Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Forty Percent of Elementary School Teachers’ Work Could Be Automated By 2030, McKinsey Global Institute Predicts – Digital Education – Education Week
The impact of automation will vary for male and female workers, with women likely being more susceptible to partial automation of their current occupations, according to new projections from the McKinsey Global Institute.
One big example: elementary school teachers, roughly 80 percent of whom are female. In the coming decade, McKinsey Global predicts, more than 40 percent of what these educators do during a current workday could be automated, resulting in the need to develop new skills and become more comfortable collaborating with algorithmic systems.
And teachers could be the lucky ones: Overall, as many as one-fourth of U.S. women in the workforce today could need to find new occupation categories by 2030, MGI concludes.
The group’s new report, titled ”The Future of Women at Work: Transitions in the Age of Automation,” offers a fresh perspective on the hotly debated future of work. As robots and artificial intelligence take over some of the routine tasks now done by humans, women will face particular challenges, the authors write, thanks in large measure to longstanding barriers such as unpaid work at home and fears of physical safety while in public.
This is of course very interesting. Both from the perspective of who is driving the change and to what extent its wanted, and also what happens to sectors that gain from this kind of development. Will the saved time be used to, in the case of teachers, improve teaching and learning or all it be used just to reduce cost.
What I think is most important is that this development is used to improve teaching and learning, to improve working conditions for teachers and n more general terms reduce the time spent on working for everybody.
Envision 2030 #cosn Portland
Har varit på äventyr. Syftet var förstås inte särskilt äventyrligt utan att följa en konferens anordnad av CoSN, en organisation för CTO, CIO och motsvarande i skoldistrikt. CoSN har en omfattande verksamhet inkluderande en stor årlig konferens. Intressant är att denna yrkesgrupp defnerar sg som ”educators” så att möjliggöra för lärare och elever genomsyrar helt.
Att ta sig till Portland gick inte så bra. Inbokad på en KLM-flight från Arlanda till Amsterdam i söndags för vidare transport med Delta till Portland såg mycket bra ut men det visade sig att KLM-planet blev 2 timmar försenat varför jag missade anknytningen och fick stanna 24 timmar i Amsterdam. Det kunde ju ha varit trevligt men av dessa tillbringade jag 5 timmar på flygplatsen för att boka om biljetten. KLMs fullständigt totala brst på effektivt hanterande av ombokningar får en sju att undra över kompetensen i största allmänhet och det ska man kanske inte behöva göra när det gäller flygbolag.
Finland får fortsatt mycket uppmärksamhet. Det var flera inslag som handlade om den finska skolan, Vid ett av tllfällena medverkade jag genom att beskriva vad som är lika respektve skiljer sg mellan Finland och Sverige.
Konferensens tema Envision 2013 ska tolkas som att vi behöver fundera på vad de barn som nu börjar skolan ska ha med sig när de lämnar den 2030. Frågan om likvärdghet särskilt när det gäller tillgång till bredband utanför skolan togs upp och exempel gavs på hur man från skoldstriktens sida jobbade med detta. Förefaller vara ett större problem i USA än hos oss.
Definition of AI
Computer systems that demonstrate behaviors associated with human intelligence: the ability to plan, adapt, learn, reason, problem solve, perceive, manipulate, demonstrate creativity or social intelligence.
Två andra områden som jag fann mycket intressanta var dels AI där särskilt Richard Culatta från ISTE argumenterade för att vi redan nu måste adressera AI i undervisningen, främst utifrån hur denna utveckling redan och än mera framgent kommer att påverka våra liv och som vi alltså måste kunna förhålla oss tlll. Dels togs designfrågorna också upp där just frågan om hur design påverkar och möjliggör – det gäller lärmljöer såväl fysiska som digitala. Större medvetenhet om möjligheter och risker, mer medverkan från t.ex. elever efterlystes.
Självfallet diskuterades också användande av data (och privacy) där bl.a. Ruben Puentadora argumenterade för en bredare syn på viken data vi använder i polemik mot den numeriskt baserad sådana som är vanligt.
4 Ways to Integrate Smartphones Into Your Classroom – Global Learning – Education Week
4 Ways to Integrate Smartphones Into Your Classroom – Global Learning – Education Week: I teach in a middle school, which means a student’s personal phone is their most valuable asset, at least the way they see it. I want to leverage that enthusiasm by incorporating personal devices in my daily lessons in a multitude of ways. At Ste. Genevieve Middle School, we do not allow cell phones unless the teacher deems it part of a lesson, so when my kids walk into my classroom and see that a lesson has a phone activity, anticipation soars. By expanding our toolbox to include smartphones, teachers can create exciting lessons that seamlessly transition into meaningful learning while students have fun.
The is interesting. Its just one teachers testimony about how to use smartphones inside teaching. No real evidence that it actually improve learning. But still a very interesting approach recognizing the fact that smartphones is a part of young peoples life.
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio: Intervjuas om skolans digitalisering i dagens Eftermiddag i P4 Stockholm. Utgångspunkten för intervjun var att de sett att det brister i likvärdighet mellan skolor i länet när det gäller digitaliseringen. Intervjun börjar 1.03.10 in i programmet.
Skolverket beskriver den digitala kompetensen utifrån fyra aspekter
Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
Använda och förstå digital teknik
Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
Och för alla lärare gäller att
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling
New study visit report: ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’
New study visit report: ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’: Computational Thinking (CT) marks a new focus on learning programming as a new thinking skill that develops crucial 21st century skills such as logical thinking, problem-solving skills, creativity and collaborative and social skills. Programming is also increasingly recognised as one of the new skills needed for students to succeed in our digital society. European Schoolnet conducted a first study visit in Norway and Sweden aiming to learn from the two country examples about the purpose of teaching CT/programming, strategies to implement it and how to assess it. The new report ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’highlights the results of this visit.
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet – Regeringen.se: ””
(Via Regeringen.se.)
Så kom då i veckan som gått regeringens beslut när det gäller skolans digitalisering. En nationell strategi behövs och Skolverket föreslog sådana i början av 2016. Förändringarna av styrdokumenten – läro- kurs- och ämnesplaner beslutades i början av innevarande år. Uppdrag till Skolverket om digitaliseringen av de nationella proven för någon månad sedan.
Pusselbitarna har nu fallit på plats!!!
How to interpret results (ICT impact on results in School)
There is an ongoing discussion to what extent the use of digital tools and resources contribute to better academic results in schools. Recently I heard Sølvi Lillejord refer to the report A systematic mapping of the effekts of ICT on learning outcomes from the Knowledge Centre for Education, The Research Council of Norway saying that they found no evidence. To my recollection that was not the case so I checked. This is from the summary:
”While few studies document convincing effects of ICT on students’ learning outcome, an analysis across studies shows a consistent, but small positive impact from the use of ICT in classroom settings. Although some research has reported large Effect Sizes (ES) (>> +2,0) from novel technology implementations, the more rigorous meta-analyses of large scale randomized control studies, consistently reports ES’s in the range of +0,1 to +0,3. The most important finding being that the highest ES’s from such comprehensive and rigorous analyses are associated with studies where ICT has been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development. In such a context the improvements associated with ICT in education are to be viewed as part of a broader improvement in the educational environment and not just as a single technology.”
It’s interesting to try to figure out why people choose to present findings in different ways. Some actually draw very general conclusions out of very limited studies or dont take into account the content or context of the study. To me it is obvious that one have to be careful especially as this field changes. It is just a couple of years since the technology itself was not that useful and accessible.
Regeringen om digitaliseringen av skolan
Skolverket har i regleringsbrevet för 2017 getts följande uppdrag:
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.
Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.
Är väl bara att kavla upp skjortärmarna.
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk
Röstade britterna mot EU eller mot invandring?
Har Sverige något ansvar för det brittiska uttåget?: ”En sak är säker. Det här folkomröstningsresultatet är sannolikt mer än en kritik mot vad som uppfattas som en övertung Brysselbyråkrati som inte förmått leverera, en reaktion på hur ett antal av EU:s toppolitiker i Bryssel men framförallt i sina hemländer inte förmått hantera flyktingkrisen och dess komplikationer i tid.
I delar av Brexitkampanjen har det också funnits en uttalad kritik mot den fria rörligheten på EU:s inre arbetsmarknad, som lett till att ett stort antal östeuropeer från bland annat Polen kommit till England för att arbeta.
Således var det invandringen mer än det eventuella demokratiska underskottet i Bryssels korridorer som kom att fälla utslaget och skaka om EU i dess grundvalar.”
(Hittat via DEBATTBLOGGEN.)
Kan bara konstatera att Andreas Henriksson har helt rätt i sin analys av Brexit-omröstningen. Det finns förstås de som gärna vill fokusera på att det resultatet skulle återspegla en medveten kritik mot hur EU kommit att fungera men det har inte varit en avgörande fråga. Tyvärr så hamnar ju just EU-kritiker (i synnerhet de som alltid varit det) i mycket dåligt sällskap nu när högerpopulismen används som murbräcka för att ställa människa mot människa. folk mot folk, arbetare mot arbetare. Tror man kan hävda att det också är omhuldandet av identitetspolitiken som starkt bidragit till att det numera är så lätt att tillskriva etniska, religiösa grupper egenskaper som möjliggör splittrande av grupper där de gemensamma intressena egentligen borde vara överordnade.
Aggressivitet i propagandan gör också att allt mer brutala aktioner kan befaras. Tillsammans med de fortfarande enstaka terrorattentat som drabbar europeiska länder kommer tyvärr dessa motsättningar att öka, alltfler utsättas för rasistisk motiverade kränkningar. Bara en politik som sätter klassperspektivet i första rummet, som kan ena de splittrade bakom en vision som utjämnar klyftor, som säkerställer att allas grundläggande behov av trygghet i form av försörjning, bostad och utbildning tillgosses kan motverka detta. Helt enkelt en politik som aldrig tvekar när det gäller alla människors rätt till ett värdigt liv oavsett ursprung. Tyvärr finns det ju inte längre någon sådan motkraft, vilket skrämmer. Tvärtom ser vi ju nu en helt bortkollrad socialdemokrati som inte förmår leda – inte klarar att staka ut vägen.
Jag har många problem – här ett till
För ungefär ett halvår sedan påbörjade jag en lite serie betecknad Jag har många problem. Dags att ta itu med ett annat – rasismen!
Kanske borde skriva kampen mot rasism men det är just den jag har problem med. Under hela efterkrigstiden (efter andra världskriget som slutade 1945 för den som missat) har utbildningsväsendet byggts ut i de flesta länder. Vi har därmed rimligen en alltmer välutbildad befolkning. Detta till trots verkar rasistiska uppfattningar inte minska, tvärtom verkar rimligare att hävda. Frågan blir då om tesen att ökad kunskap skulle skydda mot förenklad och fördomsfull världsbild är falsk – vi har väl ändå hyst förhoppningar.
Generellt kan man väl konstatera (och jag känner inte till forskning som motbevisat) att den höjda kunskapsnivån inte skapat människor som förmår se bortom den egna gruppens särintresse. Inte ens den påtagliga globaliseringen, ökat resande, migration har inneburit någon större ändring på det. Inte heller aldrig så ambitiösa kampanjer har haft någon märkbar effekt – t.ex. ”Om detta må vi berätta” verkar inte ha märkbart minskat antisemitismen. Så frågan blir om det kan vara så att kampanjer har en tendens att få motsatt effekt?
Intressant är ju också att notera att under senare år har kampen mot rasism ofta riktats mot högerextrema grupper till vilket jag räknar SD. Sådan kamp har ofta förts i form av motdemonstrationer, försök att störa möten, under en period genom att försvåra hyrandet av lokaler, isolering etc. Finns det något stöd för att det varit en framgångsrik strategi? Har vi inte snarare kunnat notera en direkt motsatt effekt – ju mer militant motståndet varit desto framgångsrikare har rasistiska ideologier blivit.
Rasism är ett utmärkt exempel på motsättningar inom underklassen som gynnar överklassen. Såväl rasismen som sådan som antirasismen tenderar att bli ofarliga rörelser (sett ur överklassens perspektiv) därför att de tilldrar sig som strider inom underklassen. Egentligen handlar alltså frågan om att bekämpa rasism snarare om att bekämpa bristen på jämlikhet och solidaritet i samhället. Tror att ett politiskt arbete för att ena folk i arbetet för att skapa drägliga levnadsvillkor för alla skulle vara långt effektivare för att utrota rasism en aldrig så ”vällovliga” kampanjer, initiativ, insatser…. Ett samhälle där alla faktiskt har likvärdiga förutsättningar att bygga ett liv, klara sin försörjning, fixa sitt boende, ge sina barn en framtid at se fram emot!
Senaste kommentarerna