni väl har sett, fått på huvudet av en läsare, som ogillar att jag någon gång då och då också uttrycker en och annan politisk åsikt, när jag kåserar om mitt melodikrysslösande. Men ingen tvingar ju någon att läsa just min blogg. Dessutom går det att lämna kommentarer, där man ger uttryck för andra åsikter än mina.
Det lustiga är att jag samtidigt fick mejl från den som ansvarar för nätverket s-bloggar. Han är störd över att jag pingar in (publicerar) mina texter i opolitiska ämnen på www.s-bloggar.se. Framför allt gäller det kåserierna om Melodikrysset, som är så populära att de åker upp i listan “Mest lästa inlägg” (och därmed blockerar för mer politiska men mycket mindre lästa inlägg av andra skribenter, som också pingar till s-bloggar).
Jag är med i listan över s-bloggare för att jag är en sådan men också för att andra socialdemokrater, både gamla bekanta från fordom och nytillkomna, den vägen ska hitta min blogg, inte för att jag för ut någon centralt utsänd propaganda; mina läsare vet, att jag för fram mina egna åsikter. Att jag började pinga där berodde på att jag uppmanades att göra detta.”
(Hittat via Eva Hillén Ahlström.)
Eftersom jag följer Enn Kokks bloggande alldeles s-bloggar förutan så har jag inte noterat att han försvunnit från listan. Det är Eva Hillén Ahlströms inlägg som uppmärksammar mig på detta. Orsaken till att jag inte såg det på Kokks blogg är förstås att jag läser det mesta men aldrig Melodikrysslösningarna.
s-bloggars motiv för att be Enn Kokk att inte pinga de senare är dock helt patetiska. I de allra flesta fall pingar man ju automatiskt och de flesta verktyg erbjuder inga större möjligheter att selektera i förhållande till kategori. Mig har det i alla fall aldrig stört att det på s-bloggar kommer upp en del udda inlägg, de ger ju en bra bild av vad som rör sig i huvudet hos kamraterna också utanför det strikt politiska och förmedlar ju dessutom en rätt “mänsklig” bild av politiskt bloggande socialdemokrater.
JK till yttrandefrihetens försvar!
JK: Okej sprida extremistpropaganda: “Karlbergsskolan i Köping gjorde fel som nekade Nationaldemokraterna att dela ut politisk information till eleverna. Det anser justitiekanslern (JK) som i sitt beslut riktar kritik mot skolan.
Högstadieskolan får kritik för att ha stoppat det invandringsfientliga partiet från att anordna bokbord och dela ut flygblad på skolan.
– Man får inte utestänga ett politiskt parti för att det har en uppfattning som inte stämmer överens med skolans värdegrund, säger JK Göran Lambertz till TT.”
(Hittat via knuff.se.)
I en tid när yttrandefriheten inskränkts (och därmed faktiskt kan sägas inte existera) är det uppfriskande med beslut som konsekvent utgår från vår grundlagsskyddade rätt. Jag citerar från JK:s beslut:
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen garanterar innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning.
Vad beträffar tryckfriheten finns särskilda grundlagsföreskrifter i tryckfrihetsförordningen. Enligt dess 1 kap. 2 § är det inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på grund av en skrifts innehåll, genom en åtgärd som inte har stöd i förordningen, bl.a. hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten.
Därefter för JK ett resonemang om tillämpningen av detta i skolans värld – läs hela beslutet!!! Man kan väl säga att SvDs artikel inte tillfullo belyser detta:-( men det är i så fall Robert Holender på TT som inte läst beslutet i sin helhet. Enkelt uttryckt – om man tillåter politiska partier i skolan så kan man inte utestänga vissa på grund av deras åsikter. Det är faktiskt en alldeles grundläggande demokratiskt princip och man blir rätt förvirrad av t.ex. Eva Rundkvist rätt versus rättighetsresonemang. I en demokrati bekämpas åsikter man inte gillar med upplysning, motpropaganda – inte genom åsiktsförbud, inte genom mötesförbud, inte genom demonstrationsförbud.
Jonas Hellman har förstås också rätt när han ifrågasätter de politiskt korrektas tro på att använda förbud, hinder som metod att bekämpa oönskade åsikter:
Sedan måste man också fundera över vilken effekt stämplandet av människor och partier har på hur de uppfattas och attraherar. Det är inte säkert att demoniserandet av partier och grupper som Nationaldemokraterna är det effektivaste sättet att minimera dessas möjligheter att rekrytera nya anhängare.
Riktigt obehagligt blir det i David Samuelssons tappning:
Om JK har tolkat lagen rätt behövs ny lagstiftning som ger offentliga verksamheter ökade rättigheter att påverka vilka som får framföra och yttra vad inom deras område. Vem tar initiativet till detta?
Satir på hyfsad nivå
Attacking Barack with the Boss. – By Bill Smee – Slate Magazine: “Or, if you’re Hillary Clinton, you might try to turn the Boss’ show of support for Obama into a big fat negative. Slate V imagines what the attack might look like.”
(Hittat via Katrine Kielos.)
Riktigt rolig! Tyckte bl.a. också Johan Sjölander, Katrine hade fått den från Eric Sundström. Fascinerande att man faktiskt gör en såpass “proffsig” produktion av denna idé.
Du skall ha makten!
Gröna fingrar – nu petar de även i ditt askfat: “Det finns få saker som gör mig så trött och irriterad som när klåfingriga politiker går in i förmyndarrollen och får för sig att det är deras sak att avgöra hur jag och andra människor ska leva våra liv. Det skulle i så fall vara när de hittar på ännu en nollvision, ty alla vi som arbetar med management vet att det är hål i huvudet flera gånger om.
Som värst känns det naturligtvis när den bisarra kreativiteten är så stor att överheten får idén att göra både-och: formulera en klåfingrig nollvision gällande mina egna val gällande mina egna handlingar gällande min egen makt över min egen kropp.”
(Hittat via knuff.se.)
Hos författaren, Fredrik Westerlund, till ovanstående hittar jag i en kommentar en länk till Svenskt Näringsliv. Det är en artikel om hur färre (eller nästan inga) regler i trafiken faktiskt leder till att antalet olyckor minskar. Det tycks bygga på det enkla faktum att människor har örmåga att ta ansvar och “förhandla” men att denna förmåga sätts ur spel genom just klåfingriga politiker (för att använda Fredrik Westerlunds beteckning) som skall skapa regler för allt i någonslags tro att förmynderi gör världen bättre. Det finns många sådana i mitt parti tyvärr – exemplet med föräldraförsäkringen är bara ett, urtramsiga nollvisioner ett annat, sexköpslagstiftningen ett tredje.
Inte mycket från kongressen
Kort om distriktskongressen i Stockholms län: “Jag skulle så gärna vilja skriva mycket om den roliga och inspirerande distriktskongressen i Sollentuna för Stockholms län i helgen, men det är politiskt arbete mest alla kvällar och ingen tid över… Jag skulle ändå vilja nämna att det var en mycket glad och livlig stämning, med många applåder och hög energinivå. ”
(Hittat via s-bloggar.)
Anna Vikström, som liksom den dansanta herrn på bilden ovan hade roligt, har nu sällat sig till skaran som skrivit om (men inte från) distriktskongressen. Själv fick jag ju faktiskt med något också från – ett om det seminarium jag bevistade och ett om enfalden i frågan om den “individuella” föräldraförsäkringen.
Anna Vikström har tydligen letat efter andra kamrater som skrivit och hittat Eva Rundkvist, Anna-Karin Lundström och Liza Sahlén.
Dock – jag undrar hur mycket klokare eventualla läsare blir när det gäller den politik som utstakades. Vad betyder t.ex. Ulvskogs tal om att partistyrelsen nu skall tala om de frågor som är aktuella för oss i Stockholmsområdet som Anna-Karin refererar. Handlar det om att inte återgå till den tidigare modellen för fastighetsskatt som Mikael Damberg talade om eller de krav på livet som Helen Hellmark Knutsson uppfattar att de presumtiva väljarna i Sundbyberg har (som jag tolkar som solidarisk och frihetlig) – jag är inte säker.
Igår skrev jag om hur “någon” glömt bort att uppdatera distriktets hemsida – där kan man idag läsa en halvfärdig artikel om kongressen. Inga ursäkter duger längre:-(
Fördela vad till vem och varför
Vart tog Sahlins feminism vägen?: “För det andra är det en reform som säger att problemet med kvinnors och mäns ojämlika makt i samhället, beror på att det inte finns en belöning för dem som organiserar sitt liv utifrån principen att kvinnor och män har samma föräldraansvar.
Någonstans känns jämställdhetsbonusen inte riktigt som ett ärligt försök att omfördela makt i samhället. Snarare känns det som en present till medelklassens (nuvarande och presumtiva) barnfamiljer från regeringen, så att de 2010 ska känna att just de tjänar pengar, upp till 36 000 kronor om året, på att behålla den borgerliga regeringen.”
Det finns trots allt några fler än jag som ser fokuseringen på ett lika uttag av föräldraförsäkringen mellan män och kvinnor som ett villospår i arbetet för ett mera jämställdt samhälle. Victor Bernhardtz visar varför högeralliansens bonusprogram inte handlar om fördelning av makt utan om premiering av medelklass. Han skriver också:
Var fjärde barnfamilj består av en ensamstående förälder med barn. I de fall barnen är små handlar det uteslutande om en ensamstående mamma. Medianen för de ensamstående mammornas årsinkomst är 218 000 kronor. Det innebär alltså att hälften av de ensamstående mammorna tjänar mindre. Följaktligen kommer en tredjedel av ensamstående föräldrars inkomster från barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd.
Men vi socialdemokrater med Mona Sahlin i spetsen tycker att reformen är bra, hittar inget annat (bättre) sätt att använda 250 miljoner kronor! Jag som trodde vi var ett parti där solidaritet var ett honnörsord?
Hem – www.socialdemokraterna.se
Hem – www.socialdemokraterna.se: “Lago kritiserade USA när han framträdde i kongressen”
Socialdemokraternas webbplatser har fått ny layout vilket bara är till deras fördel. På partiets hemsida ser det riktigt bra ut med en del integrerade tjänster som t.ex. YouTube-kanalen. URL-erna har också blivit mänskliga istälet för tidigare märkliga historier med aspx-ändelser. Tyvärr håller de inte riktigt men det slipas säkert till. Nu får vi se om själva flödena också blir bättre eller om det bara handlar om kosmetika – som det ju hittills rör sig om på Södertälje arbetarekommuns sida som ju dessutom (vilket framgår ovan) har en mycket märklig rubrik. Någon större förändring när det gäller möjligheter för besökaren att interagera, reagera, respondera eller konversera som väl vännen Gatarski skull sagt syns inte, med ett undantag – man kan faktiskt bli medlem direkt på webben numera och betala sin avgift med kort!!!!
Fylld av faktisk viss entusiasm ger jag mig förstås till Stockholms läns partidistrikts sida – var ju delegat på denna eminenta organisations kongress i helgen – för att se senaste nytt. Blev lite besviken förstås – huvudnyheten är fortfarande att vi skall ha kongress inte att den redan varit:-(
Först möts jag av (och jag behöver kanske inte kommentera plattformen):
Men sedan funkar det – avbildat den 21 april 2008 kl. 21.37:
Men, men vi kanske skall ursäkta den dåliga uppdateringen med att folk ju faktiskt jobbade på kongressen och kanske behövde en vilodag. Andra deltagare har dock hunnit skriva av sig en del t.ex. Eva Rundkvist fast hon bara var där och glassade och Liza Sahlén som tycks ha uppfunnit en ny typ av politiker – närpolitiker – och som menar att djurskyddslagens bestämmelser om att man inte får utsätta djur för lidande varken fysiskt eller psykiskt borde kompletteras med ett explicit föbud mot sexuelt umgänge med dessa.
Nej till ”individuell” föräldraförsäkring
Som alla vet finns det en allvarlig missuppfattning när det gäller jämställdhet. Den yttrar sig i att man – vilket i sig är viktigt – kvantifierar förhållanden i ett genusperspektiv för att belysa strukturella skillnader men man missar att detta just är statistik och har detta specifika syfte. Därmed förfaller man till att driva jämställdhetsfrågor som om människor utgör statstiska fenomen.
Detta har jag erfarit idag i en diskussion föranledd av en motion om att vi dvs socialdemokraterna skall gå vidare mot den “individualiserade” föräldraförsäkringen. Där har plötsligt ett medel – denna försäkring och graden av nyttjande av densamma – förvandlats från just att vara ett medel till att upphöjas till mål genom att den s.k. individualiseringen innebär att berörda föräldrar (oaktat kön) inte längre skall ha rätt att överlåta dagar sinsemellan. Tyvärr är jag ganska ensam i motståndet mot detta och blev därför nedröstad. Jag har emellertid reserverat mig.
Enligt min uppfattning utgör regleringar av detta slag spikar i den kista partiet gör åt sig självt – i synnerhet här i Stockholmsområdet. Människor i allmänhet (alltså presumtiva väljare) förväntar sig att själva få bestämma över hur de formar sina liv – vi som historiskt är en frihetsrörelse måste på alla sätt bejaka detta och ställa oss i spetsen för att ett välutbildat folk ständigt ges mer kontroll över sin vardag (inte det motsatta).
Stockholms läns partidistrikt 2.0
På distriktskongressen genomförs ett antal seminarier. Jag väljer att delta i det med rubriken “Stockholms läns partidistrikt 2.0” vilket ju är en löftesrik rubrik som förstås försöker fånga tidens anda -versionshantering:-) Det underlag som presenterats och som kan hittas här sammanfattas i två förslag till kongressen:
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen
att distriktet arbetar vidare med att utveckla stöd och metoder som hjälper
arbetarekommunerna att genomföra kampanjer och insatser riktade till
medborgarnaatt ”Öppet och modernt parti”- gruppen får i uppdrag att se över hur distriktets samordnande funktion i praktiken kan utvecklas ytterligare
Seminariet leds av Käringen mot strömmen dvs Eva Rundkvist.
Lågt röstetal i Stockholm, relativt sett, beror förstås inte på organisation utan på politik.
Organisationen skall tjäna politiken dvs vara verktyget för att utveckla, kommunicera och organisera politiskt arbete.
Senaste kommentarerna