Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Finlands resultat på Pisa rasar
Finland Drops Out of Top 10 in Math from PISA 2012: What Now? – Taught by Finland: ””
Intressant att resultaten från PISA 2012 verkar läcka i vårt östra grannland, samma verkar inte ske här i Sverige. Undrar vilken effekt detta kommer att ha på den bild som vi fått oss tilldelade av att Finland är så mycket bättre. I själva verket vore det klädsamt om fler tog resultaten från undersökningar som PISa för vad de faktiskt är och insåg att man bara bör ge sådana undersökningar begränsat värde när det gäller att värdera det egna eller andras skolsystem.
Indikatorer: Skola, undervisning och digital kompetens
Workshop 1 indikatorer: Skola, undervisning och digital kompetens – YouTube: ””
Spenderade eftermiddagen på en intressant och givande workshop anordnad av Jan Elvind och Digitaliseringskommissionen idag. Det egentliga syftet var väl att hjälpa Digitaliseringskommissionen att identifiera ett antal indikatorer med vars hjälp man kan följa utvecklingen av digitaliseringen av skolan under kommissionens mandatperiod – alltså de närmaste åren. Tyvärr finns det ju inget kontinuerligt datainsamladne på detta område. Skolverket som verkar vara den enda organisations som gör uppföljningar begränsar sina studier till vart tredje år (i enlighet med ett regeringsuppdrag). Snart kommer den senaste – ska överlämnas till Utbildningsdepartementet den 15 april.
Diskussionen kom dock att i ganska stor utsträckning handla om uppföljning/utvärdering av IT-användandet i något vidare mening och illustrerade väl det faktum att vi faktiskt vet alldeles för lite om inte bara omfattningen av användandet utan kanske än mer hur det faktiskt ser ut och vilka resultat det ger.
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket, Digitaliseringskommissionen
Enorm datalagring av elevers prestationer – framtiden?
our vision | inBloom: ”inBloom Benefits:
Educators can use inBloom-compatible applications to track students’ progress and identify learning resources suited to their individual needs. With the right data available to all of the great tools they use, educators can see a complete view of their students, including how students are tracking against national and local learning standards such as the Common Core.”
Learning analytics och Education data mining kan komma att bli nästa stora trend att exporteras från USA. inBloom är ett non-profitprojekt som syftar till att ge delstater och skoldistrikt tillgång till verktyg som möjliggör registrering och analys av stora mängder data om elevers lärande/prestationer. 9 delstater deltar i testandet.
Undrar om några svenska skolor funderar över att testa något liknande?
Glömde länka till denna betraktelse över inBloom.
Kan Södertälje lära av Malmökommissionen
”Hälsa och välfärd måste ses som investeringar, inte som kostnader.” – Opinion – Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt: ”Kommissionens första övergripande rekommendation är att det behövs en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system, som utbildning, arbete, inkomst och hälso- och sjukvård, mer jämlika.
Människors utveckling och hälsa måste sättas i centrum för samhällsutvecklingen. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader.”
(Hittat via Knuff.)
Svaret på frågan i rubriken är väl sannolikt ja. Funderar dock på vad man t.ex. menar med ”ses som investeringar, inte som kostnader” som väl sannolikt har sin grund i det faktum att kommuner förväntas finansiera drift med de löpande intäkterna och investeringar genom lån. Undrar då om lån alltså inte är att betrakta som kostnader (om än framtida sådana). Påminner lite om att myndigheter måste finansiera IT-utveckling som investeringar dvs uppta lån för detta. Gör att kostnaden alltså skjuts lite på framtiden men den försvinner faktiskt inte. Vanligt, åtminstone i min kommun har varit att man investerat i nya byggnader men sällan faktiskt kalkylerat med den ökade kostnaden som dessa leder till framgent.
Att se sociala satsningar som investeringar verkar då förnuftigare om man gör antagandet att det leder till faktiskt minskade kostnader framgent. Ett exempel skulle kunna vara att satsningar på att fler får en bra skolgång faktiskt leder till att de har större chans till arbete i vuxen ålder. Det skulle kunna innebära minskade kostnader för t.ex. försörjningsstöd. Problemet med kalkylen torde vara att de minskade kostnaderna faktiskt inte inträffar i närtid (då investeringen ska betalas, blivit en kostnad) utan om kanske 10 – 20 år.
Har inte hunnit studera de konkreta förslagen i Malmökommissionens rapport. När det gäller vad som bör göras i Södertälje så kan man ändå resonera om det med utgångspunkt i kommunens specifika förhållanden. Några saker är rätt uppenbara:
Bygg ihop staden dvs bygg framförallt bostäder så att ytterområdena (Hovsjö, Ronna m.fl.) blir en del av en sammanhängande stadsbild, inte isolerade satelliter.
Bygg ut kommundelscentra, dvs bygg främst hyresbostäder så att dessa mindre orter får en mer socialt blandad befolkning
Lokalisera skolor så att de får naturligt blandade upptagningsområden, dvs se till att inga skolor automatiskt blir segregerade genom att de ligger inbäddade in vissa avgränsade områden.
Förtäta de centrala delarna av staden dvs bygg fler bostäder i central delar av staden så mycket det bara går (för att säkra underlag för folkliv och handel där – kanske t.o.m. få underlag för biograf).
Levandegör centrum dvs se till att alla tillgängliga butikslokaler används till just butiker och/eller restaurang/cafe-verksamhet (kör bort mäklare, banker m.m. från gatuplanet).
Underlätta besök i centrum dvs öppna all tillgänglig gatumark för parkering.
Subventionera hyror dvs se till att vanligt folk (inkl nyanlända) har råd att bo i nyproducerade lägenheter.
Profitera på mångfalden dvs se till att restaurangutbud och matutbudet i butiker återspeglar de fantastiska förutsättningar som mångfalden utgör. Se till att kulturutbud m.m. återspeglar mångfalden.
Det var den lätta biten, återstår det som också skapar sammanhållning, goda livsvillkor och framtidshopp – arbete. En kommun kan bara i begränsad omfattning skapa arbete – genom att se till att de kommunala verksamheterna har en bemanning som ger dessa reella förutsättningar att göra ett bra jobb. Genom att konsekvent säkerställa att kommunen som kund kommer att kunna välja lokala företag kan man också medverka till att antalet dessa växer och därmed kan anställa fler. Man kan förstås också aktivt arbeta för att företag etablerar sig – då krävs mycket smidigare hantering av allt från tillstånd, tillsyn (inriktad på hjälp inte stjälp), mark- och lokalförsörjning och en massa andra åtgärder för att höja attraktiviteten. Typ – bygglov inom 10 dagar (om nämndbeslut krävs längst till nästkommande sammanträde), utskänkningstillstånd samma dag, flexibel hyressättning på kommersiella lokaler så att inga står öde längre än 3 månader.
Vad gör att växande företag kommer till alternativt stannar kvar i kommunen? har vi stödjande strukturer för spelindustrin, mode, musik och andra framtidsbranscher?
Technorati Tags:
Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Malmökommissionen
Nordahl Grieg vidaregående skole
Oystein Johannessens blog: Og det skjedde i de dager i Londinum – Ed World Forum, BETT og Scandinavian Session: ”I sin innledning la Stephen stor vekt på at dersom man gir elever verktøy, rom og tillitt er det ingen grenser for hva de kan få til. Dette er et av hans kjernebudskap, og han prøver ikke bare å si halleluja, men også gjøre det. Et annet utsagn som mange merket seg er at skolen på mange områder er i utakt med sin samtid og omverden.
Det første skolecase var fra Nordahl Grieg videregående skole i Bergen. Fra Nordahl Grieg var det fire elever som presenterte skolecaset, og elevene gjorde en fantastisk jobb. Trygge, relevante, stø i engelsk og med praktiske eksempler. Jeg var på deres vegne stolt som en hane da jeg gikk opp for å introdusere neste case. Nedenfor er videoen som er laget fra skolen. ”
Intressant rapport från Ed World Forum, BETT och Scandinavian Session skriven av Oystein Johannessen.
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Utbildning, Oystein Johannessen
Some can not improve – blacks and Hispanics?
Important update: I have to apologize to Ben Wildavsky. I have made an accusation of him expressing racist views and now find out that he actually argued the total opposite. I strongly urge every reader of this post to read his WSJ review and you will see that he disagree strongly with Murray. Murray however seems to be the one totally responsible for the idea of some people having inherent intellectual limitations. I am deeply sorry for not reading the whole article which hopefully would have prevented me from this mistake.
When Learning Has a Limit – WSJ.com: ”The problem with American education, according to Mr. Murray, is not what President Bush termed the ’soft bigotry of low expectations’ but rather the opposite: Far too many young people with inherent intellectual limitations are being pushed to advance academically when, Mr. Murray says, they are ’just not smart enough’ to improve much at all. It is ’a triumph of hope over experience,’ he says, to believe that school reform can make meaningful improvements in the academic performance of below-average students. (He might have noted, but doesn’t, that such students are disproportionately black and Hispanic.)
Thus students are being steered toward college when many should be directed toward jobs for which they are better suited. At the same time, Mr. Murray argues, we’re giving short shrift to the academically gifted, who ought to be offered a rigorous education appropriate to their abilities rather than having their classroom experience dragged down by low-IQ underachievers.”
(Hittat via Old Whigs tweet.)
This is a quote from Wall Street Journal and the author is Ben Wildavsky, former education editor of U.S. News & World Report, and a senior fellow at the Kauffman Foundation and a visiting fellow at the Brookings Institution. Wildavsky agree with the idea of Charles Murray from his book Real Education that some students (which I have not read therefore unclear how many and who they are) just are not smart enough. Although Wildavsky know who they are – black and Hispanic. Could you imaging an article in a Swedish major newspaper publishing the same kind of explicit rascist views.
However, the issue is of course valid. Could it be that some people just are not smart enough to make meaningful improvements in academical performance. I would say, with some extreme exceptions, that this is not true. Peoples capabilities to improve are almost endless. They can be hampered by their background, socio-economic and other, by circumstances and of course by a school system that do not support them.
Technorati Tags:
Skola, Utbildning, Wall Street Journal, Charles Murray, Ben Wildavsky
More on tests like PISA and TIMMS – what can we learn
West vs Asia education rankings are misleading – opinion – 07 January 2013 – New Scientist: ”We might instead consider that in a global economy, where the answers to almost any standard question are a few smartphone taps away, skills like creativity and initiative will be the true drivers of prosperity. None of these traits can be measured easily by tests. When testing consumes precious educational time, focus and money, they get squeezed out.”
(Hittat via Christian Lundahls tweet.)
MacGregor Campbell argues that there is a week, if any, correlation between results on tests like TIMMS and PISA to the success of a country in terms of economic groth, innovation etc. He refers to Christopher Tienken, who in 2008 compared 1995 TIMSS scores with the 2006 Growth Competitiveness Index. For developed countries there was no statistically significant relationship. Tienken has according to Campbell done ”a similar analysis of the 2003 PISA mathematics rankings and two measures of economic success: per-capita GDP in 2010, and the 2010-2011 Growth Competitiveness Index. The study, to be published in April, again found no statistically significant relationship.”
What interests me with Tienkens studies is partly methodological. He seems to have realized that the success of an educational system should be measured by the impact it has on the society it works within in the long term. It means that we can not know how well it works based on the evaluation done today (i.e. standardized tests) but rather on how successful people (and/or the country) is several years after they have left school (reforms have taken place). Seems to me that even 10 years is a bit short as perspective – we have to consider when in a life we are most productive, most innovative and try to measure changes in these kind of things and their relationship to education. Of course there are exceptions, young people making great innovations but in general a countrys level of prosperity depends on many peoples contributions during a longer period of time.
A very interesting attempt to do just that was, according to Campbell, done by Keith Baker (US Department of Education) who in 2007 ”made a rough comparison of long-term correlations between the 1964 mathematics scores and several measures of national success decades later. Baker found negative relationships between mathematics rankings and numerous measures of prosperity and well-being: 2002 per-capita wealth, economic growth from 1992 to 2002 and the UN’s Quality of Life Index. Countries scoring well on the tests were also less democratic. Baker concluded that league tables of international success are ”worthless” (Phi Delta Kappan, vol 89, p 101).” There is something to be learned here.
Hopefully people at least understand that comparing results from the latest PISA study with any current ranking on such things as innovation or democracy tells us absolutely nothing.
Technorati Tags:
PISA, Skola, Statistik, TIMSS, Utbildning, Christopher Tienken, Keith Baker, Christian Lundahl
Positiva resultat av iPad i skolan
Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva | Jan Hyléns webbplats: ”Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.”
(Hittat via Jan Hylén.)
Av ganska naturliga skäl finns det inte mycket forskning om användandet av iPads (eller andra surfplattor) i skolan. De har faktiskt bara funnits några få år överhuvudtaget och det är först nu som de i större utsträckning hamnat på skolornas inköpslistor. Ändå har Jan Hylèn hittat några studier som är intressanta. generellt tycks alltså gälla att bilden är övervägande positiv – lätt att förstå då iPads är oerhört lätta att hantera och givet formatet oerhört kraftfulla. Man kan i stort sett göra allt på en iPad som man kan göra med en laptop men den är ju små oerhört mycket smidigare, i synnerhet förstås för yngre barn/elever.
En reflektion jag haft anledning att göra gäller hur man tänker om användandet. En laptop kan man lätt dela, det går att skapa flera användare, var och en kan t.ex. ha eget epostkonto, lagra dokument osv. En iPad är gjord för en användare, man kan inte skapa flera konton, inte lagra saker själv. Ändå förefaller det vara vanligt att iPads köps in för att dela.
Technorati Tags:
Apple, IT i skolan, Skola, Utbildning, varsin, iPad, Jan Hylén
Questions about US results in PISA
What do international tests really show about U.S. student performance?: ”Although the U.S. sample included disadvantaged students in appropriate propor- tion to their actual representation in the U.S. 15-year-old population, the U.S. sample included a disproportionate number of disadvantaged students who were enrolled in schools with unusually large concentrations of such students. Because, after controlling for student social class status, students from families with low social class status will perform more poorly in schools with large concentrations of such students, this sampling flaw probably reduced the reported average score of students in the bottom social class groups (perhaps Groups 1-3).”
(Hittat via Pasi Sahlberg.)
I am not a statistician even if I consider myself qualified to discuss a lot of statistician issues. This however I do not understand completely. Martin Carnoy, Stanford Graduate School of Education and EPI
and Richard Rothstein, EPI argues that the conclusions based on US results in international tests like PISA and TIMSS are oversimplified, frequently exaggerated and misleading (anyone thinking the same here regarding Swedish results?).
However, Carnoy and Rothstein have made a detailed analysis of the PISA 2009 database and found that the US results are much better than reported if one would consider the ”sampling error” described in the quote above. Question is however if this argument is valid – I thought PISA is supposed to present a result fot the whole educational system in a country regardless of which schools the students attend. In Carnoy/Rothsteins perspective it is reasonable to take the fact that ”students from families with low social class status will perform more poorly in schools with large concentrations of such students” as a reason to exclude them from the sample or at least not count their results. To me that seems a bit strange, it is like as if we would exclude the results for students att schools in poor performing schools in certain areas with the same argument. Although this is something I would like comments on.
Technorati Tags:
Pasi Sahlberg, PISA, Martin Carnoy, Richard Rothstein, TIMSS
Senaste kommentarerna