Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Alexandersson, Frihetsfronten, Sjunnesson och Carlqvist – hänger det ihop
Henrik-Alexandersson.se: Frihetsfrontens talarkväll: ”Talare är Jan Sjunnesson, lärare och skribent – som talar kring sin kommande bok: The Swedish Story – From extreme experiment to normal nation.”
I veckan har tydligen Jan Sjunnesson talat på Frihetsfronten. Gjorde mig lite nyfiken eftersom jag följer Sjunnesson på Twitter, därför ögnat utkast till första kapitlet i den kommande boken på hans blogg och faktiskt blivit lite fundersam när han för ett tag sedan retwweetade Ingrid Carlqvist även om jag då inte reflekterade särskilt över det – följer henne inte. Häromdagen såg jag dock en tweet
@lennartbucht Tog mig 8 timmar och 10 A4 att skriva detta. Refuserat av Newsmill pga spretigt. Sant tyvärr @sakine @newsmillpm
— Jan Sjunnesson (@sjunnedotcom) 26 januari 2013
och upptäckte då ett inlägg av Sjunnesson från 1 augusti 2012 med rubriken SVERIGE VÄRLDENS MESIGASTE LAND MEN SNART INTE MER (versaler i original, min anm.). I den artikeln skriver Sjunnesson bland annat
Vad journalister skulle göra blir inte gjort. Fakta undanhålls och smyger fram via halvrasistiska webbsidor och grupper. Undantagsvis jobbar några journalister utan betalning, Lars Åberg, Lasse Granestrand, Inger Carlqvist, Merit Wager och Gunnar Sandelin t ex, eller anonymt, som journalisten Julia Ceaser m fl bloggare. Att ens diskutera med dem har blivit att ge sig in i guilt by association – taktik som redaktörer och vissa journalister ägnar sig åt utan att diskutera sakfrågan. Själv har jag träffat två av dem och inte hållit med dem i allt men beundrar deras mod för vilket några av dem fått betala ett högt ekonomiskt och mänskligt pris; artiklar refuseras, de nekas jobb, de bemöts inte, de kan inte stå för sina åsikter öppet och deras kompetens ifrågasätts. (Sjunnesson har stavat Carlqvists förnamn fel men länken går till Ingrid Carlqvist, min anm.)
Började då fundera på eventuellt samband mellan Alexandersson, Frihetsfronten, Sjunnesson och Carlqvist eftersom Sjunnesson ledde mig in på tankar om gult by association. Den förstnämnda jobbar åt Piratpartiet i Bryssel och är libertarian, Frihetsfronten är ett nätverk för libertarianer och nyliberaler, Sjunnesson är enligt egen utsago frihetlig och liberalkonservativ och Carlqvist är en av två chefredaktörer för Dispatch International som t.ex. publicerar artiklar av denna typ (publicerad 2012-09-20, författare Helmuth Nyborg):
Västvärldens politiker är i full gång med att förstöra sina egna demokratier och välfärdsstater. Genom den massiva invandringen av människor med betydligt lägre IQ rasar våra länder i rask takt ner mot den gräns där demokratin inte längre går att upprätthålla – ett genomsnittligt nationellt IQ under 90.
Skillnaderna i fertilitet och den massiva invandringen av lågintelligenta från syd till nord förklarar varför Europa och USA blir dummare för varje dag som går. Dessvärre förstår de tongivande politikerna och akademikerna inte orsaken och inser inte vilka katastrofala konsekvenser denna demografiska förvandling kommer att få.
Antar att ovanstående citat räcker för att konstatera att Dispatch International torde räknas till de halvrasistiska, Sjunnessons beteckning, och som framgår ovan beundrar han sådana som Carlqvist för deras mod. Det Dispatch International emellertid huvudsakligen verkar ägna sig åt är att sprida idén om civilisationernas krig, det mellan islam och västvärlden:
De som planlade och utförde 9/11 var fullständigt på det klara med att angreppet var ännu ett slag i det krig mellan islam och resten av världen som har pågått i 1400 år, och att vi som är de tilltänkta offren för islams angreppskrig gör klokt i att inse detta faktum.
Våra ledare vägrar att göra detta, men vi och våra vänner runt om i världen bör sluta följa de ledare som vill föra oss mot avgrunden.
Här är det alltså inte frågan om samband av typ gult by association utan verkar vara mera rent och rakt. Om vi alltså antar att relationen Carlqvist/Sjunnesson är just så hur förhåller sig då detta till Frihetsfront/Alexandersson. Ett sådant verkar svårt att etablera, Frihetsfronten är t.ex. för mångfald och öppna gränser. Sjunnesson har på sin politiska önskelista
Minska invandringen till dansk nivå Minska islamiseringen Utöka säkerhetspolisens befogenhet Inför en litteraturkanon i skolan Utökad rätt till signalspaning för polis och Säpo Skärpta straff
Inte särskilt kännetecknande för libertarianer tänker jag. Finner att jag gärna skulle velat vara med på Frihetsfrontens talarafton i veckan – hittar inget referat/video – tips emottages tacksamt.
Technorati Tags:
Frihet, Henrik Alexandersson, Ideologi, Rasism, Jan Sjunnesson, Ingrid Carlqvist, Dispatch International, Frihetsfronten
Kanske är klimatkatastrofen något överdriven
Inställd klimatkatastrof | 酩酊老翁: ”Det är nog inget som mallgrodorna på DN och dess politiserade vetenskapsreporter Karin Bojs kommer att rapportera om, eftersom det inte ligger i linje med den religiösa uppfattning kring klimatet som gäller därstädes.
Men en mer nykter analys föreligger nu hur som helst, och den ger som resultat att stora delar av den globala uppvärmningen beror på naturliga variationer.
Det är elementärt så att människan sedan industrialismens början släppt ut gaser som påverkar klimatet, och det är elementärt så att befolkningsexplosionen också har inverkan. Däremot är det inte alls elementärt att hela den uppmätta ökning i medeltemperatur vi sett under denna period beror på just dessa faktorer.
Vi vet nämligen att jorden har varit betydligt varmare under tidigare perioder, och att halterna av koldioxid varit oerhört mycket högre än vad de är idag. De naturliga klimatvariationerna är av en helt annan dimension än vad människan förmår ställa till med.”
Jag tillhör det som nog många betraktar som klimatskeptikerna – åtminstone i den meningen att jag inte riktigt litar på den klimatalarmism som under nu rätt många år varit PK. Huvudskälet är att att jag betraktar möjligheterna till stora temperaturvariationer som naturliga. Brukar exemplifiera detta med att den senaste istiden med kilometertjockt islager över delar av Sverige faktiskt bara ligger något 10 000-tal år bort. Annat exempel är förstås att det faktiskt odlats vindruvor/gjorts vin i våra trakter för mindre än 1 000 år sedan. Bara under min tid på Mörkö har jag upplevt vintrar då man kunds ploga bilväg på isen likaväl som vintrar då ingen is lagt sig. Mina egna barn växte upp utan riktiga vintrar överhuvudtaget medan jag själv (som jag minns) åkte skidor varenda vinter under min uppväxt på Lunnevad typ 20 mil söderut.
Det här innebär dock inte att jag betvivlar att vi kan orsaka stor skada genom okontrollerade utsläpp av allehanda skit i systemet. Att vi måste ersätta användandet av fossila bränslen är ju uppenbart både av det skälet och för att det i sig utgör ändliga resurser om än med rätt många år kvar till uttömning.
Sålunda är det förstås tillfredsställande att läsa artiklar såsom den i SvD med rubriken Klimathotet mindre än väntat. Väl värt att notera är förstås att rubriken inte alls negligerar hotet utan just att de norska forskarna faktiskt tagit hänsyn till naturliga variationer och därmed funni hotbilden något överdriven. Detta besvärar förstås alarmister. Lånar en bild från 酩酊老翁 som beskriver de senaste 1 000 åren: 
Technorati Tags:
DN, Framtiden, Niklas Dougherty, Politik, 之乎者也, Klimatalarmism, Klimatskeptiker, Klimat, Miljö
Bra understreckare om vår bild av världen
Världens största krig är osynligt i medierna | SvD: ”Felet, säger Hawkins, ligger enbart i den skeva nyhetsvärderingen. Konflikter där det inte finns någon tydligt urskiljbar god sida får medierna att tappa intresset. Då börjar journalisterna slarva, prata om urgamla etniska motsättningar eller om kaotiskt våld. Folkmordet i Rwanda var inte kaotiskt, kontrar Hawkins. Man dödar inte 800000 människor på hundra dagar utan ett visst mått av planering.
Historia, politik och ekonomi är lika relevant som alltid för att förstå världens konflikter, men medierna har alltmer övergått till att ge kulturell identitet och etnisk tillhörighet en överdriven roll i nyhetsförmedlingen, skriver Hawkins. En identitetsbaserad konflikt är underförstått naturlig: den är oundviklig, möjligen olösbar, möjligen obegriplig för utomstående, som alltså lugnt kan strunta i den. De ’etniska’ konflikterna i Afrika vill Hawkins hellre beskriva som organiserad brottslighet: ’Den ’kultur’ som driver Afrikas konflikter liknar den sicilianska maffians […] Afrikas stridande fraktioner bör inte förstås som ’stammar’ utan som kriminell affärsverksamhet.’”
(Hittat via Knuff.)
Håkan Lindgrens understreckare från gårdagen, som i stor utsträckning bygger på läsning av Virgil Hawkins studie Stealth conflicts, bidrar till en mediekritik som är viktig. Som framgår ger medierapporteringen oss en väsentligen förvriden bild av världen. Fokus för Lindgren/Hawkins är rapporteringen kring konflikter men vi vet ju att detta missförhållande gäller också annan viktig information t.ex. om välståndsutvecklingen, fattigdomen m.m.
Vår tids märkliga fokus på identitet snarare än bakomliggande ekonomiska och maktpolitiska intressen bidrar till den bristande rapporteringen tycks Hawkins hävda. Lindgren skriver bl.a.
Historia, politik och ekonomi är lika relevant som alltid för att förstå världens konflikter, men medierna har alltmer övergått till att ge kulturell identitet och etnisk tillhörighet en överdriven roll i nyhetsförmedlingen, skriver Hawkins. En identitetsbaserad konflikt är underförstått naturlig: den är oundviklig, möjligen olösbar, möjligen obegriplig för utomstående, som alltså lugnt kan strunta i den. De ”etniska” konflikterna i Afrika vill Hawkins hellre beskriva som organiserad brottslighet:
”Den ’kultur’ som driver Afrikas konflikter liknar den sicilianska maffians […] Afrikas stridande fraktioner bör inte förstås som ’stammar’ utan som kriminell affärsverksamhet.”
Läs understreckaren, den innehåller en hel del tänkvärt, inte minst kring vår bild av kriget mot terrorismen.
Technorati Tags:
Etnicitet, Kriminalitet, Maffia, Mediekritik, Politik, SvD, Håkan Lindgren, Virgil Hawkins, Afrika, Identitet
Proletariatet har inget fädernesland
Diderot – Portvin, folklig kultur och sodomi. Del 4.: ”Om människor blir trygga, lugna och glada av att definiera sig i huvudsak som tillhöriga en nation så kan de väl få göra det. Jag bryr mig inte. Det känns bara så fattigt när någon gör det. Som om de frivilligt kastrerade sig. Hur kul har man utan sina kulor.
Världen har rört sig framåt och ständigt blivit en allt bättre plats inte därför att människor krampaktigt slutit sig samman i sina inbillade gemenskaper, världen har rört sig framåt därför att människor rört sig – över geografiska, klassmässiga och sociala gränser.
När Karl Marx konstaterade att proletariatet inte har något fädernesland så visade han att han stod mitt i den upplysningens tradition, den tradition vars bärare såg som kosmopoliter. Det är en tradition som går på tvärs mot det vi ser i dag i Europa – en nationalistisk, separatistisk rörelse som vill bryta sönder nationalstaterna – en del vill göra det från vänster, andra från höger – men oavsett vilken riktning de kommer ifrån så är det fel riktning. Europa behöver inte fler gränser.”
(Hittat via Diderot.)
Boris Benulic skriver bra om rörlighet som drivkraft för utveckling. Också bra om den något märkliga situation som nu råder där identitetsskapandet i allt högre grad tycks utgå från nationalitet, etnicitet och andra ”tet”er i en värld där motsatsen vore det önskvärda. I en värld där detligger i folkens intresse att riva gränser och bekämpa nationalism. Istället bidras till sönderfall genom separatism – märkligt.
Technorati Tags:
Boris Benulic, Etnicitet, Frihet, Ideologi, Klass, Politik, Religion, Diderot
Some can not improve – blacks and Hispanics?
Important update: I have to apologize to Ben Wildavsky. I have made an accusation of him expressing racist views and now find out that he actually argued the total opposite. I strongly urge every reader of this post to read his WSJ review and you will see that he disagree strongly with Murray. Murray however seems to be the one totally responsible for the idea of some people having inherent intellectual limitations. I am deeply sorry for not reading the whole article which hopefully would have prevented me from this mistake.
When Learning Has a Limit – WSJ.com: ”The problem with American education, according to Mr. Murray, is not what President Bush termed the ’soft bigotry of low expectations’ but rather the opposite: Far too many young people with inherent intellectual limitations are being pushed to advance academically when, Mr. Murray says, they are ’just not smart enough’ to improve much at all. It is ’a triumph of hope over experience,’ he says, to believe that school reform can make meaningful improvements in the academic performance of below-average students. (He might have noted, but doesn’t, that such students are disproportionately black and Hispanic.)
Thus students are being steered toward college when many should be directed toward jobs for which they are better suited. At the same time, Mr. Murray argues, we’re giving short shrift to the academically gifted, who ought to be offered a rigorous education appropriate to their abilities rather than having their classroom experience dragged down by low-IQ underachievers.”
(Hittat via Old Whigs tweet.)
This is a quote from Wall Street Journal and the author is Ben Wildavsky, former education editor of U.S. News & World Report, and a senior fellow at the Kauffman Foundation and a visiting fellow at the Brookings Institution. Wildavsky agree with the idea of Charles Murray from his book Real Education that some students (which I have not read therefore unclear how many and who they are) just are not smart enough. Although Wildavsky know who they are – black and Hispanic. Could you imaging an article in a Swedish major newspaper publishing the same kind of explicit rascist views.
However, the issue is of course valid. Could it be that some people just are not smart enough to make meaningful improvements in academical performance. I would say, with some extreme exceptions, that this is not true. Peoples capabilities to improve are almost endless. They can be hampered by their background, socio-economic and other, by circumstances and of course by a school system that do not support them.
Technorati Tags:
Skola, Utbildning, Wall Street Journal, Charles Murray, Ben Wildavsky
Öppna gränser är vänsterpolitik – håller med
Öppna gränser är vänsterpolitik Dagens Arena: ”Visst, partier till vänster pratar om ’human’ flyktingpolitik, men det skapar främst bilden av den gode Väst. Vad har hänt med visionen om en värld utan gränser och arbetare världen över förenen eder? I takt med att Sverigedemokraternas stöd ökar är det viktigare än någonsin att tala om öppna gränser. Rasisternas invandringsproblem finns för att gränser finns.”
(Hittat via Dagens Arena.)
Helt överens med Roya Hakimnia – fast jag skulle vilja formulera det i termer av att riva gränser. Frågan är ju vilka intressen som tjänar på att vi upprätthåller nationalstater och dess territoriella gränser. Kapitalet har ju sedan länge slutat att använda dessa som skydd, numera tjänar de mest som ett instrument för att kontrollera människor. Alla borde vi förstås betraktas som världsmedborgare, något som hittills bara varit överklassen förunnat.
Kapitalet förlägger sin verksamhet där det för ögonblicket passar bäst. Genom upprätthållandet av gränser är detta möjligt då lågavlönade i delar av världen förhindras att skapa bättre villkor genom att flytta på sig. Arbetare i alla länder förenen eder är precis som Hakimnia påpekar en mycket aktuell paroll. Lägg bort alla diskussioner om etnicitet, nationalitet etc. Fokusera på världsmedborgarskap.
Det vi borde diskutera är hur vi skapar demokratiska strukturer i en gränslös värld.
Technorati Tags:
Dagens Arena, demokrati, Flyktingpolitik, Ideologi, Kapitalet, Politik, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Socialism, Solidaritet, Roya Hakimnia
More on tests like PISA and TIMMS – what can we learn
West vs Asia education rankings are misleading – opinion – 07 January 2013 – New Scientist: ”We might instead consider that in a global economy, where the answers to almost any standard question are a few smartphone taps away, skills like creativity and initiative will be the true drivers of prosperity. None of these traits can be measured easily by tests. When testing consumes precious educational time, focus and money, they get squeezed out.”
(Hittat via Christian Lundahls tweet.)
MacGregor Campbell argues that there is a week, if any, correlation between results on tests like TIMMS and PISA to the success of a country in terms of economic groth, innovation etc. He refers to Christopher Tienken, who in 2008 compared 1995 TIMSS scores with the 2006 Growth Competitiveness Index. For developed countries there was no statistically significant relationship. Tienken has according to Campbell done ”a similar analysis of the 2003 PISA mathematics rankings and two measures of economic success: per-capita GDP in 2010, and the 2010-2011 Growth Competitiveness Index. The study, to be published in April, again found no statistically significant relationship.”
What interests me with Tienkens studies is partly methodological. He seems to have realized that the success of an educational system should be measured by the impact it has on the society it works within in the long term. It means that we can not know how well it works based on the evaluation done today (i.e. standardized tests) but rather on how successful people (and/or the country) is several years after they have left school (reforms have taken place). Seems to me that even 10 years is a bit short as perspective – we have to consider when in a life we are most productive, most innovative and try to measure changes in these kind of things and their relationship to education. Of course there are exceptions, young people making great innovations but in general a countrys level of prosperity depends on many peoples contributions during a longer period of time.
A very interesting attempt to do just that was, according to Campbell, done by Keith Baker (US Department of Education) who in 2007 ”made a rough comparison of long-term correlations between the 1964 mathematics scores and several measures of national success decades later. Baker found negative relationships between mathematics rankings and numerous measures of prosperity and well-being: 2002 per-capita wealth, economic growth from 1992 to 2002 and the UN’s Quality of Life Index. Countries scoring well on the tests were also less democratic. Baker concluded that league tables of international success are ”worthless” (Phi Delta Kappan, vol 89, p 101).” There is something to be learned here.
Hopefully people at least understand that comparing results from the latest PISA study with any current ranking on such things as innovation or democracy tells us absolutely nothing.
Technorati Tags:
PISA, Skola, Statistik, TIMSS, Utbildning, Christopher Tienken, Keith Baker, Christian Lundahl
Positiva resultat av iPad i skolan
Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva | Jan Hyléns webbplats: ”Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.”
(Hittat via Jan Hylén.)
Av ganska naturliga skäl finns det inte mycket forskning om användandet av iPads (eller andra surfplattor) i skolan. De har faktiskt bara funnits några få år överhuvudtaget och det är först nu som de i större utsträckning hamnat på skolornas inköpslistor. Ändå har Jan Hylèn hittat några studier som är intressanta. generellt tycks alltså gälla att bilden är övervägande positiv – lätt att förstå då iPads är oerhört lätta att hantera och givet formatet oerhört kraftfulla. Man kan i stort sett göra allt på en iPad som man kan göra med en laptop men den är ju små oerhört mycket smidigare, i synnerhet förstås för yngre barn/elever.
En reflektion jag haft anledning att göra gäller hur man tänker om användandet. En laptop kan man lätt dela, det går att skapa flera användare, var och en kan t.ex. ha eget epostkonto, lagra dokument osv. En iPad är gjord för en användare, man kan inte skapa flera konton, inte lagra saker själv. Ändå förefaller det vara vanligt att iPads köps in för att dela.
Technorati Tags:
Apple, IT i skolan, Skola, Utbildning, varsin, iPad, Jan Hylén
Questions about US results in PISA
What do international tests really show about U.S. student performance?: ”Although the U.S. sample included disadvantaged students in appropriate propor- tion to their actual representation in the U.S. 15-year-old population, the U.S. sample included a disproportionate number of disadvantaged students who were enrolled in schools with unusually large concentrations of such students. Because, after controlling for student social class status, students from families with low social class status will perform more poorly in schools with large concentrations of such students, this sampling flaw probably reduced the reported average score of students in the bottom social class groups (perhaps Groups 1-3).”
(Hittat via Pasi Sahlberg.)
I am not a statistician even if I consider myself qualified to discuss a lot of statistician issues. This however I do not understand completely. Martin Carnoy, Stanford Graduate School of Education and EPI
and Richard Rothstein, EPI argues that the conclusions based on US results in international tests like PISA and TIMSS are oversimplified, frequently exaggerated and misleading (anyone thinking the same here regarding Swedish results?).
However, Carnoy and Rothstein have made a detailed analysis of the PISA 2009 database and found that the US results are much better than reported if one would consider the ”sampling error” described in the quote above. Question is however if this argument is valid – I thought PISA is supposed to present a result fot the whole educational system in a country regardless of which schools the students attend. In Carnoy/Rothsteins perspective it is reasonable to take the fact that ”students from families with low social class status will perform more poorly in schools with large concentrations of such students” as a reason to exclude them from the sample or at least not count their results. To me that seems a bit strange, it is like as if we would exclude the results for students att schools in poor performing schools in certain areas with the same argument. Although this is something I would like comments on.
Technorati Tags:
Pasi Sahlberg, PISA, Martin Carnoy, Richard Rothstein, TIMSS
Senaste kommentarerna