Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Jinge, Sjölander och jag:-)
Jinge och jag: “Igår sågade Jinge den socialdemokratiska vårbudgeten. Det kommenterade jag. Det fick Jinge att först reagera via mejl, sedan skriva en lång text där han utan att vare sig nämna mig vid namn eller ännu mindre länka går till motangrepp (sort of). Jag tänkte här kort kommentera vårt lilla meningsutbyte.”
(Hittat via Johan Sjölander.)
Jag råkade hitta Jinges polemik mot icke namgiven sosse och kunde via mitt RSS-flöde från Johan Sjölander identifiera måltavlan. Eftersom jag tyckte att Jinges sätt att diskutera med icke namngivna personer kändes lite underligt skrev jag en kommentar på hans blogg runt halv tre igår. Hos Jinge modereras kommentarer vilket innebär att man med säkerhet vet att han läst:
Genom att jag använder coComment blir jag aviserad när nya kommentarer görs på bloggar där jag kommenterat (när jag kommer ihåg att “slå på”). Det gjorde jag igår hos Jinge, det är t.o.m. så att min då ännu ej publicerade kommentar fångas upp av coComment. Blev därför lite förvånad då jag fann att inget svar kom in på min fråga, trots att Jinge besvarat senare gjorda kommentarer. Gick således in hos Jinge för att kolla och då visar det sig att runt kl. 09.00 idag så har fortfarande min kommentar inte godkänts.
Fortfarande väntar jag alltså på Jinges förklaring till varför han tycker att det är rimligt att angripa folk utan att namnge dem respektive – vilket enligt min mening tillhör självklar etikett – att länka till den text som avses. Men kanske är det så att om man har landets mest lästa vänsterblogg vilket ju faktiskt är klart imponerande så behöver man inte länka/respektera till andra – räcker med att vara en av de största Twingly-hororna:-)
PS. Sjölander verkar inte ha möjlighet till trackbacks och Jinge har stängt av sin (men han hittar säkert detta inlägg ändå). Sjölander använder knuff och bör se att jag kommenterat.DS
Här går man
Nu kommer Fru Gårman: “Här kommer Fru Gårman. Vägverket har fått i uppdrag att ta fram en kvinnlig skylt till övergångsställena.
– Vi har många skyltar med karlar på, men i trafiken finns det också kvinnor, sa statssekreteraren Leif Zetterberg till SVT:s Aktuellt på måndagskvällen.
Regeringen har nu givit i uppdrag åt Vägverket att utforma en Fru Gårmanskylt.”(Hittat via Andreas Sjölander.)
Roligaste kommentaren till denna tramsiga verksamhet kommer förstås från Blogge Bloggelito (vars illustrationer gör inlägget väl värt att besöka):
Det nya arbetarepartiet (m) intensifierar nu ansträngningarna för att råda bot på könsdiskrimineringen i samhället, och ett viktigt led i denna politik är att skapa könsmässig balans i floran av vägmärken. Det kan tyckas trivialt, men är vid en närmare anblick en grannlaga uppgift. Betrakta exempelvis den för allmänheten tämligen välbekanta ”Herr Gårman”, vars populärnamn är en metaforisk utvidgning av ”här går man” – en alternativ skylt med en kvinna i motsvarande situation kan förstås stöpas i samma anda som ”Fru Gårman”, men konsekvensen blir då dels att den vitsiga ordleken går förlorad, dels att ordet ”man” alltjämt finns i skyltnamnet, vilket är olämpligt. ”Fru Gårkvinna” är å andra sidan knappast en benämning som faller allmänheten i smaken. Dessutom är det problematiskt att använda titeln ”fru”, eftersom den är reserverad för gifta kvinnor – det neutrala ”fröken” (som i ”Fröken Ur”) är då en mer tillfredsställande lösning, om vi nu överhuvudtaget ska slänga oss med titlar. Till yttermera visso är äktenskapet ett patriarkalt fenomen vi vill fjärma oss från.
Onekligen ett dilemma att vi har samma ord för man och man liksom att vi saknar en generisk symbol för människa. Kineserna har det enligt Blogge lättare.
Vore dock kul om regeringen och Vägverket kunde syssla med verkliga problem, man tror ju faktiskt att denna typ av aktiviteter tillhör kategorin aprilskämt (i bästa fall).
Borgarsvinen på SvD
Rätt om borgarsvin.se?: “Dagens roligaste story kommer så klart från internet. Bloggen Bent har upptäckt att någon eller några som huserar inom socialdemokratins innersta väggar har registrerat domännamnet borgarsvin.se. Där kommer säkert att publiceras många nyanserade prov den på sansade och lågmälda retorik som är utmärkande för det goda demokratiska samtalet.”
(Hittat via knuff.se.)
Borgarsvinen på SvDs ledarredaktion har roligt – det må vara dem väl unt. De har nämligen upptäckt att borgarsvinet på Bloggen Bent upptäckt att någon lagt beslag på domänen borgarsvin.se. För stölden anklagas någon hos socialdemokraterna på Sveavägen. Jag kan avslöja at tjuven heter Thomas Söderlund, det är utomordentligt lätt att ta reda på via .se (konstigt namn förresten som väl dessutom redan finns på någon Aftonbladshybrid).
Om nu Thomas Söderlund är anställd av socialdemokraterna vet jag inte, men om så är förstås förklaringen till att man lagt beslag på domänen att förhindra att borgarsvinen kommer ut och gör sig till allmänt åtlöje genom att använda den domänen.
Uppdaterat 19.13: Upptäckte att Rosemari Södergren inte tycker att de är svin:-)
Mot Bent kan ingen strida
Marxismen är en ovetenskaplig irrlära: “Alltså, summering, om avsteg från en klasstillhörighet är möjlig och observerbar är inte det ett bevis på att avsteg från klasstillhörighet existerar, utan det beror bara på att individens uppfattning om sin egen klasstillhörighet är irrelevant. Så säger Peter Karlberg.”
(Hittat via knuff.se.)
Det finns fler (än Johan) som kritiserar företeelser utan att ägna dem särskilt mycket studium. Bloggen Bent tror sig förstås ha avrättat både mig och marxismen som teori och avfärdar också Kapitalet som ytligt. Nu var det visserligen många år sedan jag faktiskt läste denna kritik av ekonomin men att den skulle vara ytlig är för mig i alla fall en helt ny typ av kritik (och kritiseras kan den givetvis).
Marx försökte frigöra socialismen/kommunismen från moraliska och ideologiska trosläror och i stället grunda den i redan existerande eller framväxande materiella samhällsförhållanden.
De existerande kapitalistiska förhållandena var dock mycket mer komplexa än förkapitalistiska samhällen och krävde därför en alldeles särskild analys. För att lyckas med sitt projekt genomförde Marx en grundlig kritisk genomläsning av hela den klassiska politiska ekonomin (Smith, Ricardo m.fl.) samt producerade en rekonstruktion (se nedan) av begrepp som utvecklats inom denna tradition. Det marxska systemet var dock inte en ny politisk ekonomi utan, som verkets undertitel vittnar om, en kritik av ekonomin som sådan.
Marx syftade aldrig till att – i motsats till de politiska ekonomerna – föreslå någon särskild ekonomisk politik som till exempel frihandel eller protektionism, vare sig för proletariatet eller för bourgeoisien, utan istället påvisa det kapitalistiska produktionssättets inneboende och historiska utveckling mot sammanbrott. Det här sista har väldigt ofta missförståtts av både marxister och ickemarxister. Detta när man har sett på, eller närmare bestämt trott att Marx skulle ha sett på, ”ekonomin” som utgörande en särskild sfär (eller den ”viktigaste” sfären) i det kapitalistiska samhället. Tvärt om så vänder sig Marx emot ett sådant synsätt. För Marx var analysen av kapitalet en verklig analys av det kapitalistiska samhället, men utifrån en ekonomisk begreppsapparat. När Marx sålunda talar om det kapitalistiska produktionssättets förestående sammanbrott så är det inget annat än den sociala revolution som enligt Marx är den nödvändigt positiva utgången av kampen mellan klasserna – kampen mellan proletariat och bourgeoisie.
Kapitalet. (2007, december 30). Wikipedia, . Hämtad 09.30, januari 6, 2008 från http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kapitalet&oldid=5646946.
Problemet med den förment vetenskapliga kritik Bloggen Bent försöker sig på är att den – som framgår av citatet ovan – blandar äpplen och päron. Upplevd klasstillhörighet eller snarast brist därpå (klassmedvetande brukar användas som term för detta) uppges vara bevis för att själva klassbegreppet är obsolet. För att simplifiera – det är som att säga att vi kan falsifiera teorin om att zebror är randiga genom att fråga zebran!
Mera galet
Vadderad väg mot vuxenlivet: “DAVID EBERHARD SÄTTER också ljuset på hur vi skapat ett behov av en svart/vit värld utan nyanser, där det farliga alltid är farligt och därför måste förbjudas och det ofarliga alltid är ofarligt och därför ännu inte förbjudet. Journalister, läkare, politiker och myndighetstjänstemän är alla pigga på att flytta över så mycket som möjligt från ofarlighetskategorin till farlighetskategorin. Det kan räcka med att något tidigare ofarligt kan misstänkas för att vara eventuellt farligt i en särskild situation för att kraven på överflyttning börjar höras.
”(Hittat via knuff.se.)
Hanne Kjöler har alltså insett hur galet vi resonerar – åtminstone när det gäller barn. Och någon partikamrat ville förbjuda fyrverkerier och någon polis ville förbjuda SMS-lån för att det finns bedragare!!!
Uppdaterat: I min kommun, Södertäje. har vi tydligen redan ett förbud mot fyrverkerier. Så urbota korkat – undrar vilken fullständigt nollad person som kommit på det!
Inte bara galet i Sverige!
Förbud mot vattenpipor upprör: “”Eftersom vattenpiporna ger över 90 procent av inkomsten inom den här verksamheten så har förbudet lett till att många ställen förlorat halva kundkretsen”, säger tehusägarförbundets ordförande enligt nyhetsbyrån Irna. ”
Jag tycker vi lever i en absurd tid. Åtminstone här i Sverige gäller ju att vi har en hög allmän kunskapsnivå – trots det används lagstiftning för att reglera hur människor skall leva och vad de får göra. Man kunde ju tyckt att det borde varit tvärtom, dvs att antalet absurda förbud minskade i takt med att allt fler har tillräcklig kunskap för att själva kunna bestämma.
Nåja – vi är ju i alla fall inte värre utan faktiskt lika “bra” som teokratin Iran:-)
Årets politiska blogg 2007
Rösta Gärna På Mig: “Peter Karlberg är en av de bättre sossebloggarna där frispråkighet, oräddhet och kloka ståndpunkter förtjänar större uppmärksamhet. ”
Jag tillhör de som tycker livet självt är så spännande att det inte behövs några tävlingar för att krydda tilvaron. Sånt som är lite intellektuellt utmanande kan gå men omröstningar, i synnerhet kanske popularitetsmätningar möter hos mig inget engagemang. Däremot är jag svag för smicker varför Erik Laaksos kommentar kring mina skriverier känns riktigt bra – särskilt som det kommer från en klok man som jag respekterar.
Herr Laaksos motivering när det gäller Isabella Lunds blogg är också så bra att jag bara för att markera mitt stöd för den nu har gett min röst just till Isabellas blogg, alltså min favorit till titeln Årets politiska blogg 2007.
Som två skulle jag nog vilja se Blogge Bloggelito och instämmer också där i herr Laaksos kommentar,
Julkalender i alliansfri tappning
Dags för Alliansfritt Sveriges julkalender
: “Det lackar mot jul, och som vi alla vet så är det ju runt den här tiden ångesten och nostalgin kommer krypande, och därför kommer Alliansfritt Sverige att bjuda på nostalgi snarare än den sedvanliga ångesten. Nostalgin manifesteras i form av en återgång till bloggens ursprung, nämligen att leverera alliansrelaterade nyheter och vänstervinklade kommentarer. Samt trams.
Detta är det sistnämnda.”
(Hittat via knuff.se.)
Blogggen Alliansfritt Sverige presenterar årets julkalender som tydligen går i nostalgins och tramsets tecken. Det skall bli roligt att öppna en lucka om dagen (som de försöker styra oss att göra genom att byta adress till kalenderna dagligen).
Rumpchock, sexchock ……
Helena Lundbäcks rumpchock i Globen: “Maskeradhoppningen succé: Hoppar hellre här än i München
Hoppryttarna Helena Lundbäck och Malin Baryard Johnsson gör som de brukar vid stora tävlingar – succé i shownumren.
– Jag tycker att vi ska vara här och visa upp oss. Vi har så få sådana här tävlingar i Sverige, säger Malin Baryard.”
Aftonbladet/Sportbladet kan göra chock av vad som helst – nu är det Helena Lundbäcks snygga rumpa som chockar:-)
Senaste kommentarerna