Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vision 2020
SVT Opinion har inbjudit ett antal personer att publicera sin
vision på deras webb. Gemensamt för dessa tycks vara att
de bloggar. Hittills har visioner publicerats av Fredrik Federley, Zaida Catalán, Jonas Morian och Helene Almgren.
Själv har jag inte inbjudits (hittills) varför
jag publicerar det jag skulle skrivit här:-)
Sverige
år 2020
Utvecklingen går bara fortare och fortare. De nya gadgets vi
bär med oss för kommunikation och informationshantering har
namn och utseende vi bara för några år sedan inte
kunde drömma om. Den accelererande utflyttningen av industrijobb
var ett stort bekymmer fram till runt 2015 men har nu börjat
stanna av – lönenivåerna runt om vår jord börjar
definitivt jämnas ut – det är egentligen bara Afrika vi
väntar på.
De som för något 10-tal år sedan pratade om en
växande service- och tjänstesektor har fått rätt.
Vi konsumerar alla betydligt större volymer tjänster idag –
allt från att städning ingår i de flesta
hyreskontrakt, att heminredare blivit en företeelse de flesta
nyttjar till ett betydligt livligare uteliv( delvis på grund av
den fortsatta ökningen av temeperaturen). Ingen tänker
längre i de gamla banorna att begränsa tider för
uteserveringars öppettider, tidsmässiga begränsningar av serveringstillstånd etc.. Brytandet av bostadssegregationen är
inte fullt ut slutförd men stämningen – tack vare att de
flesta har jobb, tack vare rejäla upprustningar av nedslitna
bostadsområden och genom att ytterområden i allt större
utsträckning fått stadsprägel och genom förtätning
mer blandad befolkning.
Socialdemokraterna som kom tillbaka till regeringsställning
2014 har lyckats utveckla sin politik baserat på de
traditionella begreppen frihet, rättvisa och solidaritet.
FolkpartietModeraterna (sammanslagningen av högeralliansens
partier från 2006) tappade initiativet dels på grund av
oförmågan att leverera de nya jobben, dels genom sin
sedvanliga oförmåga att hålla i statsfinanserna.
Denna gång blev dock inte nedgången så djup som på
90-talet så socialdemokraterna startade från ett
betydligt bättre utgångsläge. En annan viktig faktor
när det gäller socialdemokraternas framgångar är
att de numera uppfattas som starka försvarare av individen –
rätten att forma sitt liv liksom rätten till personlig
integritet. Här spelade de grova kränkningaran av barn som
kom i kölvattnet på hårdare tag-mentaliteten för
nu över 10 år sedan en stor roll för förändringen
av opinionsläget.
Att det skulle gå så lätt att ändra
statsskick förvånade nog många. Till slut blev
emellertid det oetiska att ha en monarki alltför uppenbart och
man skulle väl snarast kunna beskriva känslan hos
svenskarna som befriade när landets första president
installerades på Stockholms slott.
Grunden för den socialdemokratiska återkomsten var den
mycket stora omstöpningen av partiets inre liv som faktiskt
måste krediteras Mona Sahlin (partiledare 2007-2011). Att delta
i partiarbete innebär idag att man faktiskt deltar i de
diskussioner som föregår beslut, att hela processen är
transparent inte bara för medlemmar utan faktiskt också
för övriga medborgare. Transparensen i samband med
koalitionsdiskussionerna avslöjade också de mindre
partiernas utpressningstaktik vilket gjort att de nu saknar
representation i riksdagen. Som en följd av detta har det skett
en exempellös ökning av antalet aktiva medlemmar och
FolkpartietModeraterna försöker – hittills förgäves
– att kopiera modellen. Med den starka förankring som
kandidaterna från socialdemokratin fått i sitt parti –
lokalt och nationellt – var det också dessa som bäst
gynnades av valreformen 2018 där man röstar på person
och därefter anger parti vilket också betytt mycket för
ansvarskänslan hos parlamentarikerna. Riksdagen är nu inget
transportkompani för regeringen utan fungerar som det högsta
beslutande organet i landet.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Alkoholpolitik, Solidaritet, Familjepolitik, Utbildning, Skola, Miljö, Mona Sahlin, Partiledare, Lägstalöner, Klimatfrågan, Lärande, Serveringstillstånd
Efter internationella överenskommelser för 5 år
sedan har alla delar av världen ökat sin
självförsörjningsgrad när det gäller energi
till mellan 80 och 90 % vilket drastiskt minskat användandet av
fossila bränslen. Sverige ligger nu på 98%
självförsörjningsgrad sedan man utvecklat nya bränslen
och motorer också för flyget. Ny teknik för
hanteringen av använt kärnbränsle – särskilt
tekniken att reducera radioaktiviteten – har skapat nya
användningsområden för detta men framförallt
inneburit att energiproduktionen kan ske med nästan ingen
påverkan alls i något led av processen. Övergången
till förnyelsebar energi för hela transportsektorn
inklusive individuella transporter har också inneburit ett
uppsving för bilindustrin, kraftigt minskad negativ påverkan
från trafiken samtidigt som de som vill och behöver
fortsatt har råd att använda bil.
Återupptagandet av arbetet med arbetstidsförkortning
har också varit en succé. Steg ett som redan genomförts
innebär att småbarnsföräldrar själva kan
disponera en timbank motsvarande 4 årsarbeten som är
gemensamt finansierad. Steg två som genomförs från
och med nästa år innebär att arbetstiden minskar med
1 timme per dag för alla – arbetstidsförkortningen kan
dock disponeras per dag, per vecka eller som utökad
semesterledighet.
Den kanske viktigaste valfrågan 2014 var förslagen om
att en gång för alla utplåna oskäliga
löneskillnader. Den medborgarkommission som tillsattes lyckades
skapa ett förslag som vann mycket bred acceptans både hos
arbetsköpare och hos arbetssäljarna, varefter de nya
avtalen som började gälla 2015 slutligt (förhoppningsvis)
utplånade de strukturella löneskillnaderna mellan män
och kvinnor.
Hela utbildningsväsendet genomgår en revolution. Länge behärskades den utbildningspolitiska arenan av folk som inte kunde eller ville se att förutsättningarna för lärande dramatiskt ändrats de senaste 30 åren. Idag erkänns det faktum att alla ska ha tillgång till verktyg för sitt eget lärande och skolans roll kan därmed koncentreras till att säkra att alla verkligen behärskar dessa. Nu testas förmågan att lära, förmågan att utvecklas och stöd ges särskilt till de som har svårigheter med att behärska verktygen. En av svensk exportindustris paradgrenar är sedan några år tillbaka producerandet av oerhört spännande produktioner som just effektivt stödjer lärandet enligt ett helt nytt svenskt koncept. Basen är de stora mängder med digitala resurser som producerats det senaste årtiondet och gjorts systematiskt och fritt tillgängliga för bruk i bland annat lärandet.
Digital identitet/katalog för skolan
Skolan behöver en gemensam infrastruktur för katalog och digitala identiteter!: “Ett av de största problemen i sammanhanget är hanteringen av användarinformation och digitala identiteter. Förutom att användarhantering ofta skapar en massa onödigt extraarbete ute i kommunerna (ofta hanteras användare i flera system istället för i en central katalog), så ställer det till en massa problem i olika sammanhang. Ett exempel på ett sådant sammanhang är nationella IT-tjänster med skolan som målgrupp. Det finns, nästan utan undantag, ett behov av att identifiera och auktorisera de elever och lärare som skall ges tillgång till en tjänst. Detta gäller för de IT-tjänster som tillhandahålls av myndigheter (exempelvis nationella prov från skolverket), men också tjänster från kommersiella aktörer (exempelvis läromedelsproducenter, webbtjänster eller liknande). Frånvaron av en gemensam infrastruktur för katalogtjänster och digitala identiteter kostar sannolikt åtskilligt för alla inblandade. Än värre är att skolan riskerar att bli utan en massa bra IT-tjänster för att det blir för dyrt och krångligt.”
Frepa har skrivet ett intressant inlägg angående behovet av katalog och digitala identiteter inom skolans värld. Han refererar till det arbete som görs inom universitetsvärlden SWAMID. Kanske något vi (skolan/kommuner/MSU) skulle kunna samverka med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Fredrik Paulsson, Frepa, Mjuk infrastruktur, Katalog, Digitala identiteter
Valfrihet – inget för regeringen?
”Dödsstöt mot Waldorfpedagogiken”: “Men skolminister Jan Björklund ger landets Waldorfskolor nobben: regeringen tänker föreskriva att samtliga tredjeklassare måste delta i de nationella proven.
–Det ska vara likvärdiga villkor. Elever i svensk skola har rätt att få lära sig läsa, skriva och räkna på lågstadiet. Det gäller även elever i Waldorfskolor. Det kommer att bli obligatoriskt med prov även för dem, säger han.
Jan Björklund välkomnar alternativa arbetssätt, men ”köper inte” Waldorfskolornas argument.
–Man får inte blanda ihop en frihet i pedagogik med att man skulle kunna ha frihet att själv bestämma vad eleverna ska lära sig. Det står i läroplanen och går inte att dribbla bort.”
(Hittat via knuff.se.)
Nu börjar det ju bli riktigt roligt. Under lång tid kämpade företrädare för olika alternativa pedagogiker för att få rätt att starta skolor och för att få likvärdiga villkor främst i ekonomiska termer. Under 80-talet var också alternativ respektive religiös inriktning det enda som gav möjlighet att driva skolor vid sidan av det offentliga skolväsendet och dessa förblev också få. Under början på 90-talet (med Beatrice Ask som skolminister – nu skall hon visst tvångsmässigt drogtesta barn) fick vi en lagstiftning som skapade rätt så likvärdiga villkor och som därmed gav alla föräldrar möjlighet att välja skola utan att behöva titta i den egna plånboken (i princip). Sedan dess har vi sett en rätt stor ökning av antalet friskolor främst i storstadsområdena.
Det intressanta är ju att läroplanen också gäller för friskolorna. Det betyder att en grundskoleutbildning skall vara likvärdig oberoende av val av skola. Hur man uppnår de mål läroplanen stipulerar är därmed något som respektive skola/huvudman kan forma. Nu är det emellertid slut på detta flum. Alla skall inte bara uppnå läroplanens mål för den 9-årga skolan utan de skall dessutom göra det i samma takt. För Walldorf-pedagogiken innebär nog detta ett rätt kraftfullt ingripande eftersom en av de saker som karaktäriserar den är att man låter barn utveckla sin förmåga att läsa, skriva och räkna mer i sin egen takt än vad den mer kollektivistiska pedagogiken i grundskolan gör. Det innebär såvitt jag förstår inte att elever i Walldorfskolor skulle ha svårare att nå målen efter 9 år.
Det här förstår inte alla. En annars omdömesgill person som Jonas Hellman tror t.ex. att man måste uppnå vissa mål efter 3 år i skolan för att klara resten – varför skulle det vara så? Om vi vet något om lärande så är det väl att det är individuellt men förutsätter socialt sammanhang. Rosemari Södergren är mer konfunderad över den inskränkning av valfriheten detta innebär.
Kanske skall betona att jag i grunden är rätt skeptisk till just Walldorf-pedagogiken och inte valt denna för någon av mina 6 barn. Jobbade runt 5 år på det läkepedagogiska Solbergahemmet och lärde känna en hel del människor som åtminstone i någon mening definierade sig som antroposofer, det senare något som jag av olika skäl fortsatt att göra. Min huvudsakliga kritik gäller dock inte sättet man hanterar baskunskaper (som att kunna läsa, vara digitalt kompetent etc) utan på grund av dels det jag uppfattar som ett auktoritärt drag, dels den mystisism som kommer tilll uttryck i den religiösa föreställningsvärld som karaktäriserar antroposofin.
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Rosemari Södergren, SvD, Utbildning, Skola, Jan Björklund, Jonas Hellman, Walldorf-pedagogik, Antroposofi, Läkepedagogik
Institute of Education University of London
Institute of Education University of London
The Institute is the venue for the SC36 March 2007 workgroup and plennary meeting. This Sunday I have spent in workgroup 4 on Management and Delivery. Behind this title the work on MLR – Metadata for Learning Resources. The discussion so far has been to some extend focused on questions about the framework – but a little to much on the structure of the document and details.
Now – at the end of the day – the discussion moved towards more interesting things. What is the purpose of MLR, what should be mandatory, should anything be mandatory, which are the real value MLR can bring to the learning community.
Can you be conformant to MLR without using some mandatory MLR-element? For leagacy systems which uses other schemas perhaps the use of MLR would be just to add the specific learning information, not nessesary any mandatory, from MLR. This would suggest the “user” to create an application profile which consists of their legacy schema and part of MLR.
More on my weblog.
Technorati Tags:
ICT in schools, IT i skolan, SC36, Standard, Information Technology for Learning, Education and Training
Uppdrag skola
På vägen till standardiseringsmöte i London läser jag färdigt Fredrik Jeppesens bok Uppdrag skola. Om man bortser från att den är lite dåligt korrekturläst så har Jeppesen skrivit en klart läsvärd bok.
Jeppesen får sägas positionera sig som en varm anhängare av Lpo 94 och den svenska skolpolitik som dominerat under säkert 20 – 30 år. Det innebär också att han i rätt stor utsträckning kritiserar den skolpolitik som Jan Björklund står som främsta representant för. Han är också tydlig när det gäller de strukturer som bidrar till att man så ofta uppfattar skolan som trögrörlig.
Har man följt Jeppesens bloggande kommer dock inga överraskningar – i själva verket bygger en hel del resonemang i boken på inlägg från densamma. Han citerar också sig själv (och förstås många andra, inte minst från läroplanen). En snabb överblick – som också ger en bild av Jeppesens tro på att skolutveckling är möjlig och nödvändig – får man genom att läsa hans lista över rubriker han 2005 önskade få se i media.
Eftersom Jeppesen nog definierar sig själv som entrepenör har han dock en mycket positiv syn på konkurrensen som uppkommit genom det ökade antalet friskolor men med sin bakgrund som rektor under några få år i en kommunal skola också positiv till den kommunala skolans konkurrenskraft (med rätt ledning, vision, marknadsföring).
Som företrädare för den traditionella linjen där lärarutbildning likställs med kompetens att faktiskt vara lärare har man inte så mycket att hämta hos Jeppesen. För Jeppesen står eleven och dennes lärare fullständigt i centrum och skolans verksamhet skall utgå från detta (och inte de vuxna).
“Min poäng är att vi borde lägga ned kepsen och andra liknande skendiskussioner. Vi borde istället lägga all den tiden (50 miljoner minuter i värsta fall) på att diskutera hur vi skall hitta tekniker/arbetsmetoder som ger ökat lärande istället och hur vi genomför dem. Då skulle svensk skola bli en av världens bästa skolor resultatmässigt på fem – tio års sikt.”(Uppdrag skola, sid 96)
Technorati Tags:
Utbildning, Fredrik Jeppesen, Lärande
Framtiden för utbildningsinstitutioner
JISC CETIS (centre for educational technology & interoperability standards anordnade en konferens förra året. Den finns dokumenterad på deras Wiki och jag citerar nedean ett litet avsnitt från diskussionen om vilka tekniker som deltagarna trodde skulle komma till mer allmänt användande i utbildningen (CETIS sysslar med universitetsnivån). Kan inte låta bli att reflektera över relationen mellan denna lista och av vissa (läs Björklund kanske) i vårt land som vill beslagta en del av dessa objekt!!!
CETIS 2006 Future of education institutions – CETISwiki: “We asked the delegates to suggest existing technologies which they thought were likely to become more widely used in educational institutions.
The suggestions included:
Lots more gadgets!
Spimes.
Advanced display technologies.
Sophisticated plagiarism detection systems.
Forum technologies.
Time shifted lectures (podcasts, video streaming, etc).
Increased bandwidth.
Improved video conferencing.
Gesture and speech technologies.
Mobile phones.
Audio culture.
Speech recognition.
Games and virtual learning (although one delegate disagreed that this would become more widely used).
Assessment technology.
Surveillance (one delegate suggested institutions might need to provide less technology, due to the need to comply with legal issues about logging people’s activities, which could be compromised by increased use of surveillance technology).
Integrated admissions and enrolments services (as Enterprise SIG Coordinator I hope for that one!).
Seamless interoperability.”
Kul att se att det också uttryckts lite oro inför de övervakningsmöjligheter som tekniken ger. Bara för ett par år sedan belönades en engelsk skola (av EUN) som försåg föräldrar information av typen vilka böcker eleverna lånade – då ryste i alla fall jag.
Vi ligger efter – beträffande användandet av Wikis, bloggar m.m. i mer officiella sammanhang. Här är alltså ett exempel på hur en brittisk myndighet använder just en Wiki – på MSU där jag jobbar satte vi upp en sådan för mer internt bruk för bara någon månad sedan. Myndigheten har ingen blogg såvitt jag vet.
Currently playing in iTunes: Voodoo Chile Blues by Jimi Hendrix & Jimi Hendrix Experience
Technorati Tags:
ICT in schools, IT i skolan, Politik, Utbildning, Skola, Jan Björklund, Mjuk infrastruktur, jisc cetis, wiki
Om IT i skolan
För den som är intresserad av vad som händer när det gäller användandet av IT i skolan finns det möjlighet att prenumerera på ett nyhetsbrev som ges ut av EUNs observatorium för ny teknik och utbildning med det insiktsfulla namnet Insight.
Insight Newsletter: “The Insight Newsletter brings you the latest articles published on Insight, EUN’s observatory for new technologies and education. The newsletter covers issues related to ICT policy and practice. It will appear every two months.”
Det senaste nyhetsbrevet är just nu inte publicerat på nätet men de tidigare är det. En artikel från det senaste numret refererar till en specialrapport The ICT Impact Report från vilken jag citerar rekommendationen när det gäller policy (det som vi antar att bland annat regeringen skall stå för):
“Future key aspects in the field of policy making are to support the transformation process and management of change, of which ICT is and enabler and amplifier. New competencies, such as team work, independent learning or higher order thinking skills are part of a new education context with ICT and should be formally taken up in national curricula and assessment schemes.(min markering) Concerning the continuous professional development of teachers, it will be important in the future to implement new forms of training; training that place in workplace environment, is part of peer learning, is much more personalized and adapted to the individual needs and wishes of teachers and in the long term helps to support lifelong learning of teachers. Initial teacher training, not tackled in this review, is also seen as an important area for improvement in the future. The evidence shows that ICT impacts most with e-mature schools. Policy makers should therefore work towards ensuring that the majority of schools (80 per cent by 2010 for example) reach this point. The value of high quality digital content, support services and highly motivated teachers in schools are essential in this respect.”
Hela rapporten, författad av Anja Balanskat, Roger Blamire och Stella Kefalla, som bygger på 17 olika studier från de senaste åren av ITs inverkan på lärande och undervisning (alltså både ur elev- och lärarperspektiv) finns som pdf-fil.
Currently playing in iTunes: It I Had Possession Over Judgment Day by Eric Clapton
Technorati Tags:
ICT in schools, EUN, IT i skolan, Politik, Utbildning
Drömmen om en skola för alla
Bevistade tidigare ikväll ett samtal om dagens och morgondagens skola som rubricerats just “Drömmen om en skola för alla”. Kombattanterna var Jan Björklund, skolminister, och Mats Wahl, författare. Domare var den f.d. skolministern Bengt Göransson, en av mina absoluta favoriter bland tidigare socialdemokratiska ministrar och en av få med någon intellektuell resning att tala om. Denna gång höll han sig dock helt i bakgrunden, egentligen helt förutom att han påpekade att vi i princip haft en kommunal skola sedan mitten på 1800-talet (under tiden från 20-talet och fram till slutet av 80-talet dock rätt kraftigt statligt reglerad). Salen i ABF-huset på Sveavägen var fullsatt.
Björklund och Wahls framträdande kan lite lätt förenklat beskrivas som en uppräkning av symptom på problem i svensk skola om vilka de dessutom tycktes rätt ense. De förslag, idéer, de valde att fokusera var i huvudsak symptombehandling. Skolans ordningsproblem dominerade och skolans innehåll nämndes i stort sett inte alls. Wahl efterlyste inslag i lärarutbildningen som tar upp vad man skulle kunna rubricera pedagogiskt ledarskap (alltså hur man gör som vuxen/lärare i skolan för att få rimlig auktoritet/ordning/respekt), en fråga som Björklund inte alls kommenterade trots att det ju hade varit ett gyllene tillfälle att reservera en del av den stora fortbildningssatsningen för att ge redan verksamma lärare lämpliga verktyg.
Jag gillade Björklunds sympatiskt ödmjuka framtoning när t.ex. frågan om eventuella kulturkrockars betydelse kom upp. Annars ledde inte heller publikens frågor till något samtal om orsaken till symptomen. Någon beskrev det vi alla kan se – om skolan förr kunde vara den plats som representerade både kunskap och social gemenskap så utsätts den idag för en mördande konkurrens i båda dessa egenskaper. Någon böjade för övrigt ställa detaljerade frågor om resusfördelningssystemet i Stockholm, lite av banan kan man säga.
För att exemplifiera detta med symptom och symptombehandling: Björklund konstaterar helt riktigt att andelen elever som läser B-språk (vanligen tyska eller franska) har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Lösningen han verkar tänka sig är att begränsa valmöjligheten/premiera val av sådant språk. Detta är emellertid bara en möjlig lösning om det är så att problemet uppstått på grund av elevers taktikval – det är “jobbigt” med språk tyckte/trodde Björklund. Om problemet är att ungdomar inte ser en framtid där dessa språkkunskaper är värdefulla (inte för att komma in på universitet utan i livet) så funkar ju inte lösningen särskilt väl. Det skulle ju dessutom kunna vara så att ungdomarna gör en helt riktig analys. Personligen har jag försökt få alla mina barn intresserade av ett b-språk och alla 6 har också läst tyska eller franska. Samtidigt kan de ju se att jag aldrig använder min skoltyska men väl rör mig i internationella sammanhang som helt domineras av engelska. Själva konverserar de rätt obehindrat på engelska inte tack vare skolan utan snarare tack vare musiktexter, filmer och kanske mest väsentligt nätet.
Den här frågan är rätt central eftersom man kan hävda att förutom teknikämnet som introducerades för alla i grundskolan så sent som 1994 så ser såväl ämnesstruktur, innehåll som timplan i princip ut som det alltid har gjort. Världen har dock förändrats och det enda vi vet om framtiden är att den inte kommer att se ut som idag. I de anglosaxiska länderna talar man om “21st century skills” och i vårt grannland Norge har man kompletterat de vanliga baskunskaperna med “digital kompetense”. Den diskussionen efterlyser jag också i vårt land.
Förresten så avhandlades förstås mobiltelefonerna. Björklund refererade till ambitionen att ge lärarna rätt att beslagta sådana medan Wahl tyckte att det inte var lärarnas uppgift utan att föräldrarna skulle ringas in för att göra det. Vilken idioti, vilken värld lever de i undrar jag? Att man inte talar i telefon i sammanträdesrum (klassrum) är ju rätt självklart även om det blir allt vanligare att alldeles vanliga vuxna bara ursäktar sig lite och tar samtalet ändå). Jag stänger aldrig av mina mobiler, stänger bara av ljudet. Själv har jag också sett exempel på hur elever utan uppmaning använder kameran i telefonen för att t.ex. dokumentera experiment i fysik. Mobilen innebär att man alltid har en minräknare med sig. Man skulle kunna publicera både bilder och text på en blogg och därigenom dokumentera arbetat/lärandet. Runt om i världen pågår pedagogiskt inspirerat utvecklingsarbete kring hur man mer systematiskt kan använda mobilerna. Wahl vill att vi skall ringa in föräldrarna!!!!!
Technorati Tags:
Skola, Utbildning, Bengt Göransson, Jan Björklund, Mats Wahl
FRAs nyttiga idioter
Oscar Swartz :: Texplorer: FRAs nyttiga idioter: “Ser ni inget problem med det bara för att det är just era nördar som skall sitta och analysera kopiorna? Staten skall ha en kopia av rubbet! Ungefär som om posten vore tvunget att öppna varje brev, kopiera innehållet och sända in till regeringskansliet där en stab av nördar snabbt ögnar igenom allt för att se om ordet Muhammed eller Afghanistan förekommer och då lägger brevet åt sidan för specialister att noggrannare analysera.
Nej, Ingvar Åkesson och Anders Wik! Ni kanske är snälla. Men det är ju kossan också. Men kossan blir mjölkad och när hon tjänat ut blir hon slaktad och sönderhuggen till grytbitar, kalops och köttfärs.
Det är inte FRA vi nödvändigtvis vi klagar på. Det är regeringen. Staten. Vi klagar på de riksdagsmän som tänker ge order till en telearbetare att ansluta svenska folket till en statlig superhjärna som skall ta emot kopior av allt vi gör på nätet och säger via telefon. För all framtid. ”
(Via Oscar Swartz :: Texplorer.)
Och jag undrar varför detta inte genererar kampanjer liknande Aftonbladets klimatpajaseri i svenska press. Här föreslås en så omfattande avlyssningsverksamhet att allt tal om källskydd och yttrandefrihet blir parodiskt och de svenska ledarskribenterna gnyr knappast.
Varför genererar inte förslag som detta omfattande protester från alla de som kommer att utsättas för övervakningen – och det är ju faktiskt alla. Internet- och mobiltrafik har ju den egenskapen att den tar snabbaste vägen – alltså lika gärna krossar en gräns om det är ett effektivt sätt att ta sig fram.
Å andra sidan – när LT ställer frågan “Ska lärare få tillrättavisa olydiga Södertäljeelever fysiskt?” svarar 58% av de 1727 som nu svarat på frågan ja!! Vad f-n är det för fel på folk:-(
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Aftonbladet, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984, LT, Södertälje, Kommunikationer, Utbildning, Oscar Swartz
Matte på arabiska, farsi….?
Matte på hemspråk hjälp för godkänt: “I projeket har elever med modersmål som arabiska, farsi, somaliska och sorani erbjudits tvåspråkig matematikundervisning på fem skolor. Eleverna har oftast haft en lärare som både varit utbildad i matematik och modersmål.
Försöket har utvärderats av Eva Norén, universitetsadjunkt på Lärarhögskolan och Sara Ramsfeldt, lärare på Sätraskolan. Betygsmässigt har det varit svårt att utvärdera. Men många elever har uppnått godkänt och högre resultat. Men framför allt har de flesta eleverna fått en positiv syn på matematik och deras självkänsla har ökat.
– Lärare fokuserar ofta på elevernas brister i svenska. Det kan leda till att eleverna omedvetet bemöts som okunniga även i andra ämnen, säger Eva Norén.”
(Via DN.)
Och i Landskrona förbjöd man andra språk än svenska…………………
Technorati Tags:
Utbildning, Skola, Språk, Landskrona, Eva Norén
Senaste kommentarerna