Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Modernisera S
”Största förnyelsearbetet på 20 år ska modernisera S” – DN.SE: ”Ny strategi för partiet. Fler unga på valbar plats, en bättre mix av olika kompetenser och ny strategi för samarbeten med näringsliv och den akademiska världen.”
Förmodligen ett ålderssymptom men ibland blir jag mycket trött. Det är ingen förnyelse att införa ytterligare en kvotering när det gäller valbara platser samtidigt som man inför någon form av kompetensprofiler. Det är bara ett sätt att i ännu högre grad än idag göra politik till en karriärväg. Självklart ska våra valda företrädare vara kompetenta – på politik, på utveckling av politiken, på att framföra politiken. Ålder, kön, utseende och andra ovidkommande faktorer ska naturligtvis inte ens diskuteras än mindre avgöra. Skäms faktiskt en del när jag hör vår kära partiledare i radion helt misslyckas med att förklara varför inte också andra medfödda faktorer ska utgöra grund för listornas sammansättning.
Vi behöver inte mera identitetspolitik i vårt parti, i vårt land eller i världen. Den utgör grunden för splittring mellan människor som egentligen har gemensamma intressen. Den saboterar den grundläggande solidariteten som arbetarrörelsen bygger på – den mellan mer eller mindre maktlösa människor och ersätter den kollektiva kampen, den kollektiva kraften. Hade väntat något helt annat av en fackföreningsman.
Vi har faktiskt både nationellt och internationellt betydande problem med separatism och splittring med nationalitet som symbol. Etnicitet och religiös tillhörighet utnyttjas alltmer för att så splittring, försvaga folks kamp för bättre liv, frihet och mänskliga rättigheter.
Undrar för övrigt över ambitionen ”För att modernisera skolan vill Socialdemokraterna investera i ett ”nationellt forskningsinstitut för lärande” som också markerats idag. Baseras väl på förslag beskrivet i artikel den 24 augusti (återanvändande kallas det kanske) av Baylan. I den talas om modernisering av skolan utan att med ett enda ord nämna digitaliseringen – obegripligt, uttryck för kompetens – knappast. Uttryck för förmåga att formulera en slagkraftig utbildningspolitik – knappast.
Peter Högberg har för övrigt kommenterat samma utspel.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
demokrati, DN Debatt, Ibrahim Baylan, Ideologi, IT i skolan, Peter Högberg, Politik, Religion, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Stefan Löfven, Utbildning
Skolverket på 2000-talet
Skriver detta i affekt, kunde inte somna. Har faktiskt varit upprörd sedan jag i jobbet mottog ett mail i slutet på förra veckan.
Min arbetsgivare Skolverket är en av landets viktigaste myndigheter. Viktigast därför att myndighetens agerande när det gäller utfärdande av och informerande om dokument som förväntas styra verksamheten i skolan inte bara kommer att prägla mer en 1 miljon elevers dagliga verksamhet, över 200 000 pedagogers dagliga värv utan faktiskt lägger grunden till alla dessa barn och ungdomars framtid. Det gäller barn och ungdomar vars yrkesverksamma liv kommer att sträcka sig fram emot 2070 – 2080 (mitt äldsta barnbarn är 8 år, han kommer att lämna gymnasiet runt 2023 och vara 70 år 2074)
Hur ser alltså den tid vi nu lever i ut och vad kan vi veta om den verklighet som kommer.
Låt oss börja med att föreställa oss att vi 1912 befann oss i samma situation. Vad var rimligt att tänka om läroplanens innehåll och hur den skulle tillgängliggöras för de verksamma i skolan (vet att det inte fanns någon nationell läroplan dom vi har nu då). Böcker, tidningar var etablerade och de enda kända formerna för spridning av budskap. Film hade gjort entré men ingen kunde ännu föreställa sig radio och TV. Elektricitet var faktiskt inte tillgängligt överallt. Telefoner var fortfarande relativt sällsynta.
Låt oss förflytta oss 50 år framåt i tiden – 1952 är två år före min födelse. Böcker och tidningar dominerar fortfarande som kanal för informationsspridning även om radion konkurrerar starkt. Många har telefon men det kommer att ta 10 år innan TV börjar bli vanligt. Nationell läroplan implementeras (60-tal) och hyllmeter av läroplaner och kommentarmaterial produceras.
Nutid: För 20 år sedan blev Internet ett relativt känt begrepp. Några år senare började Internet vara en betydande informationskälla. Nu är Internet den totalt dominerande källan. Kanske lite tidigare gjorde den mobila tekniken entré med oerhört klumpiga mobiltelefoner. Idag är de var mans (elevs) egendom. Idag kan en smartphone samma saker som en relativt avancerad dator kunde för 10 – 15 år sedan. För bara några år sedan hade ingen – verkligen ingen – hört talas om iPad, en surfplatta (strunta förresten i alla korkade andra benämningar såsom lärplatta, läsplatta osv.). Hänger vi med?
För bara något 10-tal år sedan var vi ett fåtal som kände till begreppet 1-1 trots att skolan nästan är det enda område där man inte självklart har en egen ”device”. Information, budskap, förmedlas inte längre via böcker och tidningar utan med hjälp av digital teknik i olika former. För 10 år sedan var vi ett fåtal som fattade vad den nya tekniken skulle erbjuda för möjligheter. Nu borde det vara uppenbart för alla. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar fantastiska möjligheter när det gäller att relatera, när det gäller att relatera olika typer av information till annan. Man kan således koppla ihop styrdokument med bedömning. styrdokument med resurser (läromedel), styrdokument med kommentar- och stödmaterial, styrdokument med…. Hur dessa relationer byggs bestäms av vem som utformar relationerna, vem som ”märker upp”. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar lika fantastiska möjligheter att kommunicera – en till en, en till många, många till en. Förutsättningarna för att vara en myndighet med ansvar för utveckling och implementering av styrdokument har dramatiskt ändrats. Lärare twittrar, facebookar som en viktig del av sin kompetensutveckling. Hänger vi med?
Lika mycket förändras verkligheten i klassrummen. Information är tillgänglig på ett radikalt annorlunda sätt än bara för några år sedan. Kommunikationen mellan elever och lärare, mellan hem och skola förändras lika radikalt. Borta är lapparna o ryggsäcken istället används epost och sms. Undervisningen kan ges den autenticitet som tidigare generationer saknat. Resultat av arbetet kan dokumenteras och kommuniceras. Hänger vi med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Lider svensk skola av GERM
How GERM is infecting schools around the world? | Pasi Sahlberg Blog: ”Ten years ago — against all odds — Finland was ranked as the world’s top education nation. It was strange because in Finland education is seen as a public good accessible to all free of charge without standardized testing or competitive private schools. When I look around the world, I see competition, choice, and measuring of students and teachers as the main means to improve education. This market-based global movement has put many public schools at risk in the United States and many other countries, as well. But not in Finland.
You may ask what has made Finland’s schools so extraordinary. The answer has taken many by surprise. ”
Sahlbergs artikel är också publicerad i Washington Post
Pasi Sahlberg förklarar varför det finska skolsystemet är framgångsrikt (i internationella mätningar) och hur GERM infekterar andra skolsystem runt om i världen – vilket drabbat inte minst det svenska om man tänker efter.
Vad är GERM
GERM står för Global Educational Reform Movement, något Sahlberg beskriver som en epidemi som like ett virus angriper skolsystem och orsakar att skolor blir sjuka, lärare mår dåligt och barnen lär sig mindre. Det finns några karaktäristiska symptom:
Konkurrens
Det första symptomet är konkurrens mellan skolor. Med det följer inspektioner, mer tester (prov) och utvärdering av lärarnas effektivitet. Sådan konkurrens sker på bekostnad av samarbete mellan skolor.
Skolval
Det andra symptomet är ökade möjligheter att välja skola. Därmed inför man en marknadslik tävlan mellan skolor när de försöker framstå som attraktiva föräldrar. Resultat försämrade resultat i akademiska termer och ökad segregation mellan skolor.
Standardiserade tester
Det tredje symptomet är standardiserade tester, baserat på en tro att ökat fokus på mätningar ger förbättringar. Resultatet blir att undervisningen inriktas på testerna, att läsning och matematik dominerar innehållsligt och att undervisningen reduceras till mekanisk instruktion.
Sahlberg konstaterar att frisk skolsystem had motståndskraft mot GERM. Däremot beskriver han hue get finska skolsystemet hämtat inspiration från andra länder oct exemplifierar med
The United States has been a special source of inspiration to Finland since John Dewey a century ago. Such American educational innovations as cooperative learning, problem-based teaching and portfolio assessment are examples of the practices invented by teachers and researchers in the United States that are now commonly found in many Finnish classrooms.
Känns som om han därmed beskriver delar av den så förhatliga svenska flumskolan. Frågan är hur djupt svensk skolpolitik egentligen drabbats av GERM och om det går att påskynda tillfrisknandet genom lämpliga åtgärder i termer av minskad kontroll, minskad konkurrens och ökad autonomi för skolan. Och vem skriver i så fall ut receptet?
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Education Reform, Flumskolan, Netroots, Politik, s-bloggar, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Pasi Sahlberg, GERM
Vad vet vi egentligen om skolan
Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats? « Ekonomistas: ”Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt? En anledning är att de jämför meritvärdespoäng och vid undersökningens startår, 1999, var meritvärdessystemet nytt. Lärarna var då osäkra på hur både IG och MVG skulle användas, vilket gjorde betygsskalan sammanpressad. Sedan dess har hela betygsskalan börjat användas i högre grad, vilket ökat spridningen i meritvärden. Detta betyder dock inte att kunskapsspridningen ökat i motsvarande grad.”
Sett ur mitt perspektiv blir skoldebatten allt mer bisarr. Det blir allt svårare att förstå vad som verkligen händer/har hänt itakt med att olika aktörer presenterar undersökningar eller argument för en det ena än det andra.
Det jag reagerar mest emot är dock den av någon slags nostalgi (omskrivning för önskan att öka skolans sorteringsfunktion) präglade synen att allt var bättre förr och att allt självklart blir bättre med statlig styrning (läs kontroll, uppföljning, inspektion etc):
Den svenska skolan – folkskolan – har alltid varit kommunal. Systemet präglades länge av ett parallelskolesystem som säkerställde att de redan priviligerades barn fick gå i särskilda skolor efter några år i folkskolan (realskola om någon minns). 1946 års skolkommission ligger till grund för införandet av enhetsskolan (försöksverksamhet) som sedemera blev 9-årig grundskola. Införandet av den senare skedde under ett tidsintervall på runt 10 år under 60-talet och först i början av 70-talet gick barn i landets alla kommuner 9 år i skola.
Under t.ex. 50-talet gick bara en bråkdel av landets unga vidare till gymnasiala studier. På några årtionden ökade denna andel till i princip alla i en årskull. Är det då märkligt att en del kommer att misslyckas, i synnerhet som inte gymnasieskolan i alla delar anpassade sig till denna förändring.
Under 90-talet gick vi från ett betygssystem som i princip ”godkände” alla – det gick att gå ut grund- respektive gymnasieskola med enbart ettor i betyg. Det nya systemet införde absoluta krav för godkänt som i jämförelse motsvarar dels ettor i det gamla, dels delar också av tvåorna. Sen blir någon förvånad/upprörd över att andelen som får icke godkänt i ett eller flera ämnen är förhållandevis stor.
De förändringar som genomfördes under 80-talet (slutfördes i och med det som kommit att kallas kommunaliseringen i början av 90-talet) innebar att 1) staten slutade att detaljreglera genom statsbidrag direkt kopplat till lärarlöner/tjänster – ett system som hade avsevärda negativa konsekvenser och som utsattes för betydande kritik och 2) statsbidragen till skolan, som alltså varit direktkopplade till antalet lärartjänster, bakades in i den stora påse som staten efter hänsyn tagen till enskilda kommuners förutsättningar räknar fram. Allt enligt devisen att beslut borde bli bättre om de fattas så nära verksamheten som möjligt; vem kan avgöra om en skola behöver en specialpedagog till – rektor, kommun eller en länsskolnämnd?
PS Till Jonas Vlachos vill jag dock säga att Skolverket faktiskt genomfört det som kallas Nationella Utvärderingen som faktiskt säger något om kunskapsutvecklingen genom nationella mätningar DS
Technorati Tags:
Kommunalisering, Politik, Skola, Skolverket, Utbildning, Jonas Vlachos
Avrundar lördagen
Currently playing in iTunes: Nantucket Sleighride (To Owen Coffin) by Mountain varvid man finner att alla hårdrockare eller vad de nu kallar sig kan slänga sig i väggen.
Henrik-Alexandersson.se: Frihet, principer, politik, makt och människor: ”I Sverige måste vi odla en mer öppen, frimodig och kritisk debattkultur. För det kan hända att det är det enda som nu står mellan oss och det totalpolitiserade, övervakade, centralstyrda, hemlighetsfulla, byråkratiska, korporativistiska, moralpaniska och rättighetsrelativistiska samhälle – som tycks vara den nuvarande partipolitikens logiska slutpunkt.”
Så långt Henrik Alexandersson.
Så lite Ingrid Carlgren.
Men varför blir det på detta viset? Varför tar inte skoldebatten fart?
Det enda svar jag kan komma på, är att den nuvarande skolideologin blivit så hegemonisk att de flesta har införlivat dess påståenden som självklara sanningar. T.ex. att den tidigare skolan var en flumskola, att det är kravlösheten som är problemet, att betyg måste man ha långt ner i åldrarna, att valfriheten är absolut nödvändig och något föräldrar och elever inte kan tänka sig att vara utan. Det finns också en rad osynliga, för-givet-tagna antaganden som aldrig diskuteras – som t.ex. att frihet är detsamma som valfrihet, att betyg är en nödvändighet för elevernas vilja att anstränga sig, att konkurrens mellan skolor höjer kvalitén på verksamheten, att det finns kunskap om hur en högkvalitativ undervisning ser ut.
Kerstin Berminge fortsätter envist med att ge oss lite alternativ till en fullständigt endimensionella propaganda som omgärdat västvärldens agerande när det gäller den arabiska våren.
I den kristna tidskriften N. America informeras vi om att USA:s utrikesdepartement har sponsrat ett dataspel som går ut på att döda Ghadafi. Intellektuellt och moraliskt vidrigare än så kan en stat nästan inte bete sig:
“Fall of Sirte” allows gamers to hunt and kill Col. Muammar Gadaffi and can be downloaded by anyone with a computer without age verification completely free of charge.(2)
Min översättning: Sirtes fall möjliggör för spelarna att jaga och döda Muammar Gadaffi och det kan laddas ner gratis av vem som helst som har en dator och spelet har ingen åldersgräns.I spelet, från Kuma Games, får vi också veta, är spelarna rebeller. De får hjälp av droner för att tvinga fram Gadaffi från sitt gömställe. Samma spelföretag släppte också ett spel efter mordet på Usama bin Laden, där spelare kunde jaga och döda bin Laden.
I denna anda läser jag om Breivik. Karin Pettersson skriver:
Breiviks argument, att vissa bebisar bär på en smitta, att muslimer hotar den västerländska demokratin genom att föröka sig, är en av grundteserna i den hatretorik som nu förpestar Europa. Den har företrädare i parlament efter parlament. Den ekar just nu i den franska valdebatten.
I Sverige var den länge förpassad till de yttersta utkanterna av det politiska samtalet.
Isobel Hadley-Kamptz i samma fråga apropå Paulina Neudings (delvis sanslösa, huvudlösa) skrivningar i Jerusalem Post :
Varje debatt kollapsar i huvudlösa anklagelser, som i sin tur är lätta att vifta undan, och så fortsätter dansen. Ja, vi måste se att Breiviks mord på tonåringar handlade om politik, om politisk terrorism. Ja, det finns ett generellt samhällsklimat där inte bara extremhögern utan också tongivande delar av borgerligheten, i Sverige likaväl som i resten av Europa, rört sig åt ett håll där invandring, och då primärt muslimsk invandring, mest ses som potentiella problem. Där allt färre står upp för att invandring i sig är bra, att pluralism är bra, att multikulturalism är vägen framåt i meningen att många olika kulturer visst kan leva fredligt sida vid sida, ofta flera olika inne i varje människa.
Och Sam Sundberg konstaterar samtidigt att
Dagens Sverige är ett avancerat övervakningssamhälle. 2009 infördes FRA-lagen, som ger Försvarets Radioanstalt möjlighet att avlyssna den nät- och telefontrafik som passerar landets gränser. Enligt organisationen Electronic frontier foundation blev Sverige därmed världsledande bland demokratier vad gäller övervakning av de egna medborgarna.
Nog att sova på!
Technorati Tags:
Flumskolan, Flyktingpolitik, Främlingsfientliga, Frihet, Henrik Alexandersson, Ideologi, Imperialism, Integritet, Internet, Invandring, Isobel Hadley-Kamptz, Karin Pettersson, Mångfald, SvD, Yttrandfrihet, Ingrid Carlgren, Kerstin Berminge, Sam Sundberg
Liberaliseringen snabbast i Sverige – och vad har vi vunnit på det
Liberaliseringen snabbast i Sverige – DN.SE: ”Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer, konstaterar tankesmedjan The Heritage Foundation”
(Hittat via Knuff.)
Roligt när vi (Sverige) hamnar i topp på listor för det är ju så vi bygger vår självkänsla. Hamnar vi lite längre ned i någon internationell undersökning/ranking så använder vi det gärna som underlag för att utdöma våra lösningar alldeles oavsett – resultaten blir snabbt slagträ i mer eller mindre enfaldig politisk debatt.
Som 酩酊老翁 skriver:
Man påstår idag i gammelmedia att Sverige har liberaliserats snabbare än något annat västland. Till stöd för detta infantila påstående hänvisar man till en amerikansk ”tankesmedja”, varvid man undrar om det då är den amerikanska definitionen av ”liberal” (= socialistisk) som avses.
I vilket fall som helst ingår i ”beviskedjan” ett knippe socialliberala ytterst måttliga ”vafrihetsreformer” och några avregleringar. Oaktat dessa kan man än i denna dag inte handla vin och huvudvärkstabletter i livsmedelsaffären på samma sätt som i andra länder i Europa och Nordamerika, utan tvärtom består det statliga detaljhandelsmonopolet och den abnorma straffskatten på alkohol, liksom statligt monopol på spelverksamhet med mera. Liberalt?
Själv undrar jag förstås om hela kedjan med övervakningsreformer helt förbisetts av den amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation som själva presenterar sin verksamhet så här:
Founded in 1973, The Heritage Foundation is a research and educational institution—a think tank—whose mission is to formulate and promote conservative public policies based on the principles of free enterprise, limited government, individual freedom, traditional American values, and a strong national defense.
Så att det inte är medborgarens frihet som står i första rummet när The Heritage Foundation rankar liberala stater verkar rätt sannolikt, det skulle väl vara rätten att bära vapen då. Isobel Hadley-Kamptz skriver under rubriken Välkommen till ett nytt DDR
Om teknikutveckling gör att makt försvinner från den mäktige kommer hen försöka ta igen makten på andra områden.
Om tekniken gör det möjligt för den som redan har makt att få ännu mer kommer hen söka göra det också.
Så ser vi hur nätet med dess maktförskjutningar och -förstärkningar bidragit till ökad övervakning från såväl stat som arbetsgivare.
Ystra teknikevangelister påstår att vi numera alla har kontroll över våra produktionsmedel.
Marxismen genomförd! Det kallas humankapital och syftar ytterst på arbetssäljarens hjärna.
Men de som tidigare kontrollerade de fysiska produktionsmedlen försöker nu bara hitta nya styrningsmedel, arbetsgivare kräver arbetssökande på facebook-loginuppgifter för att kontrollera deras privatliv, kräver mobilen på dygnet runt, kräver att den anställde ska ”leva varumärket”.
Det är – förutom då kritiken mot detta kontrollsamhälle i vilken jag helt instämmer – värt att notera att det Hadley-Kamptz blottlägger är statens roll som kapitalets (de som kontrollerar produktionsmedlen) förlängda arm. Det är bara till ringa del som Annie Lööf förvandlats från ”ung och principfast till tyst och följsam partiledare” för att hon blivit regeringsmedlem (är kåt på makten) utan för att hennes roll därmed ändrats från att vara idealistisk ungdomspolitiker till att vara förvaltare av den borgerliga statens roll som övervakare/upprätthållande av den rådande produktionsordningen.
Men åter till sakfrågan – har de reformer som nu renderar oss denna framtående plats i rankingen av liberaliserade länder gett positiva resultat, alltså har vi medborgare i staten Sverige fått det bättre, blivit lyckligare. Svaret är dessvärre inte enkelt. Att fler människor nu kan komma hit och jobba måste ju ses som positivt både för de enskilda människor som därmed ges en utkomst och för att fler människor därmed bidrar till vår tillväxt (försåvitt de inte tvingas till usla arbetsförhållanden och svältlöner). Att vi inte fått bättre tågtrafik får väl ses som rätt negativt och väl belagt. Frågan om huruvida skolan faktiskt blivit bättre diskuteras men mer eller mindre välargumenterade rop på att åter reglera den mera statligt tyder ju på att många i alla fall drar slutsatsen att liberaliseringen också på det området misslyckats. Att vi har flera mobilnät varav inget egentligen har fullständig täckning tyder väl på att också telekom är ett område där vi ännu inte kunnat skörda frukterna av liberaliseringen. Frågan är om det finns några områden där vårt land fått ökad internationell konkurrenskraft genom de genomförda reformerna. Tvärtom verkar det väl mera som om vi öppnat för (vilket inte alltid men ofta innebär försämringar kanske) fler globala aktörer, tänker på drift av kollektivtrafik som exempel.
Nyheten har också kommenterats bl.a. av Martim Moberg och Peter Högberg. Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Ideologi, Isobel Hadley-Kamptz, Kapitalet, Kommunalisering, Kommunikationer, Martin Moberg, Peter Högberg, Politik, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Yttrandfrihet, 之乎者也, Hans Bergström, Per Thullberg
Bra föreläsare om mångfald, normer och värderingar
Sara Lund Claes Schmidt Föreläsare Mångfald Transvestit Kön HBT Normer Värderingar Trans: Behöver man någon som får en att tänka till om sina egna föreställningar (fördomar) och värderingar kan Claes Schmidt/Sara Lund verkligen rekommenderas. Han besökte verkets heldag idag och gjorde en mycket stark insats där humorn var vapnet för att blottlägga en hel del. Ett mycket bra val av ”föreläsare” helt enkelt!
Tror han funkar förträffligt både i myndigheter, företag, skolor och andra organisationer som behöver lite inspiration för att ta sig an frågor om hur man kan dra nytta av mångfald snarare än att fastna i enfald, dessutom på ett utomordenligt underhållande sätt
Technorati Tags:
Individuell, Könsneutrala toaletter, Sexualitet, Skola, Utbildning, Claes Schmidt, Sara Lund, Transvestit, Mångfald
August Strindberg om berättar om studentexamen 1867
210 (Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1): ”Det var för mycket läst och för litet
lärt. Kompendier i alla ämnen skulle ha gjort mera
gagn och kunnat avsluta studentexamen i fjärde
klassen. Men det var med studentexamen och är
än, liksom med saligheten och frökentiteln, den skulle
förlora sitt behag om den blev för alla; men nog skulle
den bli behagligare för alla och mycket nyttigare. ”(Hittat via Projekt Runeberg.)
Så kröntes Stefan Löfven – är ganska kluven
Så kröntes Stefan Löfven « Ledarbloggen: ”Klockan 12.00 trädde Stefan Löfven fram inför partistyrelsen som hälsade honom med orden ’Välsignad vare han som kommer i Brantings namn’. Därefter steg Löfven tillsammans med partisekreterare Carin Jämtin, till körers sång och trumpeters dön, fram till altaret där den socialdemokratiska eden avgavs av Löfven.
Löfven smordes sedan av Carin Jämtin med en helig olja över pannan, bröstet, skuldrorna, axlarna, handlederna samt händerna. Oljan anses ingjuta rättfärdighet, samt mildhet och styrka att bära och skydda sina medlemmar. Jämtin satte på Löfven vita handskar och trädde partiringen på ett av hans fingrar. Detta symboliserade att Löfven skall bevara den rätta socialdemokratiska tron (Bernstein, inte Marx!).”
Om inte Daniel Swedins ironiserande hade satt ljuset på ett av partiets stora problem hade skrattet kanske varit hjärtligare. Här tar sig den ledande klicken (för något annat kan väl inte VU/partistyrelse/distrikstordförande kallas i ett parti med över 100 000 medlemmar) rätten att inte bara, vilket rimligen är deras uppgift, utse en tillförordnad partiordförande på grund av att den tidigare avgått under mandatperioden utan som det verkar faktiskt just kröna en partiordförande utan några begränsningar i mandatet. Hela den mycket korta processen som föregick valet hålls så hemlig som möjligt medan själva krönandet sker inför menigheten med ett öppet partistyrelsemöte. Mår faktiskt illa av spelet – kanske därför jag har svårt att sova. Fler som kommenterat Swedin på Knuff
Hur andra kamrater reagerat kan man hitta på Netroots och s-bloggar. Förlåt dock dem som framför de mest okritiska hyllningarna, ty de veta icke vad de gör (och hade gjort likadant oavsett vem som utsetts och gjorde likadant när Sahlin respektive Juholt valdes).
Processen som ju närmast måste beskrivas som ett skämt, avsett att verkligen rubba in i medlemmarnas sinnen att med partiets ledning har ni inget att skaffa, kan vi ju nu lägga bakom oss. De möjligheter den uppkomna situationen skapat har försatts.
Själv tänker jag – oaktat den brist på legitimitet som alltså karaktäriserar processen så är alltså nu Stefan Löfven partiordförande och kan i den rollen förhoppningsvis växa till att också bli partiets ledare. Förhoppningsvis en typ av ledare som förmår att mobilisera kraften i en folkrörelse som väcks till liv (för den är i huvudsak avsomnad).
Det bekymrar mig därför att Carin Jämtin i gårdagens Studio 1 faktiskt lite papegojaktigt upprepar att politiken ligger fast som svar på de frågor som ställs. Frågorna handlar om huruvida valet av just Löfven betyder något i politiska termer. Ingenting förändras om man får tro Jämtin. Kan det verkligen vara möjligt att partiledningen inte förstår att det är hur vi formulerat vår politik som är huvudskälet till att vi förlorat stöd under lång tid. Att partiets historiska framgångar t.ex. när det gäller utbildningsnivån hos befolkningen faktiskt innebär att kraven på ökad kontroll över det egna livsprojektet växer och att politiken måste utformas därefter. Eller att de flesta förstår att arbetslöshet inte bekämpas genom a-kassa utan genom politik som skapar förutsättningar för fler jobb. Att välfärd inte bara består av skattefinansierad verksamhet utan också av varor och tjänster som kan tillhandahållas av allehanda aktörer.
Tillåter mig dock att vara lite optimistisk. Får Löfven chansen att bidra till dagordningen för partiets politiska utveckling finns det givet hans gedigna fackliga bakgrund förutsättningar för att vi kan röra oss i rätt riktning – i synnerhet som han ju har denna erfarenhet från den konkurrensutsatta sektorn. Såvitt jag förstår har han också en del internationell erfarenhet och kan därför antas förstå att världen numera är ”platt”.
Technorati Tags:
Carin Jämtin, Daniel Swedin, demokrati, Partiledare, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Stefan Löfven
Senaste kommentarerna