Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Kanske är klimatkatastrofen något överdriven
Inställd klimatkatastrof | 酩酊老翁: ”Det är nog inget som mallgrodorna på DN och dess politiserade vetenskapsreporter Karin Bojs kommer att rapportera om, eftersom det inte ligger i linje med den religiösa uppfattning kring klimatet som gäller därstädes.
Men en mer nykter analys föreligger nu hur som helst, och den ger som resultat att stora delar av den globala uppvärmningen beror på naturliga variationer.
Det är elementärt så att människan sedan industrialismens början släppt ut gaser som påverkar klimatet, och det är elementärt så att befolkningsexplosionen också har inverkan. Däremot är det inte alls elementärt att hela den uppmätta ökning i medeltemperatur vi sett under denna period beror på just dessa faktorer.
Vi vet nämligen att jorden har varit betydligt varmare under tidigare perioder, och att halterna av koldioxid varit oerhört mycket högre än vad de är idag. De naturliga klimatvariationerna är av en helt annan dimension än vad människan förmår ställa till med.”
Jag tillhör det som nog många betraktar som klimatskeptikerna – åtminstone i den meningen att jag inte riktigt litar på den klimatalarmism som under nu rätt många år varit PK. Huvudskälet är att att jag betraktar möjligheterna till stora temperaturvariationer som naturliga. Brukar exemplifiera detta med att den senaste istiden med kilometertjockt islager över delar av Sverige faktiskt bara ligger något 10 000-tal år bort. Annat exempel är förstås att det faktiskt odlats vindruvor/gjorts vin i våra trakter för mindre än 1 000 år sedan. Bara under min tid på Mörkö har jag upplevt vintrar då man kunds ploga bilväg på isen likaväl som vintrar då ingen is lagt sig. Mina egna barn växte upp utan riktiga vintrar överhuvudtaget medan jag själv (som jag minns) åkte skidor varenda vinter under min uppväxt på Lunnevad typ 20 mil söderut.
Det här innebär dock inte att jag betvivlar att vi kan orsaka stor skada genom okontrollerade utsläpp av allehanda skit i systemet. Att vi måste ersätta användandet av fossila bränslen är ju uppenbart både av det skälet och för att det i sig utgör ändliga resurser om än med rätt många år kvar till uttömning.
Sålunda är det förstås tillfredsställande att läsa artiklar såsom den i SvD med rubriken Klimathotet mindre än väntat. Väl värt att notera är förstås att rubriken inte alls negligerar hotet utan just att de norska forskarna faktiskt tagit hänsyn till naturliga variationer och därmed funni hotbilden något överdriven. Detta besvärar förstås alarmister. Lånar en bild från 酩酊老翁 som beskriver de senaste 1 000 åren: 
Technorati Tags:
DN, Framtiden, Niklas Dougherty, Politik, 之乎者也, Klimatalarmism, Klimatskeptiker, Klimat, Miljö
Lite tänkande en lördagkväll
Tänkande kan få troende att vackla – DN.SE: ”Analytiskt lagda personer är mindre benägna att vara troende än de som brukar gå på magkänsla. Det visar en kanadensisk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
En del människor med religiös övertygelse upplever sin tro som bergfast. Men en ny studie visar att personer som uppmanas att tänka analytiskt kan börja vackla i sin tro, om än bara lite.”
(Hittat via Knuff.)
Hittar ovanstående i mitt sökande efter lite tankestimulans så här en lördagskväll. 酩酊老翁 menar t.o.m. att religiösa (som väl kan likställas med troende) är oförmögna till logiska resonemang och refererar också till forskning refererad i Wikipedia. Göran Rosenberg däremot lyckas – kanske inte så övertygande – i en understreckare i SvD argumentera för mera religion i politiken
”Habermas hoppas för sin del att ett sådant möte kommer att väcka till liv ”sedan länge undertryckta, glömda, obrukade intuitioner som ligger begravda någonstans”. Taylor hoppas för sin del på en sekulär stat som inte gör skillnad på religiösa och icke-religiösa opinioner och värderingar. I dialogen mellan de båda filosoferna formas en ny förståelse för religionens roll och betydelse i det postsekulära samhället.”
Hela Rosenbergs resonemang (och sannolikt de båda refererade ”filosofernas”) framstår som rätt bisarrt.
En invändning mot Rosenberg (Habermas/Taylor) är förstås för alla uppenbar – religion har ett betydande inflytande i den sekulära staten (om vi t.ex. tar vårt eget land som utgångspunkt). Religiösa människor deltar utan problem och i betydande omfattning i det politiska livet. Lagstiftning och sedvänjor präglas i mycket hög grad av religion. I mitt eget parti är de religiösa t.o.m. organiserade i en egen partiorganisation. Om jag inte misstar innehåller vår konstitution krav på statschefens religionstillhörighet – bara som exempel.
En annan invändning som åtminstone jag har är att religionen ofta är organiserad, kapitalstark och därmed tar stor plats i samhällslivet – ofta helt oproportionerligt mot antalet aktivt engagerade. Religion är ett så väletablerat fenomen att Skatteverket effektuerar religiösa samfunds medlemsavgifter. Sekulära människor är av helt naturliga skäl inte organiserade på samma sätt. Det finns inga företrädare för de sekulära som staten/politiken kan samtala med.
En annan aspekt som pockar på uppmärksamhet i sammanhanget, men som ligger lite vid sidan av frågan om relationen mellan religion och politik är huruvida man kan/borde tala om vad som i de mer sekulära samhällena ibland ersätter religion. Mitt resonemang i det följande bygger på tesen att religion under stora delar av mänsklighetens historia fyllt flera funktioner – att hålla folk i herrans tukt och förmaning, kanalisera engagemang, erbjuda tröst i en eländig värld och hopp om något bättre (om än efter döden).
Att t.ex. arenaidrotterna och supporterskap fått ersätta både religiöst engagemang och blivit substitut för hoppet om en bättre värld är ju uppenbart. Men faktiskt är det så att nästan vad som helst kan ersätta ”tron” – det kan vara den egna kroppen (träning), det kan vara att man vet hur bra undervisning är och det kan vara bekännandet till en politisk idé`(eller faktiskt t.o.m. en bestämd organisation).
Det senare var en fundering jag fick i samband med läsandet av Anders Nilssons Hur länkar man till tystnaden?
Sen finns det förstås i politiska organisationer ofta en grund, en ideologisk bas som kan anammas utan att den blir trossatser. Socialdemokratins frihet, jämlikhet och solidaritet är sådana som måste få sin uttolkning i envar tid och alltså inte betyder exakt detsamma oavsett. Att jämlikhet dock i alla lägen betyder respekt för alla människors lika värde är förstås självklart. Inte heller demokrati dvs en man – en röst såväl i parti som på olika nivåer i styrandet av stat, kommun etc behöver vara en trossats utan ett rationellt val enligt devisen – bästa möjliga (såvitt vi nu vet). Tvekan om det är något jag personligen ser som svårförenligt med att ”få” kalla sig socialdemokrat.
Technorati Tags:
Anders Nilsson, demokrati, DN, Elitism, Frihet, Integritet, Johan Westerholm, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Wikipedia, Göran Rosenberg
Liberaliseringen snabbast i Sverige – och vad har vi vunnit på det
Liberaliseringen snabbast i Sverige – DN.SE: ”Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer, konstaterar tankesmedjan The Heritage Foundation”
(Hittat via Knuff.)
Roligt när vi (Sverige) hamnar i topp på listor för det är ju så vi bygger vår självkänsla. Hamnar vi lite längre ned i någon internationell undersökning/ranking så använder vi det gärna som underlag för att utdöma våra lösningar alldeles oavsett – resultaten blir snabbt slagträ i mer eller mindre enfaldig politisk debatt.
Som 酩酊老翁 skriver:
Man påstår idag i gammelmedia att Sverige har liberaliserats snabbare än något annat västland. Till stöd för detta infantila påstående hänvisar man till en amerikansk ”tankesmedja”, varvid man undrar om det då är den amerikanska definitionen av ”liberal” (= socialistisk) som avses.
I vilket fall som helst ingår i ”beviskedjan” ett knippe socialliberala ytterst måttliga ”vafrihetsreformer” och några avregleringar. Oaktat dessa kan man än i denna dag inte handla vin och huvudvärkstabletter i livsmedelsaffären på samma sätt som i andra länder i Europa och Nordamerika, utan tvärtom består det statliga detaljhandelsmonopolet och den abnorma straffskatten på alkohol, liksom statligt monopol på spelverksamhet med mera. Liberalt?
Själv undrar jag förstås om hela kedjan med övervakningsreformer helt förbisetts av den amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation som själva presenterar sin verksamhet så här:
Founded in 1973, The Heritage Foundation is a research and educational institution—a think tank—whose mission is to formulate and promote conservative public policies based on the principles of free enterprise, limited government, individual freedom, traditional American values, and a strong national defense.
Så att det inte är medborgarens frihet som står i första rummet när The Heritage Foundation rankar liberala stater verkar rätt sannolikt, det skulle väl vara rätten att bära vapen då. Isobel Hadley-Kamptz skriver under rubriken Välkommen till ett nytt DDR
Om teknikutveckling gör att makt försvinner från den mäktige kommer hen försöka ta igen makten på andra områden.
Om tekniken gör det möjligt för den som redan har makt att få ännu mer kommer hen söka göra det också.
Så ser vi hur nätet med dess maktförskjutningar och -förstärkningar bidragit till ökad övervakning från såväl stat som arbetsgivare.
Ystra teknikevangelister påstår att vi numera alla har kontroll över våra produktionsmedel.
Marxismen genomförd! Det kallas humankapital och syftar ytterst på arbetssäljarens hjärna.
Men de som tidigare kontrollerade de fysiska produktionsmedlen försöker nu bara hitta nya styrningsmedel, arbetsgivare kräver arbetssökande på facebook-loginuppgifter för att kontrollera deras privatliv, kräver mobilen på dygnet runt, kräver att den anställde ska ”leva varumärket”.
Det är – förutom då kritiken mot detta kontrollsamhälle i vilken jag helt instämmer – värt att notera att det Hadley-Kamptz blottlägger är statens roll som kapitalets (de som kontrollerar produktionsmedlen) förlängda arm. Det är bara till ringa del som Annie Lööf förvandlats från ”ung och principfast till tyst och följsam partiledare” för att hon blivit regeringsmedlem (är kåt på makten) utan för att hennes roll därmed ändrats från att vara idealistisk ungdomspolitiker till att vara förvaltare av den borgerliga statens roll som övervakare/upprätthållande av den rådande produktionsordningen.
Men åter till sakfrågan – har de reformer som nu renderar oss denna framtående plats i rankingen av liberaliserade länder gett positiva resultat, alltså har vi medborgare i staten Sverige fått det bättre, blivit lyckligare. Svaret är dessvärre inte enkelt. Att fler människor nu kan komma hit och jobba måste ju ses som positivt både för de enskilda människor som därmed ges en utkomst och för att fler människor därmed bidrar till vår tillväxt (försåvitt de inte tvingas till usla arbetsförhållanden och svältlöner). Att vi inte fått bättre tågtrafik får väl ses som rätt negativt och väl belagt. Frågan om huruvida skolan faktiskt blivit bättre diskuteras men mer eller mindre välargumenterade rop på att åter reglera den mera statligt tyder ju på att många i alla fall drar slutsatsen att liberaliseringen också på det området misslyckats. Att vi har flera mobilnät varav inget egentligen har fullständig täckning tyder väl på att också telekom är ett område där vi ännu inte kunnat skörda frukterna av liberaliseringen. Frågan är om det finns några områden där vårt land fått ökad internationell konkurrenskraft genom de genomförda reformerna. Tvärtom verkar det väl mera som om vi öppnat för (vilket inte alltid men ofta innebär försämringar kanske) fler globala aktörer, tänker på drift av kollektivtrafik som exempel.
Nyheten har också kommenterats bl.a. av Martim Moberg och Peter Högberg. Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Ideologi, Isobel Hadley-Kamptz, Kapitalet, Kommunalisering, Kommunikationer, Martin Moberg, Peter Högberg, Politik, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Yttrandfrihet, 之乎者也, Hans Bergström, Per Thullberg
Idiopaterna
Därmed är saken klar ur ett politiskt perspektiv, att vi inte kan visa sådan hänsyn till förment överkänsliga att vi till stora kostnader möblerar om hela samhället för deras skull. Det är att förfara irrationellt och ovetenskapligt. Däremot kan man naturligtvis fortsätta forska i saken, men det troliga är att det rör sig om en idiopatisk reaktion till följd av inbillning, ett slags psykosomatiskt utslag kring något man tror är orsaken men som i själva verket inte har med saken att göra – givet att livet på jorden sedan starten badat i ett elektromagnetiskt hav är det helt enkelt inte ens a priori särskilt rationellt att föreställa sig sådan överkänslighet, allra minst för radiovågor eller fält som klingar av så snabbt att de omöjligt kan påverka mer än naturlig EM-strålning.
Tro, dogmer och doktrinärt tänkande får dessvärre i politiken företräde framför vetande på fler områden än så. Hela den svenska narkotikapolitiska doktrinen bygger egentligen på en tro om hur man kan komma tillrätta med ett fenomen, en tro som mer kommer sig av önsketänkande än hur verkligheten är beskaffad. Illusionen att vi ska kunna uppnå ett narkotikafritt samhälle är just inget annat än en våt dröm som inte har möjlighet att realiseras, och de doktriner som ligger bakom denna illusion är samtidigt sådana att de orsakar omfattande skada på människor och ekonomi. Här låter politiker alltså sin tro komma till sådana uttryck att man bortser från verkligheten – man sätter skygglappar för ögonen för att inte tappa ansiktet och förlora i prestige över insikten om att kriget mot drogerna är förlorat. Det är häpnadsväckande dumt, och fullt i klass med religiös verksamhet.
Apropos religion har kopimistsamfundets upphöjelse till sådan orsakat sura miner bland de kristna, som anser att kopimismen är en parodi på kyrka. Och det är det naturligtvis – men det vet vi bara för att vi vet hur pirater i övrigt tänker, inte på grund av kyrkans och religionens innehåll. De trossatser som kopimistsamfundet ger uttryck för är mycket mindre löjliga och mycket mer rationella och i samklang med mänsklig natur i jämförelse med de abrahamitiska religionerna.
via Idiopaterna | 酩酊老翁.
Bygger vi politik på kunskap eller låter vi oss styras av helt andra faktorer, är väl en ytterst relevant fråga. När det gäller droger har vi uppenbarligen inte låtit oss styras av kunskap, verkar som om detta också börjar gälla andra områden. Mycket allvarligt!
Senaste kommentarerna