Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Tips till Reinfeldt och Schlingmann
Reinfeldt gästade Lördagsintervjun – Ekot: ”– Det kanske är bättre att säga inrikes födda. Men det finns frågor kopplade till etnicitet som, hur många gånger man än försöker hävda att det är olämpligt att prata om detta. Så som flödet in till Sverige får vi växande problem med arbetslöshet och utanförskap, säger Fredrik Reinfeldt.
Det var i en intervju med nyhetsbyrån TT under ett arbetsplatsbesök som statsministern hävdade att det inte råder massarbetslöshet i Sverige eftersom arbetslösheten är lägre bland ’etniskt födda svenskar mitt i livet’.”
(Hittat via knuff.)
Försöker följa Reinfeldts resonemang när det gäller arbetslösheten (observera förresten att det omtalade uttalandet korrekt citerat lyder ”etniskt födda svenskar”). Först är det dock rimligt att konstatera att oavsett hur man räknar så råder inte massarbetslöshet i Sverige (och rådde inte heller 2006). I t.ex. Spanien råder däremot massarbetslöshet. Hos oss råder hög, alldeles för hög, arbetslöshet och inom vissa segment är problemen mycket stora – det gäller t.ex. ungdomar och människor med annan etnicitet (oftast hudfärg/namn) än svensk. Tror ,för att nu ge statsministern lite cred, att det är just det han vill diskutera/problematisera, sannolikt inte bara för att leda bort blickarna från regeringens uppenbara misslyckande när det gäller att skapa en tillväxtbefrämjande politik som bidrar till ökad sysselsättning (mätt som andel av den arbetsföra befolkningen).
Som jag förstår Reinfeldt ingår såväl RUT som restaurangmomssänkningen i de åtgärder regeringen vidtagit för att göra det lättare för just gruppen med annan etnicitet att hitta jobb – metoden är alltså att stimulera branscher med låga krav på på arbetskraftens kvalifikationer. Frågan som bör ställas är om det är en framgångsrik politik – dvs leder till ökad sysselsättning i gruppen. Än så länge tyder inte så mycket på det – tvärtom verkar det ju som om arbetslösheten faktiskt ökat just i den gruppen vilket statsministern förklarar med en ökad andel lågutbildade bland de som kommit de senare åren – alltså just de som borde haft nytta av åtgärderna. Rimligen är det väl också så att nyanlända med mycket bristfällig skolgång först måste ges en sådan för att inte hamna i ett låglöneträsk resten av sina liv här, för det önskar väl ingen.
Slutsatsen kan kanske bli att Reinfeldt faktiskt adresserar ett reellt problem, har vidtagit några åtgärder med begränsad effekt och verkar sakna idéer för att gå vidare. Ett tipp skulle kunna vara att satsa på att alla som saknar gymnasial treårig utbildning ges rätt till sådan. Då kpmmer deras anställningsbarhet att öka markant. Ett annat skulle kunna vara att minska den etniska diskriminering som förekommer i det svenska arbetslivet.
Att även moderaterna börjar komma till insikt om hur staten kan/bör användas står klart efter att ha tagit del av Per Schlingmanns artikel på Newsmill, även om han är lite oklar när det gäller distinktionen mellan stor och stark (men det kan ju bero på vår vana att beställa just en stor stark).
Politiska beslut syftar ofta till att uppnå beteendeförändringar och för att lyckas med detta krävs rätt politiska reformer och starka myndigheter.
Beteendeförändringar krävs ju just för att åstadkomma minskad etnisk diskriminering och Schlingmann verkar ha förstått att sitter man på statsmakten så förfogar man över instrumenten – reformer (lagstiftning) och implementering (via myndigheter).
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Ekot, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Fredrik Reinfeldt, Per Schlingmann, Massarbetslöshet, Etnicitet
Laakso läser gamla partiprogram
Undertryckta klassers frigörelse | På Uppstuds: ” En deltagare skrev: ’Man har gjort sina gamla politiska lösningar till ideologi och så har man glömt bort målen och de grundläggande värderingarna.’”
Erik Laakso refererar till en anonym (för oss läsare) deltagare i något diskussionsforum. Att det är en utmärkt beskrivning av ett geniunt problem i den socialdemokratiska rörelsen är dock sant. Dettta kan om inte annat ses bara genom att läsa rubrikerna på t.ex. s-bloggar. Vi ser det också just nu inte minst i diskussionen om hur välfärden ska organiseras (som jag något kommenterade igår), även om dagens tema ju förstås är Ekots avslöjande av hemliga vapenfabriksprojekt i Saudiarabien.
Laakso tar citatet som utgångspunkt för en excursion i partiets partiprogram och finner att en gemensam nämnare i de tidigare sådana är formulering som
Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra de undertryckta klassernas sociala frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen.
Laakso fastnar för uttrycket ”de undertryckta klassernas sociala frigörelse” och pekar på att vi idag saknar en analys av såväl vilka dessa klasser är som hur deras frigörelse ska se ut. Det är nog sant men själv skulle jag vilja ta fast på helheten i det citerade stycket, som utgångspunkt för diskussionen om vad som är uppgiften idag och inte minst vad som kan utgöra medlen. Vilka är det idag som på samma sätt men på en väsentligt högre materiell standardnivå antingen är helt beroende av lönearbete för sin existens och när sådant saknas av att med mössan i hand hanteras av just den borgerliga statens tjänstemän – där finns de som kan definieras som underklass med dåtidens terminologi. Omdanandet av det borgerliga samhällets ekonomiska organisation påbörjades då med såväl kooperativa lösningar, gemensamt finansierade kassor och kämpa för demokrati. Tror att vägen är densamma nu som då. Och ”social frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen” betyder åtminstone för mig uppnåendet av full kontroll över den egna livssituationen fritt från överhetens pålagor i form av moralism, lagreglering av privata förhållanden osv.
Fortsättningen på citatet ovan lyder
Huvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet, som upplöst de gamla småborgerliga samhällsförhållandena, samlat förmögenheten i ett mindretals händer och gjort motsättningen mellan arbetare och kapitalister till det nutida samhällets mest utmärkande drag.
Detta är väl antagligen den riktigt stora olösta frågan för det är ju ingen tvekan om att förhållandet är exakt detsamma idag. Någon egentlig diskussion om hur omdanandet av det borgerliga ekonomiska organisation ska gå till för att upplösa denna motsättning, denna samhällets mest utmärkande drag har vi väl inte. Tvärtom så har vi valt att tro att staten inte utgör en del av den organisationen, att jämlikhet kan uppnås med stöd av likhet inför lagen, tillgång till utbildning m.m. utan att den verkligt avgörande frågan om tillgång till (makt över) kapital förändras.
Att staten springer kapitalets ärenden illustreras ju idag utmärkt av exemplet vapenfabriksexport nämnt ovan.
Technorati Tags:
Arbetarklass, demokrati, ekonomi, Ekot, Erik Laakso, Ideologi, Jämlikhet, Kapitalet, Klass, Klassanalys, Politik, Socialdemokratiska Arbetarepartiet
Senaste kommentarerna