Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Individuella utvecklingsplaner – bank att ösa ur!
IUP-banken: “Den nationella IUP-banken innehåller omdömesunderlag och IUP-material från hela landet. Idén är att inspirera och underlätta kommuners och skolors kontinuerliga vidareutveckling av IUP-material, genom att göra riktigt material från alla delar av landet lätt tillgängligt.”
Gustaf har emellertid missat att rapportera en del andra nyheter från MSU. Nu lanseras också IUP-banken i vilken det redan finns massor med material och där man alltså kan ta del av och dela med sig av mallar för individuella utvecklingsplaner. Där finns för övrigt myndighetens andra blogg (och fler kanske det hinner bli).
Spindeln – en söktjänst för lärresurser
Spindeln – en söktjänst för skolan: “Det händer mycket på jobbet nu. Utöver bloggen har vi nu smygit igång ”Spindeln”. Tanken med den är att det ska bli lätt att söka och hitta digitalt material för skolarbete. Spindeln är under utveckling men du kan testa den redan nu. Sökningen sker i flera olika arkiv men är begränsad till arkiv som innehåller material för skolarbete. Alla resurser är märkta på ett enhetligt sätt vilket ger bra träffsäkerhet.”
Gustaf rapporterar ytterligare en nyhet från MSU, denna gång Spindeln. Den är en söktjänst genom vilken man kan söka i flera olika arkiv för lärresurser samtidigt. Ännu inte så många arkiv anslutna men det blir fler framöver.
Den är också den synliga delen av en mäklartjänst som kan användas av andra, dvs man kan relativt enkelt fixa en sökning från en annan webbplats. Axiell med sitt FreeLib har redan integrerat – hoppas också det blir fler.
Myndigheten för skolutveckling bloggar
Myndigheter som bloggar : “Nu gör vi som Skatteverket. Vi har satt upp en blogg i samband med ett seminarium kring Spel och lärande som vi är med och anordnar på Skolforum.”
Vännen Gustaf (som är min rumskamrat på jobbet) rapporterar att vi nu tillhör de bloggande myndigheternas lilla skara. Ämnet är spel och lärande och bloggen startades i samband med det seminarium MSU anordnade på Skolforum igår.
Även om vi inte alltid är så snabba så är vi bra!!!
Intresserade av spel och lärande (som ju varit rätt aktuellt det senaste året) kan alltså delta i diskussionen.
Ingen varg – vad skall vi då skrämmas med?
Läser just nu en spännande avhandling skriven av Elza Dunkels, numera alltså doktorerad på Umeå Universitet. Avhandlingen heter Bridging the distance och är mycket lättläst faktiskt, rekommenderas därför varmt. Dock inte bara för att den är lättläst utan kanske i mycket högre grad för att den tar upp barns strategier på Internet baserat på faktisk kunskap om detta. Dunkels har nämligen frågat barnen – ett rätt revolutionerande arbetssätt när man vill närma sig frågan om hur just barn hanterar “farorna” på nätet.
Dunkels säger bl.a.
“…I suggest that it is the educational institutions rather than the students that are threatened by the consequenses of the knowledge gap between digital natives and immigrants.”
Digitala immigranter och infödda är en kategorisering hon hämtat från Marc Prinsky. Kan inte låta bli att tänka i de kategorierna när jag läser Anton Bergsmark som på bloggen Ung mening uttrycker sig så här:
“Det är därför partiet centralt är korkade som skapar sin jävla pingtjänst, partikulära åsikter av kreti och pleti om vafan som helst kommer aldrig leda någonvart, det skall vara organiserat bloggande om det skall vara. Det som partiet inte förstår är att man med denna övervärdering av bloggandet bara ger vita medelklassmän ännu mer utrymme att tolka och förstå verkligheten utifrån deras perspektiv, och hur det kan gynna våra ideologier socialismen och feminismen förstår jag inte. ( Andra bloggar som kommenterarping tjänsten 1, 2, 3 )”
Den här mannen tillhör ju rimligen de immigranter eller immigranters barn som hamnat utanför och det illustrerar ett problem som Dunkels tar upp:
“The student who have no or little access to computers and the Internet still have to rely on the educational system to be updated..”
Man får alltså här bekräftat tesen om att utbildningssystemet – i generell mening – ännu har en bra bit kvar för att uppfylla den rollen.
Rådslagsarbetet – skola
Currently playing in iTunes: Hands On It by The Smokin’ Joe Kubek Band
Socialdemokraternas rådslagsgrupp om skolan presenterar i dag en plattform för ny socialdemokratisk skolpolitik.: “Plattformen lyfter fram fem huvudprioriteringar som grund för det fortsatta förnyelsearbetet av den socialdemokratiska skolpolitiken.
– Kunskap för en ny tid – åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan
– En skola som ger alla samma chans – åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat
– En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för att nå en sammanhållen skola
– En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv – åtgärder för att förnya gymnasieskolan
– Sverige ska ha världens bästa pedagoger – åtgärder för att stärka lärare och skolledare”
I fredags presenterade rådslagsgruppen om skolan en plattform för en ny socialdemokratiskt skolpolitik.Listningen ovan är kanske inte så upphetsande och det gick heller inte att få tag på själva texten vare sig på partiets hemsida eller på den mer interna Sosserian. Lite kontaktande runt bland partivänner gav dock resultat så jag bifogar här dokumentet i sin helhet. Först och främst förstås i ett öppet standardiserat domumentformat, som pdf eftersom det är läsbart för alla men också i en ordinalversion (Word). Varför partiet använder ett proprietärt format är obegripligt och hänsynslöst.
Skolrådslagsrapport.odt
Skolrådslagsrapport.pdf Skolrådslagsrapport.doc
Eva Rundkvist har, liksom jag, en del kritiska synpunkter kring hur man agerar i rådslagsarbetet:
Förresten apropå Kielos som lyckades bli lite Beckettsk´ häromsistens med en annan träffsäker formulering om “I väntan på rådslaget” så är jag just nu sur på partajet.
Endera har man rådslag. Eller inte. Har man rådslag så betyder det lyssna. Ge feedback, förankra och lite sånt. Inte kasta in ett utbildningspolitiskt program i fredags eftermiddag som ingen vet vad det handlar om och påstå att man lyssnat till ett rådslag och att det är liktydigt med förnyelse. Och som man får sitta och gissa sig till innebörden av eftersom huvuddokumentet tydligen inte ska vara lätt tillgängligt. Jag hittar det i alla fall inte!
Duger inte. Duger verkligen inte. Bakläxa. IG. Underkänt. Också i det är fallet behöver vi tycka om. Fast på riktigt den här gången.
Här i min lokala verklighet har jag (minst) tre rektorer som engagerat sig och skrivit direkt till partiet. Har de fått svar? Och om det nu är så bråttom, åtminstone en reaktion av typen; Tack för ditt engagemang, här får du våra slutsatser, vad tycker du om dem? Och kanske en enkel förklaring till den forcerade takten i skolrådslaget.
Det går att åtgärda. Gör det, och gör det snabbt.
Varför skulle man annars engagera sig i några rådslag? Slagkraften i rådslagen avgörs av råden. Inte av slagen.
Detta är en grundregel som borde vara självklar: Man ska vara det man säger.
Öppenheten avgörs inte av hur rummen möbleras utan av attityden i en hel organisation. Om den attityden styrs av hemligheter, så blir organisationen sekteristisk.
Om organisationen styrs av öppenhet, så blir det roliga offentliga bataljer, men intrycket som består är det öppna, välkomnande.
Jag tar mig friheten att citera hela stycket om rådslaget från Eva Rundkvist. Hennes blogg är ofta synnerligen läsvärd och hon skriver också (i samma inlägg) om sin Kami Kaze-grupp – fyndigt får man säga.
Baksidan av kuling
Tore Hoel :: Blog :: Eksemplarisk bak.-side fra kuling.net: " Kuling står for Kulturell Undring og er en pedagogisk tilrettelagt internettressurs der både skoler og andre interesserte kan finne spennende informasjon som det lokale museum har lagt ut på nettet. Det som er interessant fra vår side, er at kuling.net bruker emnekartteknologi for å drive portalen. Og da er bare naturlig at mange er interessert i hva som ligger bak.
I pedagogiske ordelag får vi en innføring i både de teknologiske verktøy som er brukt teknologien og hvordan ontologien er bygd opp."
Tore Hoel tipsar om en resurs för lärande från norska lokala museer. Det intressanta, enlgt Hoel, är att de gjort en riktigt bra beskrivning av vad som ligger bakom – tekniskt/semantiskt. Ämneskart är förresten det norska ordet för Topic maps. Här kan man alltså söka resurser på olika sätt och få dem väl beskrivna. Licensvillkor (t.ex. Creative Commons är också tydligt angivna).
Kuling är just nu en välfungerande beta med möjligen begränsat innehåll och skall tydligen bli mer officiell fram mot årskiftet. Bland annat kan man enkelt söka resurser från olika områden en karta på en karta utifrån olika kategorier som Kulturminne, kons, person m.fl. Kuling erbjuder sedan också andra att lägga in resurser (som lärare).
Kuling är också ett open source-projekt!
Tittar du bara på?
Ibland är det riktigt roligt att bli positivt överraskad. Upptäckte idag att Levande historia har producerat några filmer som finns att tillgå både på YouTube och på Bubblare. Den här filmen handlar om att vara passiv åskådare till mobbning och skildrar det utan pekpinnar, bara berättat rakt upp och ned. Tror att den kan funka både som en liten tankeställare för den som råkar titta men också som inslag t.ex. i skolan för att stimulera både reflektion och diskussion.
Jag tillhör ju dem som tycker man kan ifrågasätta ideologiproducerande myndigheter. Nu försöker väl Levande historia undvika det genom att försöka vara forskningsbaserade men helt har de ju inte alltid lyckats. Det här initiativet är dock alldeles utmärkt!!!
Uppdaterat: Upptäckte att Mikael Abramsson redan hunnit lägga ut info om filmen/rna, dvs klippt in Levande historias text.
EN-TILL-EN – Falkenbergs kommun
EN-TILL-EN – Falkenbergs kommun: "Samtliga elever i år 7-9 på Skogstorpsskolan och Söderskolan ges från höstterminen -07 ansvar för personliga datorer, vilket i ett slag ger ca. 550 elever full tillgång till datorn som ett personligt verktyg i det egna lärandet i såväl skola som hem. Investeringen inleds i projektform men ambitionen är att på sikt kunna erbjuda samtliga elever i Falkenbergs kommun tillgång till en personlig dator för studier från år 7."
Jag har faktiskt missat att skriva om ett lite mera storskaligt initiativ när det gäller att utrusta alla elever (i årskurserna 7 – 9) med egna datorer. Falkenberg har sedan denna termins start påbörjat utrullningen på två skolor. Helt suveränt att en kommun på detta sätt tar initiativ och placerar sig hästlängder före landets andra kommuner förstås. Finns min egen – Södertälje – ens på banan?
Låt inte motståndaren dominera spelplanen!
Dags att sätta punkt för den nioåriga grundskolan: “Socialdemokraternas skolpolitiska råd presenterar sitt förslag till ny s-politik: Att uppfylla kunskapsmålen ska vara det obligatoriska i skolan – inte antalet skolår. Socialdemokratin har misslyckats med skolpolitiken. Den har lett till att eleverna inte får den kunskap de har rätt till och når sämre resultat än de borde göra. Skolans huvudsakliga uppdrag måste handla om elevernas kunskapsutveckling. För detta behövs en sammanhållen skola där dagens frivilliga skolformer förskoleklass och gymnasium omvandlas till obligatoriska delar av grundskolan. För att alla elever ska kunna lämna denna grundskola med fullständiga betyg kan det för olika elever behövas olika lång skoltid – från 11 till 15 år. Det är måluppfyllelsen, inte antalet skolår, som ska vara det obligatoriska i skolan. Det förslaget lämnar socialdemokraternas skolpolitiska rådslagsgrupp i Stockholms län till partistyrelsen.”
Några partikamrater med Thomas Johansson i spetsen har skrivit en artikel på DN debatt om skolan. De verkar redovisa synpunkter de lämnat till partiets rådslag om densamma. Syftet med rådslaget är gott – att engagera partiets medlemmar i frågan om vår skolpolitik – en politik som bland annat kommer att vara viktig del i den politik vi skall gå till val på 2010. Därför är det faktiskt helt fantastiskt att läsa artikeln – den handlar bara om organisationsfrågor, inte med ett ord behandlas de krav som framtiden kommer att ställa på medborgare och vad detta får för konsekvenser för skolans uppgift, som ju är att hjälpa barn och ungdomar att erövra den kunskap de kommer att behöva som vuxna medborgare.
Som vanligt numera så verkar det i första hand vara så att man väljer att 1) utgå från den folkpartistiska problembeskrivning och 2) vara lite bättre än samma parti på att föreslå åtgärder baserat på denna problembeskrivning. Kanske inte så konstigt eftersom denna problembeskrivning också stödda av den mediala bilden.
Några punkter i kamraternas artikel är dock värda papperet de är skrivna på 🙂 Detta gäller t.ex. betoneingen av att det är måluppfyllese och inte tid som är det viktiga och att vi absolut inte får minska på ambitionen att vara en kunskapsnation. Det senare innebär som kamraterna skriver att vi skall
“utgå ifrån den självklara inställningen att alla barn kan lära sig. En förnyad skolpolitik måste präglas av höjda ambitioner, tydligare förväntningar och större kunskapskrav.”
Artikeln finns för övrigt också publicerad på Södertälje arbeterekommuns hemsida. Däremot omnämns den inte när man kollar partidistriktets sida (där den förstås också borde funnits högt upp eftersom gruppen av skribenter faktiskt uppges representera “lenet” som distriktet något fånigt kallas). Där är fortfarande Mona Sahlins sommartal andra posten under senaste nytt publicerat den 12 juli (skärmdumpen tagen 12 oktober kl. 21.41)!
Alltså – inte med ett ord omnämns det som i USA kallas 21st century skills, inte med ett ord omnämns det som EU, Norge och andra länder kallar digital kompetens …………
En dator till varje 9:a
Nior får varsin MacBook: “28 niondeklassare i Broängskolan i Botkyrka kommun får snart varsin MacBook som stöd för inlärning och studier. Satsningen är ett led i en större medveten ambition att göra eleverna mer digitalt kompetenta. Skolan har redan 250 MacBookdatorer och arbetar mycket med media.”
Broängsskolan visar framfötterna igen. I dag fick jag skolans pressmeddelande (se nedan) om satsningen som ju också uppmärksammats i MacWorld. Man kan förstås invända att detta inte omfattar alla elever, som det ju gör i delstaten Maines satsning på årskurserna 7 och 8 som jag skrivit om tidigare, men det demonstrerar att det är möjligt inom befintliga resurser. Den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleelev är ca 70 000 kronor. En MacBook torde om man köper till en hel skola kanske hamna runt 3 000 kronor per år.
Broängsskolan gör mycket annat roligt, de var t.ex. kanske först ute med podcasting. En koll på deras hemsida är väl värd sin tid för den som är intresserad av ett innovativt förhållningssätt till användande av teknik i lärandet.
Pressmeddelande
En dator per elev
Denna vecka delas en bärbar dator, MacBook, ut till varje elev i åk 9 i Musik och medialaget på Broängsskolan. Satsningen innebär att eleverna nu fullt ut kan integrera den nya tekniken i sitt lärande. Sedan tidigare har de arbetat med egna hemsidor, filmskapande, musik och bilder för att förstärka och motivera till ökat lärande.
En skola utan väggar
Madeleine Sahlin, arbetslagsledare i Musik och media, är laddad inför arbetsåret. -Det här ger oss möjligheten att arbeta fullt ut med vår pedagogiska idé att skapa “en skola utan väggar”. Då kan vi fokusera på kommunikation och lärande utan att vara beroende av tid och rum. Nu kan vi som lärare också möta våra ungdomar virtuellt när vi sitter upploggade mot varandra. Vi vill möta och utmana eleverna där de befinner sig och öka deras medvetenhet och förmåga att orientera sig som producenter och konsumenter av media. Att niorna nu får varsin dator innebär också att våra 7or och 8or får större tillgång till datorer. Där har vi nu två användare per dator. Det här kommer verkligen ge oss möjligheten att ta ett steg till avlutar Madeleine.
Inom ramen för ordinarie budget
Broängen är en F-9 skola i Botkyrka kommun som de senaste fem åren byggt upp en mediepedagogisk verksamhet där lärare med stöd av mediepedagoger utvecklar nya metoder för lärande. Skolan har successivt byggt upp datortätheten på skolan och i nuläget finns det i snitt en bärbar Apple-dator per fem elever. Rektor Christel Bäckström motiverar satsningen med att det är en naturlig fortsättning på Broängens ambitioner att hela tiden utveckla verksamheten för att följa med i den allt snabbare samhällsutvecklingen. Hon poängterar att mediasatsningen har gjorts inom ramen för skolans ordinarie budget utan att skära ner på personal. Vi är minst lika personaltäta idag som vi var för fem år sedan. Satsningen har gett utdelning på elevernas resultat och vi ser också att elevernas och lärarnas digitala kompetens är enastående jämfört med andra skolor. Vi är övertygade om att våra elever lämnar oss bättre rustade för framtiden.
Senaste kommentarerna