Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Socialdemokratisk budget?
: "2 000 kronor lägre skatt per år plus ett lika stort retroaktivt belopp vill socialdemokraterna satsa på pensionärerna……Sverige behöver inte fler orättvisor. Orättvisor är inte produktiva. Vad Sverige behöver är en politik som tar vara på de möjligheter som högkonjunkturen ger så att Sverige får fler jobb även i framtiden….. Nytt innovationslån. Många småföretagare och uppfinnare har svårt att få finansiering till nya produkter eller expansion. Vi föreslår därför att 40 miljoner kronor per år ska satsas på innovationslån med en förenklad ansökningsprocess och låga krav på medfinansiering…….Kunskap och bildning ger möjligheter till både personlig utveckling och frigörelse, samtidigt som satsningar på utbildning kan vara ett sätt för både unga och vuxna att ta sig vidare i livet…….Lärarledd läxläsning. I dag går många elever ut grundskolan utan fullständiga kunskaper i kärnämnena. För en del barn gör trångboddhet att det inte finns någon lugn vrå att göra läxorna i. Andra får inte den hjälp de behöver av sina föräldrar. På många håll i landet har frivilliga krafter engagerat sig. Men ett så viktigt kunskapsarbete ska inte vila enbart på ideella insatser. Vi föreslår därför en särskild satsning på lärarledd läxläsning för alla barn i grundskolan…….Nygamla miljöbilar. Miljövänligare transporter kräver miljövänligare bilar. Men alla har inte råd att köpa en ny miljöbil. Vi satsar därför 150 miljoner kronor i stöd till efterkonvertering av bilar, så att fler får möjlighet att köra miljövänligt.
"
(Hittat via dn.se.)
Det finns en del godbitar i den socialdemokratiska budget, några ses ovan hämtat från Nuder/Sahlins artikel på DN Debatt. Utmärkt är att det föreslås ett skatteavdrag för pensionärer motsvarande jobbavdraget. Det går att förstå alliansens jobbavdrag i relation till sådana i arbetsför ålder som inte jobbar – alltså ett försök att verkligen stimulera fler at arbeta.Det går däremot inte att förstå vad pensionärerna gjort för ont, eller är avsikten att alla 80-åringar skall skaffa sig ett arbete??? Det finns helt enkelt ingen begriplig logik bakom varför pensionärer skall betala högra skatt än folk som jobbar.
Gott är också att mitt parti upptäckt att subventioner av folks nybilsinköp (av miljöbilar) knappast är särskilt fördelningspolitiskt vettigt och att det nu föreslås ett bidrag för konvertering av äldre bilar. Problemet med det är väl att det sannolikt är konvertering till etanoldrift man tänker sig – hur är det med regnskogen i Brasilien?
Lite mer osäker känner jag mig vad det gäller den professionella läxläsningshjälpen. Ambitionen är god men sannolikt skulle höjd ambitionsnivå i den dagliga skolverksameten (inte nödvändigtvis endast en budgetfråga) ge samma resultat. En uppdatering av skolans mål, innehåll och arbetsmetoder inklusive en dator till varje elev skulle vara mer framåtsyftande. Skolan är emellertid ett stort problem ur diskussionssynpunkt eftersom vi inte har problemformuleringspriviligiet på området. Nu reagerar vi mer an agerar, nu ställer vi till med rådslag som utgår från andras frågor, nu saknar vi en i ideologi baserad framtidsvision som möter 2000-talets frågor.
Återställare beträffande andra skatter – förmögenhet, fastighet – är jag ambivialent inför. Självklart skall skatt utgå på avkastning – oaktat på vilket sätt kapitalet är placerat. Principen bör dock vara att beskattning sker när avkastningen materialiseras – vid ränteutbetalning, vid hemtagande av vinst etc.
Lysande är satsningen på vuxenutbildning. När man vill ha mer folk i arbete är det oerhört viktigt att det finns många möjligheter att vidareutbilda sig, både när det gäller mer grundläggande kompetens (gymnasial) och när det gäller mer specialiserad sådan mer yrkesinriktat.
Wikipedia – uppgift för skolan
Gunnar är vår nya uppslagsbok: “Glöm Nationalencyklopedin. Svenskarnas nya uppslagsbok finns på nätet och heter Gunnar och Lennart. De två – och tio miljoner andra lågmälda besserwissrar – är hemligheten bakom kunskapsbanken Wikipedias världssuccé.”
(Hittat via knuff.se.)
Häromveckan var jag på ett seminarium som Nätverket för digitala lärresurser anordnade. Där pratade t.ex. Hanna Johansson som beskrev användandet av Wikipedia i skolan utifrån Wikipedia som källa (och de frågor som det kan resa). Hennes föredrag kan avnjutas via video (dock bara i WMP-format).
Själv närmar jag mig frågan från ett annat håll.
Jag skulle faktiskt vilja utmana den svenska skolan:
Sätt igång och använd Wikipedia som slutprodukt för elevernas arbeten. Låt t.ex. min 13-åriga dotter granska och komplettera texterna om Mörkö i svenska, historia m.fl. ämnen. Låt henne göra sammalunda med texter i den tyska respektive engelska versionen inom ramen för språkundervisningen. Kvalitetsstämpla bidragen genom att läraren granskat dessa innan de publiceras. Wikipedia används av massor av människor – att ha artiklar där som slutmål borgar för ett mera motiverande och autentiskt lärande.
Leta upp artiklar som behöver faktagranskas och ge eleverna det som uppgift.
Leta upp artiklar som saknas;-) och ge eleverna det som uppgift.
Tänk vilken kunskapsproduktion som de ca 600 000 eleverna i årkurserna 7 – 9 i grundskolan och 1 – 3 i gymnasieskolan skulle kunna bidra med!!!
Läroplanen – kanske den bästa tänkbara?
Läroplanen som aldrig fick fäste….: “Efter en vecka i Åre och lite högoktanig rekreation noterar jag att Skolporten har engagerat sig särskilt i Leif Davidssons utredning om Lp094. Man verkar anse att Leifs utredning kommer att göra svensk skola styrd åt ett håll för elevers rätt till utbildning på lika villkor, en likvärdig skola. Vist kära porten men hur kommer innehållet se ut? Och hur väl kommer det rimma med de krav som ställs i globaliseringen? Vilka svar ger Davidsson i sin kritik av den odugliga läroplanen? Inga alls. Och kanske har de bloggande lärare jag följt under många år rätt. Det pedagoger som använder Lpo94 fullt menar ju att Leif inte har en aning om hur läroplanen skall tillämpas. han konstaterar att man inte tillämpar den, vist men vilken slutsats drar han av det?”
Fredrik Svensson, som har den lite unika utsiktsposten som föreståndare för Rektorsakademien, tar upp Leif Davidssons utredning och dess slutsater angående hur den svenska skolan skall styras. Svensson ställer frågan om det är förnuftigt att kasta bort barnet (dvs LPO 94) med badvattnet (dvs bristande implementering). Frågan är faktiskt rätt ställd.
Om man t.ex. jämför LPO 94 med de 21st century skills som det näringslivet i USA står bakom ser man betydande likheter vad avser de förmågor som framtiden (nutiden) kräver. Det är inte rabblande av en litteraturkanon eller den svenska kungalängden, det är förmåga att kritiskt granska, diskutera, samarbeta, lära nytt, problematisera, vara kreativ etc. Svensson konstaterar att
Det vi behöver finns i Lp094, vi behöver bara göra en kraftansträngning och sätta oss in i den allihop. I den globala konkurrensen med bland andra Indien behöver Sverige förutom kunskapsfokus (lärandet) också kreativitet, idéskapande, nytänkande, problemlösning, förmågor att arbeta i grupp, att tänka utanför ramarna om vi skall kunna ta upp konkurrensen med bland andra Kina och Indien. Allt det där är styrkor som Lp094 medger….det ligger i dess själ. Vi måste se till att alla får fatt i den själen…
Kanske något för det pågående socialdemokratiska rådslaget att fundera över istället för att vara värst när det gäller regler mot kepsar i klassrummet?
Ontario Science Centre: Virtual Tour
Ontario Science Centre: Virtual Tour
Passde på att besöka Ontario Science Center både för att det är mycket kul (och lärorikt) och för att jag i egenskap av ordförande för Tom Tits har ett vad mans skulle kunna kalla professionelt intresse för själva företeelsen.
Ontarios Science Center känns mycket stort och innehåller mycket stora utställningsytor tillsammans med en Omnimax-biograf. Efter en eftermiddag där med mitt senaste besök med barnbarn på Tom Tits i fräscht minne känns det dock ganska likvärdigt i omfattning. En stor skillnad dock; här i Onario är det mesta mycket tillrättalagt, närmast fostrande i politisk korrekthet när det gäller klimatfrågan, samhällsfrågor i övrigt och man får egentligen ett lite för färdigt facit på de frågor som uppstår. Där är Tom Tits överlägset i det att – ibland lite för mycket – lämnas till den experimentlystne besökaren.
En riktigt rolig grej – en liten hall i vilket man uppmanas att bara gå på de svarta rutorna på golvet. Gissa vad det står på skylten när man komer fram?
Vi måste göra upp med fp:s syn på skolan
Vi måste göra upp med fp om skolan: “Socialdemokraternas gymnasiereform var ett misstag som vi nu kan rätta till i samverkan med alliansregeringen. Förtroendet för socialdemokratins skolpolitik har försvagats under en följd av år. Framför allt krävs en djupare omprövning inom partiet när det gäller gymnasiereformen från början av 90-talet. Vi gjorde en felbedömning när vi ställde för stora krav på elevernas kunskapsnivå i gymnasiets så kallade individuella program. I dag klarar 25 procent av dessa elever inte av att uppnå gymnasiemålen. Men om socialdemokratin förmår erkänna detta misstag under höstens skolrådslag inom partiet så öppnar sig en möjlighet att göra upp om gymnasiestrukturen med den borgerliga regeringen. Det skriver den socialdemokratiske förre folkhälso- och socialtjänstministern Morgan Johansson.”
Morgan Johansson har missuppfattat saken. Det är inte en uppgörelse med Folkpartiet vi i första hand skall söka utan vi bör snarare göra upp med den Folkpartistiska synen på skolan.
Morgan Johansson gör sig skyldig till flera missuppfattningar. En annan är att tro att det i grunden är fel att förse alla elever med motsvarande allmän högskolebehörighet under deras gymnasiestudier. Det var inte bara rätt tänkt i början av 90-talet, det var t.o.m. framsynt. För varje dag ökar vikten av att ha en bred grund att stå på för alla. För varje dag ökar t.ex. behovet av språkkunskaper. Dessa krav/behov får inte begränsas till de “duktiga” medelklassbarnen utan skall komma alla till del. Det är inte fel på de 25% som inte når målen för gymnasieskolan, det är fel på gymnasieskolan som inte klarar att ge dessa 25% den bildning de behöver och har rätt till.
För den som till äventyrs tror att ovanstående utgör försvar för flumskolan kan jag meddela att så är fallet. Det är värre än så – såväl forskning som erfarenhet visar att det är fullt möjligt att se till att alla elever lyckas skaffa sig de kunskaper de behöver (och som fastställt i läro- och kursplaner). Vi vet egentligen ganska mycket om hur skolor skall vara effektiva i sitt uppdrag. Vi vet faktiskt också en hel del om hur vi skall hantera alla de som inte passar in i skolan. Plockar man in i run da slängar 100 000 barn per årskull i en och samma form får man nog räkna med att den inte passar en del. 25% som idet inte alls funkar för verkar väl inte alls orimligt. Därtill får vi ju rimligen också lägga en del som “passerar” men vars tid i skolan inte präglas av den glädje och stimulans den borde.
En laptop per barn – ideen materaliserer seg
Tore Hoel :: Blog :: En laptop per barn – ideen materaliserer seg: “Vi har tatt på en av de første OLPC-maskinene, som nettopp er satt i produksjon. Samme dag holdt vi også for første gang en iPhone i hendene. Mens Apples banebrytende design stimulerer konsumgenet, er det ganske andre instinkter som settes i sving når man tar på den grønne bærbare som ikke ligner på noe annet du har sett av maskiner. Gå inn på nettsidene og se på animasjoner over hard- og bløtvare og les spesifikasjonene – og du vil se at dette er den første maskinen som er spesialdesignet for læring. Her er det ikke bare innhold som skal dyttes inn i ungene, men samarbeid, eksperimentering og lek. Nettverksteknologien er unik, idet maskinene automatisk bygger lokalnett og knytter seg til det store nettet ved første mulighet.”
One laptop per child – det är ett initiativ som går ut på att förse i första hand utvecklingsländernas barn, av vilka många fortfarande har mycket bristfällig tillgång till utbildning, med ett verktyg för lärande. One Laptop Per Child bildar akronymen OLPC. Det intressanta är att, som Tore Hoel påpekar, maskinen är konstruerad för lärande. Själv hann jag inte ta på den men den såg onekligen intressant ut. Kunde kanske vara något för vår biståndsmyndighet att fundera över. Kostnaden idag är 175 dollar men man räknar med att komma ner i 100 dollar relativt snart.
Ge alla en egen specialpedagog
Elever med särskilt stöd klarar ändå inte skolan: “17 000 skolbarn i ny undersökning: Bland elever som fått omfattande specialpedagogiskt stöd är andelen godkända 40 procentenheter lägre än bland elever utan stöd. Två av fem elever har fått specialpedagogiskt stöd någon gång under grundskoletiden. Men andelen elever som efter årskurs 9 saknar godkänt betyg i matte, engelska och svenska är ändå väsentligt högre i denna elevgrupp. Det visar en ny omfattande studie från ’Lärarnas riksförbund och Göteborgs universitet som presenteras i dag. Dessa nedslående undersökningsresultatet visar att stödet till lågpresterande elever inte fungerar. Därför behövs mer forskning, mindre skolklasser och förbättrad behörighet hos speciallärarna, skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.”
(Hittat via Käringen mot strömmen (Eva Rundkvist).)
(Kanske hade de presterat ännu sämre utan stöd, Meta?)
Trots att Meta Fjelkner egentligen bara redogör för det uppenbara – att skolan utan en massa tester väl klarar av att identifiera de elever som behöver särskilt stöd och att denna elevgrupp är överrepresenterad när det gäller att uppnå kunskpasmålen – har Fjelkner svaret på gåtan: mindre klasser och ämnesutbildade speciallärare. I rättvisans namn, Fjelkner vill ha mera forskning också.
Det senare, forskning alltså, behövs lika uppenbart. Vi vet en massa om samband mellan elevers bakgrund och skolresultat, skillnaden mellan pojkar och flickor m.m. men vi tycks ha mycket begränsade kunskaper om vilka metoder som faktiskt är bäst för att kompensera de som, oavsett skäl, behöver extra stöd.
Fjelkners tes om att specialpedagoger/lärare skall ha ämneskompetens är inte mer än en god hypotes och förstås oerhört svår att förverkliga i alla mindre skolor och på mindre orter/landsbygd. Enda vägen att uppnå detta torde vara att göra alla lärare till specialpedagoger – alltså ge dem sådan kunskap. Då blir förstås Fjelkners förslag om mindre klasser rationellt eftersom läraren måste ha tid (det gäller ju dock inte alla klasser och hela tiden – det är alltså 40 % av elevrna som någon gång behövt stöd).
Nu visar ju en del annan forskning att man kan uppnå betydande resultatförbättringar både genom att ha en skolkultur som faktiskt förväntar bra resultat av alla och genom att utveckla verktygen för lärandet (t.ex. one-to-one).
Satsa mer på skolan
Nu finns det två socialdemokratiska filmer på YouTube som handlar om skolan. Det är korta animerade historier som lite brutalt försöker lyfta fram viktiga frågor att diskutera – spelar din bakgrund roll för hur du lyckas i skolan och spelar det någon roll i den ena och vad motiverar till studier (ambition/intresse eller auktoriteter) i den andra. Filmerna kan förhoppningsvis locka ytterligare personer att delta i det pågående rådslaget. Uppmärksammans också av Kulturbloggen och PromeMorian, och som Jonas Morian Konstaterar så är detta ett rejält steg framåt för partiets användande av video som del i kommunikationen.
Satsa på skolan!
Satsning på skolan i budgeten: "Skolminister Jan Björklund, nyvald folkpartiledare, presenterar idag på partiets landsmöte en satsning på skolan. Pengarna kommer i budgetpropositionen den 20 september. Kommunerna får dela på 900 miljoner kronor under loppet av tre år.
Statsbidraget ska gå till att förbättra kunskaperna i läsning, skrivning och räkning. De elever som riskerar att inte nå målen för
lågstadiet ska prioriteras. Skolorna kan satsa på sådant som mer undervisningstid, speciallärare och sommarskola. "
(Hittat via knuff.se.)
Visst är det utmärkt att regeringen med Björklund i spetsen satsar på skolan. Det är heller inte fel att man uppmärksammar att insatser när det gäller läs-, skriv- och räkningskunskaper bör göras tidigt, mycket svårare att reparera senare. Nu satsas alltså 900 miljoner kronor under 3 år i form av extra bidrag till kommunerna (som dock måste ha en plan så det hela måste liksom tidigare socialdemokratiska satsningar administreras).
Hur mycket är då 900 miljoner kronor. Som pengar i absoluta tal riktigt mycket förstås men fördelat på kommuner/elever?
Antalet kommuner i landet är 291 (om jag minns rätt) vilket gör att satsningen ger (som medelvärde) 3 092 783,50515464 kronor per kommun – alltså i runda slängar 1 miljon kronor per år (hur många speciallärare kan man anställa då?).
Antalet elever per årskurs brukar ligga runt 100 000, här avses tydligen lågstadiet (en beteckning som togs bort ur styrdokumenten 1994) – alltså årskurserna 1 – 3. Då handlar det om ca 300 000 elever vilket ör att satsningen landar på ca 3 000 kronor per elev – alltså 1 000 kronor per elev och år.
Nu gör jag inte dessa räkneexempel för att förminska regeringens satsning, den är förstås välkommen. Frågan är snarare om den är tillräcklig för att göra skillnad och om det är rimligt att villkora “småpengar”. En elev kostar ju redan 72 600 kronor per år enligt Skolverkets statistik (snabbfakta).
Regeringen satsar också på lärarna. Också det är ju oerhört välkommet. Här kan man också ägna sig åt lite räknande. Antalet lärare på grund- och gymnasienivå är ca 129 000 (här har jag inte riktigt koll på om de senare ingår). Det ger 7 054,26356589147 kronor per lärare vilket väl faktiskt får anses vara ett rejält bidrag – i synnerhet som ju kommunerna måste stå för tiden.
Partidistriktets skolgrupp
Thomas Johansson vald att leda partidistriktets skolgrupp – www.socialdemokraterna.se : “Thomas Johansson från socialdemokraterna i Södertälje har blivit utsedd till att leda gruppen ” Ett Stockholm där alla kan”, som ska ta fram en ny skolpolitik för hela Stockholmsregionen. Redan på torsdag ska hela gruppen samlas för att ta fram skarpa politisk förslag till socialdemokraternas centrala rådslag.”
Kul – bara att gratulera Thomas till ett spännande uppdrag. Att formulera en socialdemokratiskt skolpolitik särskilt för Stockholmsregionen är en inte helt enkel uppgift. Här finns den högsta andelen friskolor i landet och – tror jag – också exempel på skolor vars rekryteringsunderlag påverkas oerhört starkt dels av boendesegregationen, dels av rätten att välja skola. Här finns också en mycket stor skillnad i hur modern teknik för lärande utnyttjas och resultatet av de socioekonomiska klyftorna också vad avser tilgång till sådan teknik utanför skolan är märkbart.
Det finns några särskilda poänger med att just Thomas valts. Han är en skulle jag hävda ivrig förespråkare för friskolor och han har också ett stort intresse för utvecklingen av undervisningen i naturvetenskap och teknik, det senare bland annat demonstrerat genom att han drivit frågan om att Tom Tits i Södertälje skall få en grundskola (friskola) vilket skulle vara en naturlig fortsättning för de barn som nu går i Tom Tits förskola.
Hade varit kul att vara med:-(
Senaste kommentarerna