Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
16-åring inlåst av Säpo
16-åring inlåst av Säpo i förebyggande syfte – Debatt – www.gp.se: ”För första gången har Säpo lyckats övertyga både socialkontor och Kammarrätten om att en ung muslim som tänker fel, en så kallad islamist, kan frihetsberövas fast han själv inte begått något brott, skriver Gösta Hultén.”
(Hittat via Simon Fors.)
Om detta är sant är det förstås groteskt. LVU ger möjlighet tillvård av unga även utan deras samtycke i följande fall:
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Huvudregeln är dock att vården ska ske i samråd med vårdnadshavare och i fallet med en 16-åring i samråd med denne.
Frågan är förstås 1) om Gösta Hultén har rätt när han hävdar att det är den unges tänkande som här är motiv för åtgärden och 2) i så fall vad i LVU som kan användas som motiv. Som framgår av citatet ovan finns inte åsikter med bland de uppräknade faktorerna.
Får man tro de av Per Gudmundson refererade domarna så är det den unges umgänge och risken för att han skulle rekryteras till krigstjänst som utgör motivet:
Kammarrätten skriver i sin dom (målnr 3706-12):
”Av utredningen i målet framkommer bl. a. uppgifter från rikskriminalpolisen om att xxx befinner sig i en kriminell miljö och riskerar att rekryteras till krigstjänst utanför landet. Vid tidpunkten för det omedelbara omhändertagandet fanns indikationer på att xxx var på väg att lämna landet för att delta i väpnad konflikt.”
Förtjänar att anmärkas att Gudmundson faktiskt namnger den unge och redogör med namns nämnande för hans familjeförhållande (ytterst anmärkningsvärt får man säga).
Att som 16-åring befinna sig i en kriminell miljö (vad det nu är och om uppgiften är korrekt) torde falla under kriterierna för tvångsvård. Den unges far är död och såvitt framgår en mor som bor i Egypten så frågan om vårdnadshavaren utövar sitt ansvar kan/bör kanske ställas.
Blev förstås upprörd när jag läste Hultén, något mera tveksam när jag läst utdragen ur domarna. Vem kan man lita på?
Technorati Tags:
Åsiktsfrihet, demokrati, Integritet, Kriminalitet, Per Gudmundsson, Religion, Gösta Hultén, LVU
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Intressant kritik av meritokrati
Is Meritocracy A Sham? | Via Meadia: ”But, and this is what Hayes is pointing out, there are a couple of problems with meritocracy in practice. The first is, evidently, that it doesn’t always work as advertised. The ‘best and the brightest’ organized the financial market reforms of the Clinton years that led to the Bush bubbles and the Obama doldrums, and neither the wars in Vietnam by the Kennedy era Great Meritocrats nor the Bush and Obama era wars were triumphs of social engineering.
The second problem is that in the end, meritocracy doesn’t promote democracy. The meritocrats may have won their positions through an open competition and their kids (with some advantages to be sure) are still going to have to struggle to make it into top colleges and so on, but once they win — they’re an elite. And their perceptions about how hard they competed and how fair the competition was makes them more smug and more entitled than the old elites ever were.
The new elites don’t feel guilty about their power; they didn’t inherit it. They earned it. They are smarter than everybody else and they deserve to rule — and in their own minds at least, they also deserve the perks that power brings. Money, fame, access: bring it on.
Wealth and entitlement corrupts the meritocratic elite. Members of this elite can no longer see society easily from the perspective of ordinary people and so their decisions increasingly reflect their own interests rather than those of the people they are supposed to represent. They lose the ability and perhaps also the will to be impartial arbiters between the masses and power; they identify with power and start to use their own influence to tilt the system farther and farther away from the populists and toward the old power centers.
I’m not of course doing justice to Hayes’ book here; if I could it would have been a blog post not a book. But this critique of the meritocratic ideal from the left speaks also to the populism of the right; indeed, while Hayes loathes what he understands of the ideology and political program of the Tea Party as much as any left intellectual in America, he has far more emotional sympathy for its hatred of the überclass than many writers on his side of the spectrum.”
Walter Russell Mead kommenterar på sin blogg Twilight of the Elites: America after Meritocracy av Christopher Haye. Fram till det ovan citerade stycket är det riktigt intressant, sedan förlorar sig Mead i ett resonemang som går ut på att ateister löper större risk än religiösa att utvecka den arrogans och andra meritokratins fallgropar som Hayes beskriver i sin bok. Denna senare del lämnar jag helt därhän.
Poängen är att meritokratin som uttryck för en teknokratisk samhällssyn står i viss motsättning till en (vad Meads kallar social populism) demokratisk sådan baserad på jämlikhetsbegreppet. Skulle kunna ses som lite förvirrande då just meritokrati ofta framställs som ett sätt att komma ifrån åtminstone ärvda privilegier men den teknokratiska samhällssynen såsom den beskrivs av Mead undergräver definitivt demokratin.
Såhär i sommartider känns det lite skönt att kunna ägna lite tid åt denna typ av diskussion – liksom om fascism som jag kommenterade häromdagen. Under Almedalsveckan då man hör våra ledande politiker hålla visionslösa tama tal där det mest uppmärksammade blir korporativistiska förslag om jobbpakt bekräftas ju att det åtminstone behövs en väsentligt fördjupad diskussion om hur vi vill forma vårt samhälle baserat på en lika fördjupad analys av hur det nuvarande faktiskt ser ut i termer av verklig demokrati, verklig frihet och verklig jämlikhet.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, demokrati, Elit, Elitism, Fascism, Frihet, Netroots, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Staten, Tekonokrati, Meritokrati
Lider svensk skola av GERM
How GERM is infecting schools around the world? | Pasi Sahlberg Blog: ”Ten years ago — against all odds — Finland was ranked as the world’s top education nation. It was strange because in Finland education is seen as a public good accessible to all free of charge without standardized testing or competitive private schools. When I look around the world, I see competition, choice, and measuring of students and teachers as the main means to improve education. This market-based global movement has put many public schools at risk in the United States and many other countries, as well. But not in Finland.
You may ask what has made Finland’s schools so extraordinary. The answer has taken many by surprise. ”
Sahlbergs artikel är också publicerad i Washington Post
Pasi Sahlberg förklarar varför det finska skolsystemet är framgångsrikt (i internationella mätningar) och hur GERM infekterar andra skolsystem runt om i världen – vilket drabbat inte minst det svenska om man tänker efter.
Vad är GERM
GERM står för Global Educational Reform Movement, något Sahlberg beskriver som en epidemi som like ett virus angriper skolsystem och orsakar att skolor blir sjuka, lärare mår dåligt och barnen lär sig mindre. Det finns några karaktäristiska symptom:
Konkurrens
Det första symptomet är konkurrens mellan skolor. Med det följer inspektioner, mer tester (prov) och utvärdering av lärarnas effektivitet. Sådan konkurrens sker på bekostnad av samarbete mellan skolor.
Skolval
Det andra symptomet är ökade möjligheter att välja skola. Därmed inför man en marknadslik tävlan mellan skolor när de försöker framstå som attraktiva föräldrar. Resultat försämrade resultat i akademiska termer och ökad segregation mellan skolor.
Standardiserade tester
Det tredje symptomet är standardiserade tester, baserat på en tro att ökat fokus på mätningar ger förbättringar. Resultatet blir att undervisningen inriktas på testerna, att läsning och matematik dominerar innehållsligt och att undervisningen reduceras till mekanisk instruktion.
Sahlberg konstaterar att frisk skolsystem had motståndskraft mot GERM. Däremot beskriver han hue get finska skolsystemet hämtat inspiration från andra länder oct exemplifierar med
The United States has been a special source of inspiration to Finland since John Dewey a century ago. Such American educational innovations as cooperative learning, problem-based teaching and portfolio assessment are examples of the practices invented by teachers and researchers in the United States that are now commonly found in many Finnish classrooms.
Känns som om han därmed beskriver delar av den så förhatliga svenska flumskolan. Frågan är hur djupt svensk skolpolitik egentligen drabbats av GERM och om det går att påskynda tillfrisknandet genom lämpliga åtgärder i termer av minskad kontroll, minskad konkurrens och ökad autonomi för skolan. Och vem skriver i så fall ut receptet?
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Education Reform, Flumskolan, Netroots, Politik, s-bloggar, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Pasi Sahlberg, GERM
Tips till Reinfeldt och Schlingmann
Reinfeldt gästade Lördagsintervjun – Ekot: ”– Det kanske är bättre att säga inrikes födda. Men det finns frågor kopplade till etnicitet som, hur många gånger man än försöker hävda att det är olämpligt att prata om detta. Så som flödet in till Sverige får vi växande problem med arbetslöshet och utanförskap, säger Fredrik Reinfeldt.
Det var i en intervju med nyhetsbyrån TT under ett arbetsplatsbesök som statsministern hävdade att det inte råder massarbetslöshet i Sverige eftersom arbetslösheten är lägre bland ’etniskt födda svenskar mitt i livet’.”
(Hittat via knuff.)
Försöker följa Reinfeldts resonemang när det gäller arbetslösheten (observera förresten att det omtalade uttalandet korrekt citerat lyder ”etniskt födda svenskar”). Först är det dock rimligt att konstatera att oavsett hur man räknar så råder inte massarbetslöshet i Sverige (och rådde inte heller 2006). I t.ex. Spanien råder däremot massarbetslöshet. Hos oss råder hög, alldeles för hög, arbetslöshet och inom vissa segment är problemen mycket stora – det gäller t.ex. ungdomar och människor med annan etnicitet (oftast hudfärg/namn) än svensk. Tror ,för att nu ge statsministern lite cred, att det är just det han vill diskutera/problematisera, sannolikt inte bara för att leda bort blickarna från regeringens uppenbara misslyckande när det gäller att skapa en tillväxtbefrämjande politik som bidrar till ökad sysselsättning (mätt som andel av den arbetsföra befolkningen).
Som jag förstår Reinfeldt ingår såväl RUT som restaurangmomssänkningen i de åtgärder regeringen vidtagit för att göra det lättare för just gruppen med annan etnicitet att hitta jobb – metoden är alltså att stimulera branscher med låga krav på på arbetskraftens kvalifikationer. Frågan som bör ställas är om det är en framgångsrik politik – dvs leder till ökad sysselsättning i gruppen. Än så länge tyder inte så mycket på det – tvärtom verkar det ju som om arbetslösheten faktiskt ökat just i den gruppen vilket statsministern förklarar med en ökad andel lågutbildade bland de som kommit de senare åren – alltså just de som borde haft nytta av åtgärderna. Rimligen är det väl också så att nyanlända med mycket bristfällig skolgång först måste ges en sådan för att inte hamna i ett låglöneträsk resten av sina liv här, för det önskar väl ingen.
Slutsatsen kan kanske bli att Reinfeldt faktiskt adresserar ett reellt problem, har vidtagit några åtgärder med begränsad effekt och verkar sakna idéer för att gå vidare. Ett tipp skulle kunna vara att satsa på att alla som saknar gymnasial treårig utbildning ges rätt till sådan. Då kpmmer deras anställningsbarhet att öka markant. Ett annat skulle kunna vara att minska den etniska diskriminering som förekommer i det svenska arbetslivet.
Att även moderaterna börjar komma till insikt om hur staten kan/bör användas står klart efter att ha tagit del av Per Schlingmanns artikel på Newsmill, även om han är lite oklar när det gäller distinktionen mellan stor och stark (men det kan ju bero på vår vana att beställa just en stor stark).
Politiska beslut syftar ofta till att uppnå beteendeförändringar och för att lyckas med detta krävs rätt politiska reformer och starka myndigheter.
Beteendeförändringar krävs ju just för att åstadkomma minskad etnisk diskriminering och Schlingmann verkar ha förstått att sitter man på statsmakten så förfogar man över instrumenten – reformer (lagstiftning) och implementering (via myndigheter).
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Ekot, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Fredrik Reinfeldt, Per Schlingmann, Massarbetslöshet, Etnicitet
Nu finns inte Kantro Store mera
Peter Karlberg – Macbutik i Södertälje – Kantro Store: ”Den gamla apotekslokalen – där det bedrivits apoteksverksamhet sedan 1926 – har genomgått en rejäl ansiktslyftning under sommaren och den 30 augusti invigs, av kommunalrådet Anders Lago, precis som Macfeber uppger en Apple Premium Reseller. Det blir en ljus, öppen butikslösning där man verkligen kan få möjlighet att betrakta (beundra) och känna på Apples utbud av Macbooks, iPods och massor med tillbehör.”
Visst känns det sorgligt (med ett stänk av bitterhet) att vara tvungen att konstatera att det inte gick att driva en Apple-butik i Södertälje. Efter nu nästa fyra års verksamhet fanns inte längre något alternativ – butiken går konstant med förlust och det kostar oerhört mycket tid och arbete att driva den – en i längden helt omöjlig ekvation.
Vi fortsätter dock verksamheten i Kantro AB med fokus på utbildning och konsultverksamhet. Butiken stängde vi i torsdags (sista maj) och helgen ägnas åt röj och stöd. Nästa vecka flyttar turistbyrån in i lokalerna.
Technorati Tags:
Anders Lago, ekonomi, Kantro, Södertälje, Apple
Vad vet vi egentligen om skolan
Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats? « Ekonomistas: ”Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt? En anledning är att de jämför meritvärdespoäng och vid undersökningens startår, 1999, var meritvärdessystemet nytt. Lärarna var då osäkra på hur både IG och MVG skulle användas, vilket gjorde betygsskalan sammanpressad. Sedan dess har hela betygsskalan börjat användas i högre grad, vilket ökat spridningen i meritvärden. Detta betyder dock inte att kunskapsspridningen ökat i motsvarande grad.”
Sett ur mitt perspektiv blir skoldebatten allt mer bisarr. Det blir allt svårare att förstå vad som verkligen händer/har hänt itakt med att olika aktörer presenterar undersökningar eller argument för en det ena än det andra.
Det jag reagerar mest emot är dock den av någon slags nostalgi (omskrivning för önskan att öka skolans sorteringsfunktion) präglade synen att allt var bättre förr och att allt självklart blir bättre med statlig styrning (läs kontroll, uppföljning, inspektion etc):
Den svenska skolan – folkskolan – har alltid varit kommunal. Systemet präglades länge av ett parallelskolesystem som säkerställde att de redan priviligerades barn fick gå i särskilda skolor efter några år i folkskolan (realskola om någon minns). 1946 års skolkommission ligger till grund för införandet av enhetsskolan (försöksverksamhet) som sedemera blev 9-årig grundskola. Införandet av den senare skedde under ett tidsintervall på runt 10 år under 60-talet och först i början av 70-talet gick barn i landets alla kommuner 9 år i skola.
Under t.ex. 50-talet gick bara en bråkdel av landets unga vidare till gymnasiala studier. På några årtionden ökade denna andel till i princip alla i en årskull. Är det då märkligt att en del kommer att misslyckas, i synnerhet som inte gymnasieskolan i alla delar anpassade sig till denna förändring.
Under 90-talet gick vi från ett betygssystem som i princip ”godkände” alla – det gick att gå ut grund- respektive gymnasieskola med enbart ettor i betyg. Det nya systemet införde absoluta krav för godkänt som i jämförelse motsvarar dels ettor i det gamla, dels delar också av tvåorna. Sen blir någon förvånad/upprörd över att andelen som får icke godkänt i ett eller flera ämnen är förhållandevis stor.
De förändringar som genomfördes under 80-talet (slutfördes i och med det som kommit att kallas kommunaliseringen i början av 90-talet) innebar att 1) staten slutade att detaljreglera genom statsbidrag direkt kopplat till lärarlöner/tjänster – ett system som hade avsevärda negativa konsekvenser och som utsattes för betydande kritik och 2) statsbidragen till skolan, som alltså varit direktkopplade till antalet lärartjänster, bakades in i den stora påse som staten efter hänsyn tagen till enskilda kommuners förutsättningar räknar fram. Allt enligt devisen att beslut borde bli bättre om de fattas så nära verksamheten som möjligt; vem kan avgöra om en skola behöver en specialpedagog till – rektor, kommun eller en länsskolnämnd?
PS Till Jonas Vlachos vill jag dock säga att Skolverket faktiskt genomfört det som kallas Nationella Utvärderingen som faktiskt säger något om kunskapsutvecklingen genom nationella mätningar DS
Technorati Tags:
Kommunalisering, Politik, Skola, Skolverket, Utbildning, Jonas Vlachos
Peter Karlberg – Mitt 1:a majtal (del 1)
Peter Karlberg – Mitt 1:a majtal (del 1): ”Frihet, solidaritet och rättvisa är den paroll som alltid fått mig att demonstrera den 1:a maj”
Idag skulle jag nog sagt frihet, jämlikhet och solidaritet men i övrigt håller denna min tänkta inledning på ett 1 majtal. I morgon ska jag bära fana och delta vid 1 maj-firandet i Södertälje. Samling på Marenplan 11.30, avmarsch kl. 12.00 och tal på Stora torget.
Technorati Tags:
6-timmarsdag, Åsiktsfrihet, Boel Godner, demokrati, Frihet, Ibrahim Baylan, Ideologi, Jämlikhet, Politik, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Yttrandfrihet
Senaste kommentarerna