Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Regeringen om digitaliseringen av skolan
Skolverket har i regleringsbrevet för 2017 getts följande uppdrag:
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.
Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.
Är väl bara att kavla upp skjortärmarna.
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play: ””
(Hittat via Edward och Skolutvecklingen.)
Väl värt att lägga 54 minuter på!
Seminarium om skolbibliotek
Dagen ägnades åt skolbibliotek. Skolverket stod som värd för dagens evenemang föredömligt ordnat av kollegan Anette Holmqvist som tillsammans med mig modererade övningen. Stor bredd med såväl nationellt, huvudmanna och lokalt verksamhetsperspektiv. Elever ska ha tillgång till skolbibliotek – vad betyder det egentligen idag och i morgon. Nedan en Storify av tittandet mestadels direkt från seminariet under hashtaggen #skolbib1009. Väl värt att ögna igenom. Det kommer också blogginlägg på Omvärldsbloggen och annan dokumentation.
Enorm datalagring av elevers prestationer – framtiden?
our vision | inBloom: ”inBloom Benefits:
Educators can use inBloom-compatible applications to track students’ progress and identify learning resources suited to their individual needs. With the right data available to all of the great tools they use, educators can see a complete view of their students, including how students are tracking against national and local learning standards such as the Common Core.”
Learning analytics och Education data mining kan komma att bli nästa stora trend att exporteras från USA. inBloom är ett non-profitprojekt som syftar till att ge delstater och skoldistrikt tillgång till verktyg som möjliggör registrering och analys av stora mängder data om elevers lärande/prestationer. 9 delstater deltar i testandet.
Undrar om några svenska skolor funderar över att testa något liknande?
Glömde länka till denna betraktelse över inBloom.
Kan Södertälje lära av Malmökommissionen
”Hälsa och välfärd måste ses som investeringar, inte som kostnader.” – Opinion – Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt: ”Kommissionens första övergripande rekommendation är att det behövs en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system, som utbildning, arbete, inkomst och hälso- och sjukvård, mer jämlika.
Människors utveckling och hälsa måste sättas i centrum för samhällsutvecklingen. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader.”
(Hittat via Knuff.)
Svaret på frågan i rubriken är väl sannolikt ja. Funderar dock på vad man t.ex. menar med ”ses som investeringar, inte som kostnader” som väl sannolikt har sin grund i det faktum att kommuner förväntas finansiera drift med de löpande intäkterna och investeringar genom lån. Undrar då om lån alltså inte är att betrakta som kostnader (om än framtida sådana). Påminner lite om att myndigheter måste finansiera IT-utveckling som investeringar dvs uppta lån för detta. Gör att kostnaden alltså skjuts lite på framtiden men den försvinner faktiskt inte. Vanligt, åtminstone i min kommun har varit att man investerat i nya byggnader men sällan faktiskt kalkylerat med den ökade kostnaden som dessa leder till framgent.
Att se sociala satsningar som investeringar verkar då förnuftigare om man gör antagandet att det leder till faktiskt minskade kostnader framgent. Ett exempel skulle kunna vara att satsningar på att fler får en bra skolgång faktiskt leder till att de har större chans till arbete i vuxen ålder. Det skulle kunna innebära minskade kostnader för t.ex. försörjningsstöd. Problemet med kalkylen torde vara att de minskade kostnaderna faktiskt inte inträffar i närtid (då investeringen ska betalas, blivit en kostnad) utan om kanske 10 – 20 år.
Har inte hunnit studera de konkreta förslagen i Malmökommissionens rapport. När det gäller vad som bör göras i Södertälje så kan man ändå resonera om det med utgångspunkt i kommunens specifika förhållanden. Några saker är rätt uppenbara:
Bygg ihop staden dvs bygg framförallt bostäder så att ytterområdena (Hovsjö, Ronna m.fl.) blir en del av en sammanhängande stadsbild, inte isolerade satelliter.
Bygg ut kommundelscentra, dvs bygg främst hyresbostäder så att dessa mindre orter får en mer socialt blandad befolkning
Lokalisera skolor så att de får naturligt blandade upptagningsområden, dvs se till att inga skolor automatiskt blir segregerade genom att de ligger inbäddade in vissa avgränsade områden.
Förtäta de centrala delarna av staden dvs bygg fler bostäder i central delar av staden så mycket det bara går (för att säkra underlag för folkliv och handel där – kanske t.o.m. få underlag för biograf).
Levandegör centrum dvs se till att alla tillgängliga butikslokaler används till just butiker och/eller restaurang/cafe-verksamhet (kör bort mäklare, banker m.m. från gatuplanet).
Underlätta besök i centrum dvs öppna all tillgänglig gatumark för parkering.
Subventionera hyror dvs se till att vanligt folk (inkl nyanlända) har råd att bo i nyproducerade lägenheter.
Profitera på mångfalden dvs se till att restaurangutbud och matutbudet i butiker återspeglar de fantastiska förutsättningar som mångfalden utgör. Se till att kulturutbud m.m. återspeglar mångfalden.
Det var den lätta biten, återstår det som också skapar sammanhållning, goda livsvillkor och framtidshopp – arbete. En kommun kan bara i begränsad omfattning skapa arbete – genom att se till att de kommunala verksamheterna har en bemanning som ger dessa reella förutsättningar att göra ett bra jobb. Genom att konsekvent säkerställa att kommunen som kund kommer att kunna välja lokala företag kan man också medverka till att antalet dessa växer och därmed kan anställa fler. Man kan förstås också aktivt arbeta för att företag etablerar sig – då krävs mycket smidigare hantering av allt från tillstånd, tillsyn (inriktad på hjälp inte stjälp), mark- och lokalförsörjning och en massa andra åtgärder för att höja attraktiviteten. Typ – bygglov inom 10 dagar (om nämndbeslut krävs längst till nästkommande sammanträde), utskänkningstillstånd samma dag, flexibel hyressättning på kommersiella lokaler så att inga står öde längre än 3 månader.
Vad gör att växande företag kommer till alternativt stannar kvar i kommunen? har vi stödjande strukturer för spelindustrin, mode, musik och andra framtidsbranscher?
Technorati Tags:
Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Malmökommissionen
Positiva resultat av iPad i skolan
Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva | Jan Hyléns webbplats: ”Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.”
(Hittat via Jan Hylén.)
Av ganska naturliga skäl finns det inte mycket forskning om användandet av iPads (eller andra surfplattor) i skolan. De har faktiskt bara funnits några få år överhuvudtaget och det är först nu som de i större utsträckning hamnat på skolornas inköpslistor. Ändå har Jan Hylèn hittat några studier som är intressanta. generellt tycks alltså gälla att bilden är övervägande positiv – lätt att förstå då iPads är oerhört lätta att hantera och givet formatet oerhört kraftfulla. Man kan i stort sett göra allt på en iPad som man kan göra med en laptop men den är ju små oerhört mycket smidigare, i synnerhet förstås för yngre barn/elever.
En reflektion jag haft anledning att göra gäller hur man tänker om användandet. En laptop kan man lätt dela, det går att skapa flera användare, var och en kan t.ex. ha eget epostkonto, lagra dokument osv. En iPad är gjord för en användare, man kan inte skapa flera konton, inte lagra saker själv. Ändå förefaller det vara vanligt att iPads köps in för att dela.
Technorati Tags:
Apple, IT i skolan, Skola, Utbildning, varsin, iPad, Jan Hylén
Skolverket på 2000-talet
Skriver detta i affekt, kunde inte somna. Har faktiskt varit upprörd sedan jag i jobbet mottog ett mail i slutet på förra veckan.
Min arbetsgivare Skolverket är en av landets viktigaste myndigheter. Viktigast därför att myndighetens agerande när det gäller utfärdande av och informerande om dokument som förväntas styra verksamheten i skolan inte bara kommer att prägla mer en 1 miljon elevers dagliga verksamhet, över 200 000 pedagogers dagliga värv utan faktiskt lägger grunden till alla dessa barn och ungdomars framtid. Det gäller barn och ungdomar vars yrkesverksamma liv kommer att sträcka sig fram emot 2070 – 2080 (mitt äldsta barnbarn är 8 år, han kommer att lämna gymnasiet runt 2023 och vara 70 år 2074)
Hur ser alltså den tid vi nu lever i ut och vad kan vi veta om den verklighet som kommer.
Låt oss börja med att föreställa oss att vi 1912 befann oss i samma situation. Vad var rimligt att tänka om läroplanens innehåll och hur den skulle tillgängliggöras för de verksamma i skolan (vet att det inte fanns någon nationell läroplan dom vi har nu då). Böcker, tidningar var etablerade och de enda kända formerna för spridning av budskap. Film hade gjort entré men ingen kunde ännu föreställa sig radio och TV. Elektricitet var faktiskt inte tillgängligt överallt. Telefoner var fortfarande relativt sällsynta.
Låt oss förflytta oss 50 år framåt i tiden – 1952 är två år före min födelse. Böcker och tidningar dominerar fortfarande som kanal för informationsspridning även om radion konkurrerar starkt. Många har telefon men det kommer att ta 10 år innan TV börjar bli vanligt. Nationell läroplan implementeras (60-tal) och hyllmeter av läroplaner och kommentarmaterial produceras.
Nutid: För 20 år sedan blev Internet ett relativt känt begrepp. Några år senare började Internet vara en betydande informationskälla. Nu är Internet den totalt dominerande källan. Kanske lite tidigare gjorde den mobila tekniken entré med oerhört klumpiga mobiltelefoner. Idag är de var mans (elevs) egendom. Idag kan en smartphone samma saker som en relativt avancerad dator kunde för 10 – 15 år sedan. För bara några år sedan hade ingen – verkligen ingen – hört talas om iPad, en surfplatta (strunta förresten i alla korkade andra benämningar såsom lärplatta, läsplatta osv.). Hänger vi med?
För bara något 10-tal år sedan var vi ett fåtal som kände till begreppet 1-1 trots att skolan nästan är det enda område där man inte självklart har en egen ”device”. Information, budskap, förmedlas inte längre via böcker och tidningar utan med hjälp av digital teknik i olika former. För 10 år sedan var vi ett fåtal som fattade vad den nya tekniken skulle erbjuda för möjligheter. Nu borde det vara uppenbart för alla. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar fantastiska möjligheter när det gäller att relatera, när det gäller att relatera olika typer av information till annan. Man kan således koppla ihop styrdokument med bedömning. styrdokument med resurser (läromedel), styrdokument med kommentar- och stödmaterial, styrdokument med…. Hur dessa relationer byggs bestäms av vem som utformar relationerna, vem som ”märker upp”. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar lika fantastiska möjligheter att kommunicera – en till en, en till många, många till en. Förutsättningarna för att vara en myndighet med ansvar för utveckling och implementering av styrdokument har dramatiskt ändrats. Lärare twittrar, facebookar som en viktig del av sin kompetensutveckling. Hänger vi med?
Lika mycket förändras verkligheten i klassrummen. Information är tillgänglig på ett radikalt annorlunda sätt än bara för några år sedan. Kommunikationen mellan elever och lärare, mellan hem och skola förändras lika radikalt. Borta är lapparna o ryggsäcken istället används epost och sms. Undervisningen kan ges den autenticitet som tidigare generationer saknat. Resultat av arbetet kan dokumenteras och kommuniceras. Hänger vi med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Lider svensk skola av GERM
How GERM is infecting schools around the world? | Pasi Sahlberg Blog: ”Ten years ago — against all odds — Finland was ranked as the world’s top education nation. It was strange because in Finland education is seen as a public good accessible to all free of charge without standardized testing or competitive private schools. When I look around the world, I see competition, choice, and measuring of students and teachers as the main means to improve education. This market-based global movement has put many public schools at risk in the United States and many other countries, as well. But not in Finland.
You may ask what has made Finland’s schools so extraordinary. The answer has taken many by surprise. ”
Sahlbergs artikel är också publicerad i Washington Post
Pasi Sahlberg förklarar varför det finska skolsystemet är framgångsrikt (i internationella mätningar) och hur GERM infekterar andra skolsystem runt om i världen – vilket drabbat inte minst det svenska om man tänker efter.
Vad är GERM
GERM står för Global Educational Reform Movement, något Sahlberg beskriver som en epidemi som like ett virus angriper skolsystem och orsakar att skolor blir sjuka, lärare mår dåligt och barnen lär sig mindre. Det finns några karaktäristiska symptom:
Konkurrens
Det första symptomet är konkurrens mellan skolor. Med det följer inspektioner, mer tester (prov) och utvärdering av lärarnas effektivitet. Sådan konkurrens sker på bekostnad av samarbete mellan skolor.
Skolval
Det andra symptomet är ökade möjligheter att välja skola. Därmed inför man en marknadslik tävlan mellan skolor när de försöker framstå som attraktiva föräldrar. Resultat försämrade resultat i akademiska termer och ökad segregation mellan skolor.
Standardiserade tester
Det tredje symptomet är standardiserade tester, baserat på en tro att ökat fokus på mätningar ger förbättringar. Resultatet blir att undervisningen inriktas på testerna, att läsning och matematik dominerar innehållsligt och att undervisningen reduceras till mekanisk instruktion.
Sahlberg konstaterar att frisk skolsystem had motståndskraft mot GERM. Däremot beskriver han hue get finska skolsystemet hämtat inspiration från andra länder oct exemplifierar med
The United States has been a special source of inspiration to Finland since John Dewey a century ago. Such American educational innovations as cooperative learning, problem-based teaching and portfolio assessment are examples of the practices invented by teachers and researchers in the United States that are now commonly found in many Finnish classrooms.
Känns som om han därmed beskriver delar av den så förhatliga svenska flumskolan. Frågan är hur djupt svensk skolpolitik egentligen drabbats av GERM och om det går att påskynda tillfrisknandet genom lämpliga åtgärder i termer av minskad kontroll, minskad konkurrens och ökad autonomi för skolan. Och vem skriver i så fall ut receptet?
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Education Reform, Flumskolan, Netroots, Politik, s-bloggar, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Pasi Sahlberg, GERM
Vad vet vi egentligen om skolan
Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats? « Ekonomistas: ”Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt? En anledning är att de jämför meritvärdespoäng och vid undersökningens startår, 1999, var meritvärdessystemet nytt. Lärarna var då osäkra på hur både IG och MVG skulle användas, vilket gjorde betygsskalan sammanpressad. Sedan dess har hela betygsskalan börjat användas i högre grad, vilket ökat spridningen i meritvärden. Detta betyder dock inte att kunskapsspridningen ökat i motsvarande grad.”
Sett ur mitt perspektiv blir skoldebatten allt mer bisarr. Det blir allt svårare att förstå vad som verkligen händer/har hänt itakt med att olika aktörer presenterar undersökningar eller argument för en det ena än det andra.
Det jag reagerar mest emot är dock den av någon slags nostalgi (omskrivning för önskan att öka skolans sorteringsfunktion) präglade synen att allt var bättre förr och att allt självklart blir bättre med statlig styrning (läs kontroll, uppföljning, inspektion etc):
Den svenska skolan – folkskolan – har alltid varit kommunal. Systemet präglades länge av ett parallelskolesystem som säkerställde att de redan priviligerades barn fick gå i särskilda skolor efter några år i folkskolan (realskola om någon minns). 1946 års skolkommission ligger till grund för införandet av enhetsskolan (försöksverksamhet) som sedemera blev 9-årig grundskola. Införandet av den senare skedde under ett tidsintervall på runt 10 år under 60-talet och först i början av 70-talet gick barn i landets alla kommuner 9 år i skola.
Under t.ex. 50-talet gick bara en bråkdel av landets unga vidare till gymnasiala studier. På några årtionden ökade denna andel till i princip alla i en årskull. Är det då märkligt att en del kommer att misslyckas, i synnerhet som inte gymnasieskolan i alla delar anpassade sig till denna förändring.
Under 90-talet gick vi från ett betygssystem som i princip ”godkände” alla – det gick att gå ut grund- respektive gymnasieskola med enbart ettor i betyg. Det nya systemet införde absoluta krav för godkänt som i jämförelse motsvarar dels ettor i det gamla, dels delar också av tvåorna. Sen blir någon förvånad/upprörd över att andelen som får icke godkänt i ett eller flera ämnen är förhållandevis stor.
De förändringar som genomfördes under 80-talet (slutfördes i och med det som kommit att kallas kommunaliseringen i början av 90-talet) innebar att 1) staten slutade att detaljreglera genom statsbidrag direkt kopplat till lärarlöner/tjänster – ett system som hade avsevärda negativa konsekvenser och som utsattes för betydande kritik och 2) statsbidragen till skolan, som alltså varit direktkopplade till antalet lärartjänster, bakades in i den stora påse som staten efter hänsyn tagen till enskilda kommuners förutsättningar räknar fram. Allt enligt devisen att beslut borde bli bättre om de fattas så nära verksamheten som möjligt; vem kan avgöra om en skola behöver en specialpedagog till – rektor, kommun eller en länsskolnämnd?
PS Till Jonas Vlachos vill jag dock säga att Skolverket faktiskt genomfört det som kallas Nationella Utvärderingen som faktiskt säger något om kunskapsutvecklingen genom nationella mätningar DS
Technorati Tags:
Kommunalisering, Politik, Skola, Skolverket, Utbildning, Jonas Vlachos
Senaste kommentarerna