Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Valet – friheten, jämlikheten och solidariteten
Ulf Bjereld: Leif GW Persson och Jan Guillou – inför valet nästa söndag: Det mörknar över Europa. Ryssland, Polen och Ungern monterar beslutsamt ner demokratin och deras svenska anhängare i SD snickrar bit för bit ihop en ny ideologi som får en allt tydligare skepnad lik 1930-talsfascismen.
Dags att komma ut inför valet förstår man efter att såväl Leif GW Persson som Jan Guillou gjort detsamma. För mig finns bara ett rättesnöre – jag vill kunna rösta för frihet, jämlikhet och solidaritet. Detta försätter mig i stora problem i detta val. Precis som för de båda herrarna kan man säga att helst högerblocket (läs den sk Alliansen) går bort dels därför att de inte verkar kunna hålla rent mot högerextremismen, dels därför att de aldrig driver en politik för verklig jämlikhet, för allas frihet och ett i grunden solidariskt samhälle.
Idag kräver friheten försvar mot allehanda attacker från antidemokratiska krafter. Birsten på frihetlighet demonstreras också i den långa raden av ”uppfostrande” lagar och förslag till sådana som talar om en obefintlig insikt om att ett av världens mest utbildade befolkningar faktiskt kan ges möjlighet att bestämma mer om sina liv, inte mindre. Vi lever i ett långt från jämlikt samhälle men har ändå kommit längre än de flesta andra länder – behöver försvaras och utvecklas. Solidariteten som jag uppfattat som en rätt grundläggande av många uppfattad självklarhet visade sig vara alltför skör. När den plötsligt i samband med den stora flyktingvågen 2015 visade sig kosta lite ansträngning krakelerade den fullständigt hos många, inte minst hos de ledande socialdemokratiska företrädarna.
Återkommer i ärendet
Jan Myrdals anteckningar om näthat
Jan Myrdals anteckningar: ”Men de kanske inte är lika ofarliga som deckarläsare och porrkonsumenter i allmänhet. Detta bör undersökas. Ålder, utbildning, inkomst, härkomst (fler svenskfödda än utlandsfödda?), civilstånd. Det skulle gå att lägga upp flera intressanta program för en sådan undersökning. Det vore en viktig uppgift ty det är ju möjligt att denna rätt stora näthatargrupp faktiskt kan komma att spela en verklig politisk roll. (Den som intresserar sig för det tyska kan finna en hel del som på tjugotalet pekar fram mot dess fyrtiotal.)”
Intressant att den gode Myrdal publicerar sig i en blogg och dessutom kommenterar den i dagarna aktualiserade debatten. Själv har jag valt att avstå med motivet att diskussionen inte är ny, att det inte handlar om nätet (vilket Myrdal också visar) och att det är svårt att mera konkret veta vad som borde göras. Myrdal tycker att man kan hänga ut hattarna. Ligger något i det men jag blir fundersam över inskränknigar av rätten att om man så önskar vara anonym. Faktiskt just av skälet att man ju faktiskt riskerar, också i vårt land, att bli hudflängd, hånad och hotad just för att ha uttryckt en av andra mindre önskvärd åsikt. Själv väljer jag förstås att inte vara anonym men kan föreställa mig lägen där det vore behövligt.
Just apropå hot så är det förstås precis så som Myrdal påpekar – det är olagligt och polisen ska utreda om man anmäler sådant. Att det går att ta reda på vilka som ligger bakom gäller nog i de flesta fall om polisen gör sitt jobb.
Att debattklimatet ofta är onödigt infekterat visar väl reaktionerna på Jan Guillous krönika i samma ämne.
Några av de värst trakasserade och hotade är ju påfallande vackra kvinnor, åtråvärda långt bortom unga sverigedemokraters manliga resurser. Därför faller det vanligaste av alla argument hos dessa hatskribenter – ”problemet är att du får för lite kuk” – på sin närmast tragikomiska orimlighet. Rent sakligt har vi nämligen att göra med det motsatta problemet. Näthatande sverigedemokrater får för lite fitta. För att uttrycka saken på deras eget språk.
Så får man inte provocera en del av de som sprider dynga på nätet om man fölt kommentarerna på Twitter. Har bara hittat någon enstaka kommentar som haft en mer nyanserad bild av Guillous krönika.
Isobel Hadley-Kamptz har en mycket bra rubrik på ett inlägg idag Hån är inte hat är inte hot (vilket inte helt motsvaras av texten). Är det verkligen ”bara” ett hat mot kvinnor som kommer fram. Vad är i så fall grunden för det.
Myrdal påvisar att de grova påhoppen, sexualiserade angreppen har en lång historia och att den kan ses politiskt. Han skriver:
Men det pinsamma är att just de officiösa grindvakternas rädsla för all offentlig diskussion utanför de för tillfället påbjudna snäva gränserna redan bidragit till att Sverigedemokraterna i LO har den näst Socialdemokraterna största sympatisörskaran. Det var på ett sådant sätt det franska kommunistpartiet lyckades ge åt Front National sina väljare.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Åsiktsfrihet, Integritet, Internet, Isobel Hadley-Kamptz, Jan Guillou, Jan Myrdal, Politik, Sverigedemokraterna
S ett modernt parti?
Currently playing in iTunes: Walking Blues by Joe Bonamassa
S måste först bli ett modernt parti | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: ”’Största S-lyftet sedan Palme’, ropar tidningarna om Stefan Löfvens opinionssiffror medan Socialdemokraterna upprepar sitt mantra om regeringens brist på visioner, lyckliga över att det äntligen börjar fastna. Det är naturligtvis utmärkt. Samtidigt inställer sig osökt frågan: har ni kollat er själva i spegeln?
Kanske är det rentav vad de gör. För dagens socialdemokrati verkar nästan lika rädd för visioner som Fredrik Reinfeldt själv och trivs rätt bra när den får ligga sked med regeringen i mittens rike, ängsligt kikande mot resultattavlan.”
Katrine Kielos fortsätter med att konstatera att förstagångsväljaren 2014 kommer att vara född 1996 (faktiskt 94 – 96). Hennes slutsats är att partiet saknar politik på den områden som engagerar dessa grupper och så nämner hon utrikespolitiken, miljöpolitiken och feministiska frågor. Tror hon har både rätt och fel på samma gång – tror nämligen att en intellektuellt hederlig pragmatisk politk passar dessa väljargrupper (lika bra som andra väljargrupper faktiskt) – kanske inte de högljudda men den stora delen av gruppen. Så här tänker jag:
Människor – oavsett ålder – vill kunna forma sina liv tillsammans med nära och kära (alltså bort med statsfeministiska (och andra) regleringar av privatlivet)
Människor – oavsett ålder – inser att så länge vi ser det som rimligt att tillåta vapenindustrier dessa också måste få sälja sina produkter (gör det bara helt transparent dvs offentliggör varje transaktion) t.ex. till Kina som är en viktig handelspartner och som vi ev. påverkar genom samarbete inte tvärtom.
Människor – oavsett ålder – vill njuta frukterna av den globala ekonomin, kunna röra sig fritt, turista och/eller bo på valbar del av vår jord. Miljöproblem löses därför genom utveckling inte inveckling.
Människor – oavsett ålder – vill njuta frukterna av den globala ekonomin, kunna välkomna andra från världens alla hörn, bo och jobba tillsammans. Tillsammans kan vi bygga en bättre värld för alla.
Människor – oavsett ålder – vill leva sitt liv utan övervakning (obs utan övervakning).
Tyvärr är det ju så att Kielos har helt fel när hon idylliserar Palme. Det var en kraftfull utomparlamentarisk mobilisering som drev Palme att ta klar ställning för folkrätten, för länders rätt till självbestämmande osv.
Måste förresten instämma i Jan Guillous problembeskrivning:
Det är inte så lätt för oss kulturmarxister, feminister etc heller. Också vi har ett val. Antingen att strunta i att diskutera idéerna om den islamistiska konspirationen med hänvisning till att de är så totalt befängda att de är dömda till att gå under av sig själva. Eller också att faktiskt ta debatten.
Jag vet inte vilken av dessa två tänkbara metoder som är sämst. Att på allvar debattera hotet från det muslimska barnafödandet är närmast intellektuellt förnedrande eftersom det helt enkelt är en alldeles för korkad föreställning som bygger på matematiska orimligheter och som förutsätter att alla muslimer ingår i denna hemliga konspiration, som de men inte vi (utom klarsynta sverigedemokrater) känner till, liksom teorin förutsätter att elakartad islamism är en genetisk egenskap som man föds till. Skall man behöva diskutera sånt? Jag tror inte ens att självaste Jimmie Åkesson skulle tycka det var kul, även om han pekat ut islam som det största hotet mot Europa sedan andra världskriget.
Jag tror Sverigedemokraterna är mer roade av våldtäkt. Särskilt gruppvåldtäkt, som de tycks föreställa sig som typiskt för muslimer. Och sådant skall vi behöva diskutera? På fullaste allvar? Och upphöja en ren dårfinksideologi till politisk dagordning?
Nej, valet är inte lätt. Som politisk motståndare har Breivik klara fördelar framför Åkesson och hans kamrater.
Men de senare är på längre sikt mycket farligare.
Technorati Tags:
Aftonbladet, demokrati, ekonomi, Katrine Kielos, Politik, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet, Sverigedemokraterna, 之乎者也, Jan Guillou
Senaste kommentarerna