Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Frihetlig var ordet sa Bull
Popcornsocialism | 之乎者也: “Den hårda socialdemokratiska modell som gäller, den med utopiska nollvisioner för allt, är nämligen ett ideologiskt missfoster som aldrig kan realiseras. Ju förr man inser det, desto snabbare kan socialdemokratin formulera en ny samhällelig frihetsvision av samma dimensioner som i fornstora dagar.”
Man kan förhålla sig till det socialdemokratiska partiets uppenbara kris på många sätt. “Åter till rötterna” är ett sådant som låter lockande men kan antingen – som dessvärre ofta blir fallet – leda till s.k. återställarpolitik (som om krisen kan jämföras med en baksmälla) eller – och mera konstruktivt – kunna leda till en formulering av partiets politik baserat på en analys av dagens samhälle utifrån den “historiska uppgiften”. Som medlem med en stark känsla för de grundläggande socialdemokratiska värdena som kan sammanfattas i frihet, jämlikhet och solidaritet är det det senare som tilltalar. Tilltalar därför att det erbjuder nya möjligheter att formulera politik som faktiskt innebär att människor får utrymme att växa utifrån sina egna val (frihet) i ett samhälle där alla har lika livschanser (jämlikhet) och där ingen lämnas utanför (solidaritet).
Niklas Dougherty / 倪阔乐 pekar på några områden där det egentligen är ganska självklart i vilken riktning vi bör gå. Det intressanta med detta är att att han gör det utifrån dvs inte är en medlem, att han ändå väl uppfattat de ideologiska utgångspunkterna och att här dessutom konturerna av ett politiskt spelrum framstår. Efter 5 år med högeralliansen ser vi ju att friheten för människor i vårt land inte ökar samtidigt som ojämlikheten ökar och solidaritet med utsatta sätts på undantag.
En konsekvent politik byggd på dessa grundläggande värderingar behövs. Utrymme på den politiska spelplanen finns för en sådan. Allt vi behöver göra är att formulera den – sakta men säkert beta av område efter område.
Skadereduktionism verkar vara en bra utgångspunkt – inte minst när det gäller drogpolitiken (och precis som Dougherty påpekar finns det ju exempel från andra områden där vi använt det framgångsrikt)
En politik som faktiskt skapar förutsättningar för tillväxt (som bland annat är en förutsättning för utveckling av gemensamt finansierade lösningar) är också nödvändig, verklig frihet har också bara den som kan försörja sig själv. Betyder t.ex. riktigt låga skatter för de med riktigt låga löner. Problemet är inte de arbetslösa utan bristen på jobb.
Utbildningssystemet måste säkra likvärdighet. Bort med återvändsgränder, Resurser efter behov. Likvärdig standard oavsett val av skola. Alla ska få utveckla den kompetens som behövs i framtidens samhälle.
Kampen för ökad frihet måste föras på många plan, allt från den enskildes utrymme att efter eget gottfinnande forma sitt privatliv till alla människors rätt till frihet från övervakning, krig och förtryck. Så hänger frihet ihop med solidariteten. Så blir ockupation, militär intervention åter förhatliga begrepp och otillständiga metoder.
Tillsammans i olika konstellationer kan välfärd byggas, byggas på gemensamt engagemang och egen kraft. Ett formulerande av ett folkrörelseideal för vår tid behövs där just engagemanget kan få utlopp, tas tillvara. Där fria människor tillsammans skapar lösningar som passar de egna behoven.
Technorati Tags:
Framtiden, Frihet, Jämlikhet, Narkotikapolitik, Niklas Dougherty, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Utbildning, 之乎者也
Ingen bra socialdemokrat
Läser i Expressen att Thomas Bodström är slut som politiker. Som alla som följt mina kommentarer till hans gärning (sök på t.ex. Bodströmsamhället) vet så är han inte det – han har nämligen aldrig varit politiker men väl innehaft politiska uppdrag. Problemet har varit att hans kvaliteter som politiker är små, hans kvaliteter som socialdemokratisk politiker obefintliga. Det senare eftersom han saknar den ideologiska kompass en i grunden frihetlig socialistisk rörelse behöver. Exemplen är många men han har ju definitivt gjort skäl för det namn han givit sin blogg.
Dock – när det gäller USAs helt vidriga sätt att avrätta motståndare (oaktat hur skyldiga vi än må tro att de är) respektive att utföra sådana mord på andra länders territorier är jag överens med Bodström.
Andra om detta via Knuff.
Technorati Tags:
Expressen, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Thomas Bodström, Bodströmsamhället
Israel och Palestina är ett
Enstatslösning enda vettiga på sikt: “Socialister bör förespråka klassförbrödring och enstatslösning. Den enda möjligheten på längre sikt är att palestinska och judiska arbetare enar sig mot den sionistiska kolonialstaten. Rent militärt går det inte att besegra Israel, enda vägen till reell förändring är att det börjar jäsa inne i själva Israel.”
(Hittat via knuff.)
Självklart är det så att en enstatslösning egentligen är den enda vettiga. Kartan som jag publicerade häromdagen visar ju det rätt tydligt ur ett rent geografiskt perspektiv. Frågan om den idylliserande bilden (som Mullvaden torgför) av den palestinska och den israeliska arbetarklassens roll i en sådan lösning är dock lite mera komplex. Jag associerar till den diskussion om arbetarklassens karaktäristika som Anders Nilsson och undertecknade påbörjade för några veckor sedan.
Vill man tilldela arbetarklassen en roll i sammanhang som dessa måste man realistiskt bedöma dess organisering. Jag har dessvärre sett få tecken på att det skulle finnas, vare sig bland israeler eller palestinier, en medveten och orgaiserad arbetarklass som skulle kunna ta kommandot över, eller åtminstone spela en betydande roll, i formandet av politiken. Tvärtom faktiskt, det tycks saknas ens embryon (såvitt jag känner till) till en sådan organisering med undantag för en del fredsdemonstranter av oklar klassbakgrund.
Ingenting tyder på att dessa fredsdemonstranter i dagsläget påverkar den israeliska aggressionen.
Utan kommentarer
Signerat Tony Johansson om konflikten palestinier-israeler: "Lika eniga tycks de flesta vara om att Israel har rätten på sin sida att angripa Gaza, för att oskadliggöra militära mål. Även Israels kritiker inleder vanligen med, att slå fast att Israel har rätt att utöva självförsvar mot raketattackerna.
Emellertid är rätten till självförsvar, såsom den definieras i FN-stadgan, begränsad till att gälla när en stat angrips av en annan stat. Gaza är ingen stat, utan ett av Israel ockuperat område. Angrepp som riktas mot Israel från detta område, ger därför inte Israel rätt till självförsvar.
Det folkrättsliga ramverket för det pågående kriget utgörs av själva ockupationen. En olaglig ockupant kan aldrig, när denne bekrigar de ockuperade, åberopa rätten till självförsvar.
Särskilt konstigt är inte detta. Motsvarande begränsning finns för individer i nödvärnsrätten. Om en våldsman ger sig på dig med knytnävarna, när du är ute och går på stan, då har du rätt att värja dig och utöva ett visst våld för att försvara dig. Men som svar på detta kan inte våldsmannen, ilsken över att du värjt dig, åberopa självförsvarsrätten och slå dig medvetslös med ett järnrör.
En ockupant är alltid, definitionsmässigt, i våldsmannens legala position. "(Hittat via Tony Johanssons anteckningar på Facebook .)
Vem hotar vem i Mellanöstern? signerat Per Garthon.
Enligt Sipris årsbok 2007 satsade Israel 2006 11,37 miljarder dollar på militära utgifter. Det är mer än de sammanlagda militärutgifterna i de fem arabstater som historiskt har varit inblandade i krig med Israel: Egypten, Jordanien, Irak, Syrien och Libanon.
Dessutom har Israel rikliga lager av atomvapen, kemiska och biologiska vapen, något som sällas diskuteras i Sverige.
Enligt FN:s mått på mänsklig utveckling, Human Development Index 2006, ligger Israel högre än samtliga arabstater, på 23:e plats i världen med index 0,927, något högre än det genomsnittliga i-landsindexet, 0,923.
Det sammanlagda indexet för arabvärlden är 0,680, och då är alla de välkända superrika oljestaterna medräknade, bara en tusendel över det genomsnittliga indexet för samtliga utvecklingsländer, 0,679.
Alla kalla fakta visar alltså att Israel är ett tekniskt högutvecklat i-land, som dessutom stöds av USA och EU. Palestinierna utgör ett litet övergivet u-landsfolk, som inte stöds ens av sina närmaste arabiska grannar.
Allt detta vet världens makthavare på grund av en outsinlig rapportflod från FN-organ, tankesmedjor, folkrörelser, kyrkor, Jerusalemkonsulat, människorättsorganisationer, såväl israeliska och palestinska som internationella.
Ändå görs ingenting för att tvinga Israel att följa internationella avtal och spelregler, medan palestinier utsätts för blockad, bojkott, innestängning, svält och förnedring.
Att vilja riva alla murar eller dö av Anders Widén
När Djingis Khan år 1177 stod vid den kinesiska muren som brådmogen 12-åring sa han:
– Muren har kostat Kina tusen gånger mer att bygga än att ge oss stackare på andra sidan mat de år vi drabbats av hungersnöd.Några år senare, som 17-åring, började han att samla sin armé. Därefter gick han in och tog hela Kina. Han gjorde det eftersom Kina inte bara byggt en mur, utan likt ett förtida FRA sände ut spioner bland folken i Kina men också på stäppen. Som Djingis Khan sade:
– Man gick aldrig säker.Nutid
Till samma sorts korkade kostnader byggdes Berlinmuren. Och nu bygger Israel sin mur och lägger alla pengar de kan på stridsflygplan och pansarvagnar.
Till en bråkdel av kostnaden skulle de kunna hjälpa till att bygga upp Gaza och andra områden med skolor, fungerande vård och vattenförsörjning.En del tror att vi inte är lika korkade i Sverige. Tyvärr är vi det. Ibland är det precis som om vi inget lär av historien.
Och nu är vi helt lagenligt övervakade allihopa
Mänskliga Rättigheter f. 10/12 1948 – d. 1/1 2009: "Idag samlas vi för att hedra de grundläggande mänskliga rättigheterna, författade av FN och antagna av generalförsamlingen den 10 december 1948.
Det krävdes 30 år, 2 världskrig och 80 miljoner dödsoffer för att dessa grundläggande rättigheter skulle skrivas ner, allt som behövdes för att sudda ut Sveriges underskrift var några tjänstemän på försvarsdepartementet och en riksdag som lät sig duperas eller föll till föga för en feg statsministers partipiska.
Det finns ändå ljuspunkter, en tvärpolitisk medborgarrättsrörelse har rest sig och som inte kommer att sätta sig ner igen, inte faller till föga för usla argument och oförskämda liknelser med statsministermord."
(Hittat via knuff.)
Scaber Nestor – en av staten övervakad blogg (som vi alla skulle man vilja tillägga förstås) – uppmärksammar att det egentligen har hänt något mycket dramatiskt också här hemma (Israels övergrepp på den palestinska befolkningen i Gaza får ju faktiskt även inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter att blekna något). Det är faktiskt skönt att känna att frågor kring FRA, IPRED och flera andra lagar av samma karaktär faktiskt fortsatt uppmärksammas, att det inte finns en chans att högeralliansen skall kunna överleva dessa. Med fortsatt tryck kanske det också går att få även mitt parti på rätt köl i tid innan nästa val.
Uppdaterat: Glömde lägga till ett lite roligt snapshot från Scaber Nestors blogg
Till grundläggande värdens försvar
En sosses försvarstal: "Det som skulle behövas är nya entusiasmerande visioner om hur samhället skulle kunna fungera ANNORLUNDA, inte bara “bättre” i strikt “teknisk” mening.
Det behövs en diskussion om grundvärderingar. En diskussion om frihet, inte bara som individuellt projekt, utan som strukturellt, med en diskussion inte bara om rätten till frihet utan också om möjligheten.
Det behövs en diskussion om marknaden; vad den är bra på och vad den är dålig på.
Det behövs diskussion om hur vi vill att samhället ska se ut om 50 år, vi behöver de provisoriska utopierna, våra föreställningar om i vilken riktning vi vill gå.
Det behövs nåt som kan ge inspiration och patos, något att brinna för. En tro på politikens möjligheter att förändra.
Då kanske i alla fall såna som jag kan få tillbaka viljan att delta i det socialdemokratiska partiet igen."
(Hittat via knuff.)
Jörgen Lindell sammanfattar, tror jag, på ett utmärkt sätt det som brister i dagens socialdemokrati och det som det senaste valresultatet borde ha aktualiserat. Tyvärr är det också lätt att dela den uppgivenhet som Lindell ger uttryck för
Tyvärr finns det inga indikationer på att en sån utveckling skulle vara inom synhåll. Tvärt om så är partiet lika präglat av enkelriktad kommunikation som det nånsin varit, och ordet för dagen hos samtliga riksdagspartierna tycks vara triangulering, att placera sig i mitten av opinionsfåran och undvika att skrämma bort så många väljare som möjligt.
Värst av allt är dock att vi på vägen hit förlorat kamrater som Lindell. Det är ju ingen tvekan om att den lilla grupp av FRA-aktivister med sådana som Laakso, Brockman m.fl. i spetsen inte räcker långt. Lindell kommer inte att rösta socialdemokratiskt så länge Bodströms anhang – fanns det ett bättre alternativ skulle jag också göra sammalunda.
Dessvärre tycker Lindell att det finns alternativ, i hans fall Piratpartiet. Personligen förstår jag inte detta, försvaret av demokratin kan inte föras till ett lyckligt slut genom ett vågmästarpartis agerande. Det ett sådant parti möjligen kan åstadkomma är att dessa viktiga frågor får den status i de etablerade partierna de kräver, men bara om det inom dessa finns brohuvuden, finns människor som är beredda att också internt slita med frågorna.
Dock, det är inte alla som hamnar i Lindells slutsatser. Upphovsmannen till ovanstående helt enkelt lysande affisch, Anders Widén, med den påhittade CC CopyCatbyrån, skriver
Jag kan bara säga att Jörgen, även om han gått över till piratpartiet, behövs i debatten. Jag håller med Jörgen i allt, men drar en annan slutsats. Jag måste stanna i SAP och oavsett vad det kostar i svett måste vi tillsammans få partiet att hitta igen sin verkliga identitet, sin verkliga ideologi.
Erik Laakso skriver, uppebarligen dagen efter:-), om idéutvecklingen inom vänstern i vid mening men med visst fokus förstås på socialdemokratin som är Laaksos hemvist. Jag menar att han pekar på en central frågeställning som handlar just om demokratisyn versus de värden som manifesteras i begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet. Lite enklare för sig gör man om man ser att frihetsbegreppet i socialdemokratisk tappning faktiskt torde vara tämligen synonymt med demokrati; detta kan man förstå så att kampen för demokrati i vid mening just syftar till att frigöra människor från förtryck, översitteri…..
“Båd’ stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
Den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndlingar vi böjt oss,
jämlikheten skall nu bi lag."
Ser vi det historiskt så blir alltså kampen för allmän rösträtt ett steg i denna frihetskamp där demkrati är idealet. Parallellt förs facklig kamp för att frigöra arbetarna från de värsta formerna av löneslaveri och beroenden av kapitalägarna. Utbildning för alla utgör också en del i denna frigörelse. Återstår gör mycket och en del av förmynderiet, som nu inte längre utövas lika tydligt av brukspatron eller andra dignitärer, tar sig uttryck i allehanda symbollagstiftning. Riktigt skarp blir dock diskussionen först när vi närmar oss den aktuella diskussionen om inskränkningar av grundläggade demokratiska fri- och rättigheter som rätten till personlig integritet, åsiktsfrihet m.m. Ännu skarpare blir den förmodligen då vi närmar oss den sfär som handlar om makten “att leda och fördela arbetet”.
Grattis till HAX
Årets politiska blogg 2008 – Hela listan: "Och vinnaren är:
Henrik Alexandersson HAX. Som den som på ett ytterst aktivt sätt lyft upp integritetsfrågan till en större fråga än enbart en fråga för en begränsad bloggsfär. För andra året i rad knep Blogge Bloggelito andraplatsen. Liksom förra året så var bloggelito hårt engagerad i den fråga som slutligen lyfte fram slutsegraren. Förra året som tvåa efter Isabella Lund då den dominerande frågan om prostitutionsdebatten och i år då frågan handlat om integritet.
Fyran Marie “Emma-Opassande” Andersson är årets stjärnskott som nästan från ingenstans rusat upp till att bli en mycket betydelsefull skribent. Även trean Oscar Swartz och femman Mark Klamberg har varit ledande debattörer i FRA– och IPRED-diskussionerna.
De tre bloggarna Johan Norberg, Dick Erixon och Johan Ingerö placerar sig för tredje året i rad bland de främsta bloggarna och är de som håller en jämn och hög nivå och är uppskattade av sina läsare.Sossebloggarna då?
Det pågår ju en lång och utdragen debatt om sossebloggar och därför är det intressant att ta del av omröstningsresultatet och titta lite närmare på det. I den första omröstningen 2006 vann den socialdemokratiske bloggaren Jonas Morian, förra året agerade han valövervakare och i år återfanns han återigen i omröstningen men klargjorde att han inte suktade efter seger igen. Han slutade i år på en framskjuten 14:e plats som näst bäste sossebloggare. Bäst i år blev bloggen Alliansfritt Sverige som slutade på 12:e plats. Tredje bäst placerade sosseblogg blev Catti Ullström på 19:e plats."
Hos Erik Laakso rapporteras från omröstningen Årets politiska blogg som ordnas av Bloggen Bent och jag sällar mig förstås oreserverat till gratulanterna av HAX som särskilt när det gäller integritetsfrågorna varit den säkert viktigaste skribenten under 2008. Alltså ett jättegrattis till Henrik Alexandersson!
Ser att HAX vill ta upp en mer principiell diskussion under rubriken Staten och vi som särskilt ur socialdemokratisk synvinkel är ytterst intressant
och då menar jag inte flumteorier om allehanda mer anarkistiska inriktningar. Däremot finns det en del att fundera över i det resonemang HAX för beträffande den lilla staten "Det enda alternativ som jag ser som någorlunda realistiskt (och nu talar vi om realistiskt, inte bara om önskvärt) är en liten stat. En stat där politikernas makt rullas tillbaka. En stat där den som vill kan få ta ansvar för sitt eget liv. (Och där den som vill ha “välfärdsstat” kan få något åt det hållet genom frivilliga gruppförsäkringar.) En stat med få lagar men mycket ordning – i meningen respekt, ansvar och tolerans.
Problemet är att sådana teorier helt bortser från att verklig makt i ett kapitalistiskt samhälle tillfaller ägare av produktionsmedel och att, som det heter i visan, staten och kapitalet sitter i samma båt. Det är önskvärt och helt i linje med socialdemokratins strävan att frigöra alla människor, inte bara de som klarar detta av egen kraft (ofta arv), att ge största möjliga frihet till människorna själva. Jag skulle dock inte rubricera det som en reduktion av politikens makt utan snarare betrakta det som politikens mål. På den nivå som produktivkrafterna befinner sig idag kan alla människor få i materiellt avseende drägligt liv. Det kräver något mer än att var och en är “sin egen lyckas smed”.
Laakso berör också en annan fråga – avsaknaden av socialdemokratiska bloggar bland de främsta i tävlingen och relaterar till en pågående debatt kring dessas betydelse, eventuella brister osv. Laakso själv har påbörjat en granskning av de (s)-märkta bloggarna liksom Ann-Catrin Brockman. Laakso misstänker att ett skäl till bristande framgångar i “tävlingar” skulle vara en allmän motvilja att rangordna. Går jag till mig själv så stämmer det även om jag förstås röstade i den här aktuella – dock utan att ta hänsyn till politisk hemvist. Det är dock inte alls problemet (alltså motviljan mot att rangordna) utan det ligger mycket i det Björn Pedersen skriver
Men ändå, så borde ju socialdemokraterna som ju trots allt har många, många flera medlemmar och sympatisörer än de flesta andra partier i Sverige komma bättre ut i sådana sammanhang. Tycker jag. Och varför gör de inte det när det finns skärpta och vassa sossar som Peter Karlberg och Johan Sjölander och Jonas Morian?
Björn Wadström påstod i ett inlägg tidigare att sossarna var dåliga på att blogga. Och jag är böjd att hålla med. Inte så att de inte producerar en mängd blogginlägg – för de är många och de skriver friskt. Men bloggande är inte bara en fråga om produktion, det är också en fråga om deltagande och nätverkande.
Bloggandet är helt enkelt en kollektiv syssla tre olika sfärer. Det första är att registrera en blogg och producera. Det andra är att engagera sig i bloggen, och att låta andra engagera sig. Det tredje är att nätverka med andra bloggare, och med de som läser bloggen.
För övrigt vill jag också förstås gratulera Blogge Bloggelito som nu knipit en andraplats för andra året i rad. Grattis!
Var finns dagens frihetsrörelse
Dags för den kladdiga lösningen?: "Tidigare har jag tagit upp hur politiker som Thomas ”Stasi” Bodström vill använda samma teknik för att stävja prostitution på nätet. Idén om ett ”prostitutionsfilter” får även gehör bland moderater, och kristdemokratiska kvinnoförbundet föreslår en liknande lösning – ”tekniken finns”, och då ska den användas för att ta bort sådant som är icke önskvärt, menar man. Det där ytterst extrema undantaget för ”dokumenterade övergrepp mot barn” som a-l-d-r-i-g skulle följas av något annat undantag.
Det har också lagts förslag om liknande filter för fildelning, vad jag förstår genom att försöka spärra torrentsajter. Detta har redan prövats, i och med att man försökte lägga The Pirate Bay i det allmänna barnporrfiltret, efter dansk idé. Och från EU-håll har vi hört tankar om allmän censur av vissa sökord som bomb, terrorism och andra farliga saker. Det där ytterst extrema undantaget för ”dokumenterade övergrepp mot barn” som a-l-d-r-i-g skulle följas av något annat undantag.
Det senaste i raden av förslag av denna kaliber kommer från spelutredningen. Utredningen föreslår ett batteri av åtgärder för att sabotera den fria marknaden och befästa det svenska monopolet, bland annat att förbjuda banker att förmedla insatser mellan kunder i Sverige och utländska spelbolag. Men man föreslår också – på fullt allvar – att utländska spelsajter som utmanar det svenska spelmonopolet ska blockeras enligt metoderna beskrivna ovan. Det där ytterst extrema undantaget för ”dokumenterade övergrepp mot barn” som a-l-d-r-i-g skulle följas av något annat undantag."
Låt oss konstatera att Blogge Bloggelito har rätt. Han illustrerar också att vi har behov av en frihetsrörelse. Den kan ta sitt uttryck genom nyskapade partier som Piratpartiet (som gör ett förtjänstfullt arbete på området!), genom etablerade partier (och vilket skulle kunna axla uppgiften?) eller genom en bred s.k. enhetsfront. Kanske är det det sistnämnda som egentligen utgör hoppet då enfrågepartier saknar livskraft i vårt parlametariska styrelseskick och det är svårt att se något av de etablerade partierna som härförare i frågan. Göran persson gjorde två misstag som partiledare och statsminister – Thomas Bodström var ett och det största, kanske det som för evigt kommer att befläcka Perssons tid i ledningen.
Socialdemokratin bildades för att frigöra alla människor. Var hörs vi i denna alldeles avgörande strid?
För att åter citera Blogge:
Det är väl ungefär här det är dags att börja beväpna sig.
Riksdagen avlyssnas
Riksdagens IT-avdelning inkompetent: "För några dagar sedan avslöjade Lage Rahm (mp) att han upptäckte något konstigt när han surfade krypterat från riksdagen. Det såg ut som om någon i mitten avlyssnade honom. Som om han var utsatt för en s.k. man-in-the-middle-attack — att någon står mitt emellan honom och den plats han vill surfa till, och lyssnar på allt som sägs.
Och precis så visade det sig vara, fick jag reda på nyss. Riksdagens IT-avdelning lurar alla ledamöter och polsekar som försöker surfa krypterat inifrån riksdagen — för IT-avdelningen avkrypterar deras trafik, söker igenom allt, krypterar om det och skickar det vidare. Utan att riksdagsledamöterna märker något. Formellt heter det att man “söker efter trojaner och virus”.
I tekniska termer proxar de SSL-förbindelser så att noderna innanför skalskyddet inte får E2E-säkerhet.
I klartext betyder det att IT-avdelningen söker igenom allt som riksdagsledamöterna gör på nätet, även när ledamöterna tror att de har en krypterad förbindelse. Lösenord till PayPal, lösenord till mail, innehållet i konfidentiell mail, journalistkontakter, allt söks igenom."
(Hittat via knuff.)
Och så fick man ett skäl så gott som något för att man inte anser det mödan värt att kommunicera med riksdagsmän:-)
Nåja – det går att addera till listan på inkompetens. Häromdagen kosntaterade jag att det inte alls är uppseendeväckande att enskilda riksdagsmän har svårt att hantera stora mängder epost – det är i själva verket oerhört uppseendeväckande att inte IT-avdelningen förutsett detta.
Polisen får redan avlyssna folk utan konkret misstanke om brott.
FRA-lagen i dess olika varianter innebär att en stor del av våra data- och telekommunikationer kommer att överföras till staten för analys.
I morgon klubbas lagstiftning som uttalat ger Säpo rätt till avlyssning och övervakning på politiska grunder.
Den piratjägarlag som regeringen överlämnat till lagrådet innebär att information om enskilda internetanvändare kan lämnas ut till privata aktörer, i syfte att bekämpa ett skitbrott.
Under våren kommer lagen om teledatalagring. Den innebär att staten kan få ut information (trafikdata) om alla våra telefonsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar. Lagrad positionsdata för våra mobiltelefoner gör att staten kan få reda på var du har befunnit dig vid en viss tidpunkt.
Snart kommer även lagen om hemlig dataavläsning – som ger staten rätt att installera spionprogram i din dator.
ACTA-avtalet kan komma att leda till att myndigheterna får rätt att snoka i din dator och i dina digitala lagringsmedia när du reser in i eller ut ur till exempel EU och USA."
Varje gång någon, i detta fall Henrik Alexandersson, väljer att göra en uppräkning av aktuela lagar som hotar medborgarnas integritet, som minskar rättssäkerheten blir man en aning uppgiven. Det verkar som om det inte längre finns någon hejd på rörelsen mot Bodströmsamhället. Idag har riksdagen en ny möjligheten att tvärbromsa denna rörelse, vilket vore rimligt i avvaktan på att kunna ta ett helhetsgrepp om dessa frågor.
Gun Svensson kallar det En flora av lagar som skapar en djungel. Anders Löwdin skriver på Arvid Falk
Högerregeringen måste vara minst svensk mästare i att kasta ut dimridåer. Onsdag 22 oktober tänker de rösta igenom ännu en lag som ökar avlyssningen av landets invånare. Samtidigt ser de till att få mediers uppmärksamhet på något helt annat, de träder fram och talar om att de fyra partierna ska samverka ännu tajtare och dessutom satsa stort inför valet med både tidning och sajt.
Senaste kommentarerna