Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vem bestämmer vår bild av Kina
Jag misstänker att många av de som reagerar på den ensidiga rapporteringen från Kina rörande t.ex. händelserna i den autonoma provinsen Tibet överhuvudtaget saknar kunskaper om Kina, om Kinas historia, om Tibet osv. En viktig källa som jag refererat till tidigare för att få en lite mera nyanserad bild än vad svenska/västerländska medier ger är Blogge Bloggelitos blogg. Läs förstås gärna alla hans artiklar om denna fråga men om inte det lockar åtminstone nedanstående citat rörande hur vi förmås tro att tibetanerna är i minoritet i sin egen provins.
Att fabricera siffror (Blogge Bloggelito regeringsblogg): “Någon Malin Rosén skriver idag en reklamsnutt för sin egen bok på nyhetsplats i Svenskan. Precis som ecpathjältarna vill så otroligt mycket för barnen vill Malin Rosén så otroligt mycket för tibetanerna, så till den grad att objektiviteten lämnas därhän och siffertrixande tar vid.
Betrakta till exempel påståendet att det idag ”lever dubbelt så många kineser som tibetaner på den tibetanska högplatån”. Här måste vi först göra klart vad som menas med ”den tibetanska högplatån” – det är hur som helst inte det område som Kina ”invaderade” 1950, utan den autonoma provinsen Tibet (den man ”invaderade”) plus tibetanskt etniska områden i de fyra kringliggande provinserna Gansu, Yunnan, Sichuan och Qinghai. Med undantag för Qinghai har dessa provinser varit under kinesisk kontroll sedan över två tusen år tillbaka, och de är också kulturcenter för tidigare kinesiska civilisationer. De tibetanskt etniska autonoma prefekturerna i respektive provins har tillkommit genom krig mot det dåvarande tibetanska imperiet – som blev känt för världen någon gång på 600-talet – och har varit under strikt kinesisk kontroll under väldigt lång tid.
När den tibetanska exilregeringen talar om Tibet menar man inte bara den autonoma provinsen Tibet (den som ”invaderades”), utan även de tibetanskt etniska prefekturer som ligger i dessa fyra andra kinesiska provinser – ett historiskt Stortibet som aldrig existerat i den formen. Dalai lama gör alltså inte bara anspråk på det område som ”invaderades”, utan även stora områden i det egentliga Kina. Det är ett komplett vansinnigt krav och en orsak till att Kina vägrar förhandla med dalai lama, speciellt som dalai lamas version av autonomi omfattar en egen armé – ett tecken så gott som något att det inte är autonomi utan självständighet han vill ha.
Kinas provinser – dalai lama vill klyva Kina mitt itu
Nå, för att komma fram till att det idag ”lever dubbelt så många kineser som tibetaner på den tibetanska högplatån” måste man förutom provinsen Tibet ta med inte bara de tibetanskt etniska autonoma prefekturerna i de fyra provinserna Gansu, Yunnan, Sichuan och Qinghai, utan även dessa fyra provinser i sin helhet! Det är klart att om man ska räkna in jättestaden Chengdu i Sichuan som tibetanskt område så bor det helt klart fler hankineser än tibetkineser i detta fiktiva område. Men så kan man uppenbarligen inte räkna.
Om vi enbart betraktar den autonoma provinsen Tibet har vi att tibetaner enligt folkräkning år 2000 utgör 92.8% av befolkningen. Det är en våldsam tibetansk majoritet, även om vi räknar in närvaro av militär och andra hankineser i området. Vi såg också under upploppen att de få hankineser som fanns i förhållande till den uppretade tibetanska mobben inte hade mycket att sätta emot, utan fick springa för sina liv – en del misslyckades och brändes eller stenades ihjäl av ”demonstranterna”.
Betraktar vi istället de tibetanskt etniska autonoma prefekturerna i de strikt kinesiska provinserna Gansu, Yunnan, Sichuan och Qinghai får vi varierande siffror, men totalsumman är ändå sådan att hälften av invånarna är av tibetansk etnicitet.”
Svenska media versus Blogge
Standardmall 1A för rapportering om Kina: “Någon ursäkt för att ha rapporterat opartiskt, obalanserat och subjektivt angående oroligheterna i Lhasa har vi ännu inte fått från herrar chefredaktörer i svenska medier, och inte heller lär vi väl få. I själva verket har man inte ens försökt ställa saken till rätta, utan fortsätter analysen som om det rapporterade vore med sanningen överensstämmande. Det är alltjämt den kinesiska ”regimen” som ställt till med blodbad, trots att inget av det slaget har kunnat verifieras eller ens troliggöras – allt pekar alljämt i den andra riktningen, att de kinesiska myndigheterna (den här gången) följde regelboken till punkt och pricka och till och med var för tillåtande till den tibetanska mobbens framfart; liv hade kunnat räddas om upproret slagits ned i sin linda.
Istället försöker man nu spinna på att den kinesiska allmänheten är upprörd över hur västerländska medier har rapporterat om saken. Till min fasa ser jag att självaste Ola Wong deltar i denna typ av uppstädningsaktioner: ”Men förutom beprövade metoder har kommunistpartiet även börjat använda landets bloggare för att rikta nationalistisk vrede mot västerländska medier.” Han citerar vidare en representant för ett intresseorgan: ”Det blir mer trovärdigt om kritiken kommer från kinesiska medborgare.”
Det är faktiskt nyttigt att läsa Blogge om Kina. Här har vi en libertarian med omfattande kunskaper om Kina och som dessutom kan kinesiska. Han förmedlar en i förhållande den “officiella” bilden (förmedlad via de ensidiga svenska media) helt annan version både av händelserna i Tibet nyligen och av utvecklingen i Kina mer allmänt. För den som kanske bara hyser en liten misstanke om att DN, SvD och SVT inte förmedlar en helt riktig bild av läget är det värt att läsa Blogges artiklar i frågan.
För de som lägger den svenska rapporteringen som grund för krav på regeringens och/eller idrottsrörelsens agerande skulle en stunds fördjupning i den alternativa bild Blogge ger kanske ge åtminstone en liten tankeställare. Rekommenderas dock inte för herr Bodström som i så fall skulle kunna få se ett naket bröst eller två och det tål han väl inte:-)
Olympic Games should permanently be held in Sweden
Olympic Games should permanently be held in Sweden (Blogge Bloggelito regeringsblogg): “As Gert Gelotte so eloquently puts it, it is certainly no secret that Communist China is a Communist dictatorship, that Tibet is occupied and that ethnic minorities in China are oppressed – in fact, every single one of the fifty-five minorities that coexist with the Han Chinese majority group are oppressed, for instance by letting them be fruitful and multiply to the extent that they grow seven times faster than the majority group – clearly a measure of genocide. As for Tibet, every nation in the world, including the United Nations, recognize that Tibet is and always was a free and sovereign nation, a lost paradise that had its magnificent culture devastated by the brutal Communist oppressors. This is according to the trustworthy Tibetan gubmint in exile in India, the true and legitimate ruling body of Tibet which we credit for their independent statistics of casualties in Tibet, ranging in the hundreds or thousands or even millions – we don’t really know – over the last week.”
Although there is a possibility to have some objections, Blogges ironic piece on having the Olympic Games permantly in Sweden is really something to think about. Categoriesed as fun:-)
Öka stödet til palestinierna
Citatet: “Jag tycker att den samlade vänstern i Sverige borde rannsaka sig själv när det gäller det förbehållslösa stödet för palestiniernas sak. Kallblodigt mördande kan aldrig accepteras och antisemitismen måste bekämpas!”
(Hittat via s-bloggar.)
Visst är det oerhört enkelt att ta avstånd från – fördöma om man så vill – de som sköt ihjäl ett antal israeliska ungdomar på en skola i Jerusalem i veckan. Varför det också skulle innebära att man – som bl.a. Mikael Abramsson vill – skulle avstå från att stödja palestiniernas sak är väl kanske inte riktigt lika lätt att förstå. Jag skulle t.o.m. vilja hävda att just den desperation som kännetecknar en del palestiners val av metod för att bekämpa den israeliska statsterrorismen faktist borde leda till motsatsen – ett allt starkare stöd för palestiniernas sak (som ju är att få rätten till sitt eget land).
Anders Svensson skrev häromdagen klokt om de val som finns i denna konflikt.
Hade lite fel om Gaza
Peter Karlberg : Dick Erixon försvarar mördare: “Vet inte, och jag menar verkligen vet inte, förstås inte, kan inte ens föreställa mig, hur människor som Dick Erixon är funtade. Gaza är ett landområde på 365 km2 med en befolkning 2004 på 3 600 000 människor. Till yttermera visso ett blockerat land som alltså saknar möjlighet till försörjning av de mest elementära behov – terrorstaten Israels verk.
För att få en uppfattning om vad denna befolkningstäthet innebär så kan man jämföra med Stockholms stad som består av 188 km2 och har en befolkning på 743.703 (1999). Befolkningstätheten i Stockholm är alltså runt 4000 per km2 och i Gaza straxt under 9900 (ca 9863 år 2004).”
Tack vare en kommentar på det citerade inlägget blev jag uppmärksammad på att jag använt en felaktig siffra när det gäller antalet boende i Gaza. Jag hade slarvat och inte uppmärksammat att Sida slår ihop Västbanken och Gaza när det gäller denna uppgift. Via den Palestinska myndighetens motsvarighet till SCB får jag en annan och då förstås betydligt lägre siffra – det bodde 2006 alltså 1 443 814 människor i Gaza. Detta leder till att också min beräkning av befolkningstätheten blir fel – rätt siffra skall alltså vara 3955 dvs nästan precis som i Stockholm. Så för att förstå hur situationen när det gäller möjligheterna att skjuta raketer från obebodda delar av Gaza kan man alltså jämföra den tillgängliga ytan med hur Stockholms kommun ser ut (självfallet är inte geografi och spridning av folk densamma).
Aktiv EU-politik efterlyses
Social Democracy / Socialdemokrati: Eftergiven EU-politik: “I dagens krönika i Göteborgs-Posten argumenterar Leif Pagrotsky skickligt och effektivt mot regeringens passiva hållning i EU-politiken. Linjen är klok och torde kunna samla socialdemokratin och en majoritet av det svenska folket bakom sig:
Med EU kan vi göra Sverige bättre om vi samarbetar om saker som påverkar oss, som miljön eller jobben. Vi kan också påverka vår omvärld i kampen mot fattigdomen, för demokratin och för freden mycket effektivare om vi arbetar genom EU än vad vi kan med vår egen utrikespolitik. Men för att det skall vara någon mening med dessa möjligheter måste man veta vad man vill. Och man måste vara beredd att driva sin vilja, även om det ibland kan innebära att strida och ta konflikt. Tyvärr präglas Sveriges agerande i EU numera av motsatsen.”
Jag är faktiskt böjd att hålla med Peter Gustavsson – i Eu-frågor känns inte det så vanligt:-)
Pagrotsky efterlyser en aktiv svensk politik i EU och kritiserar inte bara den nuvarande regeringens pinsamma passivitet utan är också lite självkritisk mot de regeringar han själv var medlem av. Pagrotsky påpekar det uppenbara – om man inte tar strid för viktiga frågor kan man knappast vänta sig något inflytande, då blir man reducerad till sista vagnen på tåget.
En annan fråga är dock på vilka områden vi faktiskt har anledning att högt och tydligt hävda vår stämma. Pagrotsky likväl som andra EU-kritiska debattörer har hakat upp sig på alkoholpolitiken där de tycks tro att bara vi får göra som vi alltid gjort så blir allt bra (igen). Detta är förstås en villfarelse och betyder bara att man fastnat, precis så som också är fallet när det gäller andra droger – ett starkt försvar för metoder och mål som redan visat sig ineffektiva. Då är det läge att ompröva, läge att verkligen ifrågasätta och skapa en ny politik som har större förutsättningar att minska skador och andra negativa effekter av drogbruk oavsett vilken.
Några områden som jag tycker vi bör diskutera och få fram socialdemokratiska ståndpunkter inom är verklig fri rörlighet, fri handel med omvärlden, spelregler på arbetsmarknaden, ny jordbrukspolitik demokrati- och miljöfrågorna (finns förstås flera). Vi kommer nog inte att få högeralliansen att driva en aktiv och vettig politik i EU med mindre än att vi driver dem framför oss!
Är folket ivägen – fördriv dem
Israel vill ha nya fördrivningar
: “Israels försvarsminister Ehud Barak vill nu starta ytterligare en fördrivning och etnisk rensning av palestinierna. Planen är att ta över marken i de norra delarna av Gaza och slänga ut alla palestinier därifrån. Den israeliska tidningen Haaretz skriver:“Statliga rättsexperter säger att det är svårt att bestämma om Israel kan flytta palestinska civila från de områden i norra Gaza från vilka raketer avfyras mot Israel. De säger att internationell rätt är baserad på prejudikat och i Israels fall saknar ärendet på många sätt motstycke. […] Rätts experterna blev ombedda att förbereda ett alternativ för “gradvis evakuering av befokningen” i Gaza från stridsområdena.”
Det är naturligtvis inte sant att fördrivning av palestinierna skulle sakna motstycke. Ej heller att det skulle saknas prejudikat. Israel har en lång historia av fördrivning: (klicka på länken ovan för att läsa mera)”
(Hittat via knuff.se.)
Kanske är det lite överdrivet att i detta sammanhang använda begreppet etnisk rensning – det som verkar planeras är att flytta palestinier (de är ju bara araber) från sina hem i norra Gaza så att man (dvs Israel) får lättare att beskjuta raketramper där och minska risken att samtidigt döda civila vilket ju ger en del dålig press(!).
Att fördriva palestinier är emellertid ingen bra idé, det har Israel en lång historia av och det har såvitt jag kan bedöma inte fört frågan om fred i regionen ett enda spår närmare sitt svar. Rimligen borde man också beakta att Israel redan sett till att Gaza är ett mycket tätt befolkat område som jag visade häromdagen. Hus och stora delar av infrastrukturen i Gaza har israelerna också redan förstört – en fördrivning skulle ju knappast enkelt kunna hanteras i resterande delar av Gaza.
Det fortsatta mördandet i Gaza upprör, inte bara mig utan också t.ex. Anders Svensson. Några av mina partikamrater – men långt ifrån tillräckligt många – uttrycker också tydligt sin avsky, upprördhet. Bland dem finns förstås Catharina Ullström och glädjande också Christina Meltin Westerlund.
Dick Erixon försvarar mördare
Hamas ansvariga för döda i Gaza och Israel: “Därför angriper Israel avfyringsramperna för Hamas missiler. Och eftersom Hamas placerat dem i bostadsområden, är det Hamas som gjort dessa bostadsområden till militära mål.
Till Reuters säger Ehud Barak, Israels försvarsminister och tidigare premiärminister för Labourparitet, Hamas responsible for civilian Gaza deaths:
Vi är inte glada över att civila drabbas i Gaza. Men Hamas och de som avfyrar missilerna mot Israel är ansvariga och de kommer att få betala priset.”
(Hittat via knuff.se.)
Vet inte, och jag menar verkligen vet inte, förstås inte, kan inte ens föreställa mig, hur människor som Dick Erixon är funtade. Gaza är ett landområde på 365 km2 med en befolkning 2004 på 3 600 000 människor. Till yttermera visso ett blockerat land som alltså saknar möjlighet till försörjning av de mest elementära behov – terrorstaten Israels verk.
För att få en uppfattning om vad denna befolkningstäthet innebär så kan man jämföra med Stockholms stad som består av 188 km2 och har en befolkning på 743.703 (1999). Befolkningstätheten i Stockholm är alltså runt 4000 per km2 och i Gaza straxt under 9900 (ca 9863 år 2004).
Det vi talar om är alltså Israels krigföring mot det palestinska folket i Gaza som altså skulle kunna jämföras med om resten av Sverige började kriga mot Stockholms kommun – och då har Stockholms kommun inte ens hälften så tät befolkning. Man undrar var de närmast försvarslösa palestinierna skulle sätta upp ramper – i Egypten kanske – så att de skall slippa kallas fega av Erixon och hans gelikar? Palestinier som saknar egentlig armé, som saknar flygvapen och som saknar flotta.
Men förstås – i Dick Erixons värld, och i Baracks, så får de som avfyrar raketer från Gaza betala priset (skylla sig själva) genom att se civila urskiljningslöst dödas av en fullständigt övermäktig av USA stödd krigsmaskin. Säg det till barnen som dödas.
Men de är ju bara araber!
Dags att mobilisera för palestiniernas sak
22 döda i israeliska attacker mot Gaza: “Enligt sjukvårdskällor i Gaza var minst 11 av de 22 dödsoffren civila”
(Hittat via Aftonbladet.)
Reuters har rapporterat att en biträdande israelisk försvarsminister använt uttryck som associerar de israeliska planerna med Förintelsen. Då springer förstås israelkramarna fram och hävdar att de felöversatt/inte förstått. För oss som iaktagit den israeliska politiken gentemot palestinierna under lång tid känns det väl mer som om man hittat någon som talar klartext också publikt.
Rawia Morra lägger lite pussel – pratet om förintelse, USAs marina uppladdning, 150 miljoner dollar till Abbas:
Amerikanerna kommer till Libanons territorialvatten, inte för att stödja några libaneser eller för att garantera stabiliteten. Man kommer dit för att se till att om några libaneser och palestinier i Libanon inte skulle orka stå och se på en förintelse, så ska de hållas på plats av USS Cole och USS Nassau.
Har vi beredskap att, om detta blir verklighet, åtminstone blockera Israels och USAs ambassader här hemma. Kanske dags att avisera demonstrationer utanför dessa? Eller skall vi nöja oss med att kräva att vår regeringen säger något? Det är ju ändå bara araber vi talar om!
Eller är det kanske på Mäster Samuelsgatan vi skall demonstrera – där finns ju uppenbarligen åtminstone en som försvarar folkmord som metod – vilket djävla borgarsvin (för att använda ett uttryck som roar densamma):
Förhandlingar med Hamas kommer inte att leda någonstans. Kritik av Hamas våldsapparat kommer inte att leda någonstans. De enda som kan bota regionen från farsoten Hamas är palestinierna själva, som måste överge våldsideologin och välja fredens, frihetens och demokratins väg. I väntan på det uppvaknandet är det inte ett dugg orimligt att Israel svarar “oproportionerligt”.
Ryggradslös Palm
Palm och (s) ryggradslösa inställning till diplomatiska garantier: “Veronica Palm satt alltså i panelen efter Amnestys filmvisning som representant för socialdemokraterna. Det borde naturligtvis varit Urban Ahlin, gruppledare i utrikesutskottet. Arrangörerna klagade över att det var omöjligt att få dit tunga företrädare. Veronica Palm utgick uttalat från att hennes uppgift som riksdagsledamot var att förklara den förra regeringens agerande. Varför då? Senast jag läste regeringsformen var det regeringen som skulle stå ansvarig inför riksdagen. Sedan refererade Palm socialdemokraternas ryggradslösa inställning till diplomatiska garantier utan att själv säga vad hon tänkte. Om hon nu tänkte något.”
(Hittat via Dagens Arena.)
Katrine Kielos har skrivit en mycket bra krönika i Dagens Arena, man känner faktiskt hennes upprördhet i texten. Hon har också goda skäl att vara upprörd – att den socialdemokratiska talesmannen i dessa frågor inte “har tid” och att en riksdagsman i hans ställe sitter och försvarar en sjuk sak är inte särskilt hedrande.
Senaste kommentarerna