Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
How to interpret results (ICT impact on results in School)
There is an ongoing discussion to what extent the use of digital tools and resources contribute to better academic results in schools. Recently I heard Sølvi Lillejord refer to the report A systematic mapping of the effekts of ICT on learning outcomes from the Knowledge Centre for Education, The Research Council of Norway saying that they found no evidence. To my recollection that was not the case so I checked. This is from the summary:
”While few studies document convincing effects of ICT on students’ learning outcome, an analysis across studies shows a consistent, but small positive impact from the use of ICT in classroom settings. Although some research has reported large Effect Sizes (ES) (>> +2,0) from novel technology implementations, the more rigorous meta-analyses of large scale randomized control studies, consistently reports ES’s in the range of +0,1 to +0,3. The most important finding being that the highest ES’s from such comprehensive and rigorous analyses are associated with studies where ICT has been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development. In such a context the improvements associated with ICT in education are to be viewed as part of a broader improvement in the educational environment and not just as a single technology.”
It’s interesting to try to figure out why people choose to present findings in different ways. Some actually draw very general conclusions out of very limited studies or dont take into account the content or context of the study. To me it is obvious that one have to be careful especially as this field changes. It is just a couple of years since the technology itself was not that useful and accessible.
Regeringen om digitaliseringen av skolan
Skolverket har i regleringsbrevet för 2017 getts följande uppdrag:
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.
Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.
Är väl bara att kavla upp skjortärmarna.
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk
Bilder från erfarenhetsutbytet i Alingsås
I torsdag deltog jag på ett erfarenhetsutbyte kring skolfederationen – denna gång i Alingsås. Denna typ av övning, som jag varit med om några gånger förut är mycket givande. Man får en god inblick i hur skolhuvudmän utvecklar strategier för att underlätta för sina användare inom skolan. Att ansluta till skolfederationen är inte i första hand ett tekniskt projekt/problem utan handlar om att jobba med den egna infrastrukturen (ordning och reda när det gäller hantering av användare och till dem knutna attribut) men främst förstås om hur den digitala miljön för användarna ska se ut. Alingsås är ett intressant exempel på det.
[slideshare id=60686233&doc=20160407alingsas-160409081659]
Utan digital teknik kan man inte nyttja möjligheterna alls
Gärna en dator, men först en bra lärare | Lärarnas Nyheter: ”Även om forskningen på området har en hel del kvar att göra visar den tydligt, att det inte är att man använder en dator som är viktigt, utan hur man gör det. Vi har länge vetat att tekniken är ett slags ’intellektuell och social förstärkare’, för att citera den amerikanske forskaren Marc Warschauer: bra skolor blir bättre och mindre bra blir sämre. Skillnaderna ökar. Då är förstås enbart en ökning av datoranvändning inte en lösning: det krävs bättre kvalitet i användningen.”
(Hittat via Pedagogiska magasinet.)
Läser Åke Grönlunds artikel och i stort har han förstås rätt. Kan vara viktigt att påpeka att den (del)redovisning avseende elevers datoranvändande och deras resultat bygger på data från den ”gamla” PISA 2012, men det är en randanmärkning. Den fråga artikeln väcker hos mig rör huruvida det finns täckning för rubriken – som man säkert inte kan lasta Grönlund för.
Rubriken implicerar att det finns en tågordning som man bör tillämpa vid utveckling i den digitaliserade skolan, att man först ska säkerställa att man har bra lärare och sedan föra in digitala verktyg. Skulle ju till och med om man hårddrar resonemanget antyda att man bör kasta ut verktygen tills man säkerställt kvaliteten hos läraren. Det senare är förstås verkligen en extrem tolkning men ur ett skolutvecklingsperspektiv måste man verkligen fundera över vilka strategier som är välfungerande. Lite av en hönan och ägget-fråga också – hur ska man överhuvudtaget kunna utveckla bra modeller för arbete i en digitaliserad skola om inte tillgången till adekvata välfungerande digitala miljöer är för handen?
Backar här lite i tankegången. Grönlund fokuserar på frågan om hur undervisningen kan förbättras med digital teknik och att måttet på framgång relateras till elevernas resultat. Det är självfallet oerhört viktigt. Den digitala teknikens roll i skolan är dock rimligen vidare än så. I en digital värld så blir frågan om att förstå och kunna hantera digitala verktyg en central medborgerlig förmåga – ofta kallad digital kompetens. Att kunna spela spel och kanske googla utgör bara en marginell del av en sådan kompetens – i en sådan ingår att förstå hur tekniken fungerar (datalogisk tänkande), hur den påverkar våra liv, hur man använder den för att skapa, hur man använder den för att kommunicera etc. I en likvärdig skola är detta förmågor som alla behöver få utveckla och huruvida eleverna uppnår detta följaktligen ett lika viktigt mått på framgång. Frågan om hur och inte om är förstås lika relevant för denna aspekt.
Ett helt annat perspektiv på digitaliseringens effekter får man om man väljer att fundera kring hur den påverkar eller hur den skulle kunna påverka lärarnas arbete. Många använder ju olika former av verktyg för att förbättra kommunikationen i klassrummet, för att skapa bättre former för bedömning osv. Detta kan innebära såväl ökad som minskad arbetsbelastning. Hur man kan använda digitaliseringen för att effektivisera arbetet är sålunda en viktig aspekt. Alltfler verktyg blir också tillgängliga som använder sig av någon form av learning analytics – vad betyder det för lärarens arbete med att följa elevernas lärandeprocesser och bättre kunna forma undervisningen.
Detta med kostnader intresserar. Grönlund redogör inte i artikeln för hur han kommit fram till de summor han redogör för. Kanske är det från tidigare forskning – uppenbarligen har det de senaste åren skett en ganska kraftig (möjlig) kostnadsminskning till följd av teknikutveckling och reducerade priser (t.ex. surfplattor, chromebooks som ersätter laptops). Skulle vara intressant att få del av lite olika skolor/huvudmäns kalkyler för såväl inköp som de dolda kostnader Grönlund pekar på.
Äntligen: Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet
Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet:
”Regeringens beslut
Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och skolväsendet för vuxna.
Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut- sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.”
Frestas att utropa – äntigen!!!
Seminarium om skolbibliotek
Dagen ägnades åt skolbibliotek. Skolverket stod som värd för dagens evenemang föredömligt ordnat av kollegan Anette Holmqvist som tillsammans med mig modererade övningen. Stor bredd med såväl nationellt, huvudmanna och lokalt verksamhetsperspektiv. Elever ska ha tillgång till skolbibliotek – vad betyder det egentligen idag och i morgon. Nedan en Storify av tittandet mestadels direkt från seminariet under hashtaggen #skolbib1009. Väl värt att ögna igenom. Det kommer också blogginlägg på Omvärldsbloggen och annan dokumentation.
Enorm datalagring av elevers prestationer – framtiden?
our vision | inBloom: ”inBloom Benefits:
Educators can use inBloom-compatible applications to track students’ progress and identify learning resources suited to their individual needs. With the right data available to all of the great tools they use, educators can see a complete view of their students, including how students are tracking against national and local learning standards such as the Common Core.”
Learning analytics och Education data mining kan komma att bli nästa stora trend att exporteras från USA. inBloom är ett non-profitprojekt som syftar till att ge delstater och skoldistrikt tillgång till verktyg som möjliggör registrering och analys av stora mängder data om elevers lärande/prestationer. 9 delstater deltar i testandet.
Undrar om några svenska skolor funderar över att testa något liknande?
Glömde länka till denna betraktelse över inBloom.
Nordahl Grieg vidaregående skole
Oystein Johannessens blog: Og det skjedde i de dager i Londinum – Ed World Forum, BETT og Scandinavian Session: ”I sin innledning la Stephen stor vekt på at dersom man gir elever verktøy, rom og tillitt er det ingen grenser for hva de kan få til. Dette er et av hans kjernebudskap, og han prøver ikke bare å si halleluja, men også gjøre det. Et annet utsagn som mange merket seg er at skolen på mange områder er i utakt med sin samtid og omverden.
Det første skolecase var fra Nordahl Grieg videregående skole i Bergen. Fra Nordahl Grieg var det fire elever som presenterte skolecaset, og elevene gjorde en fantastisk jobb. Trygge, relevante, stø i engelsk og med praktiske eksempler. Jeg var på deres vegne stolt som en hane da jeg gikk opp for å introdusere neste case. Nedenfor er videoen som er laget fra skolen. ”
Intressant rapport från Ed World Forum, BETT och Scandinavian Session skriven av Oystein Johannessen.
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Utbildning, Oystein Johannessen
Positiva resultat av iPad i skolan
Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva | Jan Hyléns webbplats: ”Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.”
(Hittat via Jan Hylén.)
Av ganska naturliga skäl finns det inte mycket forskning om användandet av iPads (eller andra surfplattor) i skolan. De har faktiskt bara funnits några få år överhuvudtaget och det är först nu som de i större utsträckning hamnat på skolornas inköpslistor. Ändå har Jan Hylèn hittat några studier som är intressanta. generellt tycks alltså gälla att bilden är övervägande positiv – lätt att förstå då iPads är oerhört lätta att hantera och givet formatet oerhört kraftfulla. Man kan i stort sett göra allt på en iPad som man kan göra med en laptop men den är ju små oerhört mycket smidigare, i synnerhet förstås för yngre barn/elever.
En reflektion jag haft anledning att göra gäller hur man tänker om användandet. En laptop kan man lätt dela, det går att skapa flera användare, var och en kan t.ex. ha eget epostkonto, lagra dokument osv. En iPad är gjord för en användare, man kan inte skapa flera konton, inte lagra saker själv. Ändå förefaller det vara vanligt att iPads köps in för att dela.
Technorati Tags:
Apple, IT i skolan, Skola, Utbildning, varsin, iPad, Jan Hylén
Senaste kommentarerna