Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Kommentar till Anna Dahlberg om skolpolitiken
Hur kan alliansen missa allvaret? | Anna Dahlberg | Expressen: ”Alliansen hade chansen att göra rätt saker för den krisande skolan. Men de sumpade den.”
(Hittat via Expressen.)
Anna Dahlberg har förstås rätt när hon liknar regeringens skolpolitik med en optimistjolle som kryssar planlöst i motvinden. Hon sätter också fingret på flera viktiga frågor som den om lärarförsörjningen och den om hur resurser används i skolan. När det gäller den senare frågan så är det ju så att de allra flesta verksamma i skolan upplever ständigt minskande resurser samtidigt som vi är bland de länder som spenderar mest på densamma. Nu är jämförelser lite besvärliga, vi har ju t.ex. fria läromedel, fri skolmat liksom lokal frihet att sätta hyror och kostnader för städning. Fick jag välja skulle dock inte mindre klasser hamna överst på dagordningen och är således överens med Anna Dahlberg.
När det gäller lönefrågan så är jag också överens, löneläget måste upp för att göra läraryrket attraktivt. Lite problematiskt att göra det dock i en tid när nära nog ingen försvarar de verksammas arbetsinsatser – tvärtom så drabbas ju ofta lärarna av kritiken mot skolans resultat.
Att se till att vi får ut högt kvalificerade lärare från lärarutbildningen är förstås viktigt (även om det tar mycket lång tid att den vägen generellt åstadkomma förändringar). Läraryrket måste därför göras så attraktivt att utbildningen kan rekrytera duktiga och motiverade studenter (från alla sociala skikt vill jag lägga till).
Att ge de nu verksamma möjlighet till kompetensutveckling är snabbare och effektivare. Den pågående matematiksatsningen är ett gott exempel. Att i en situation när antalet sökande är lågt kraftigt öka antalet utbildningsplatser tycks mig (liksom Anna Dahlberg) rätt oklokt.
En sak stör mig dock med artikeln. Anna Dahlberg skriver ”Det är inte längre lärarnas, läkarnas och kulturarbetarnas barn som blir lärare.” och citerar därefter ett rätt häpnadsväckande stycke från Lärarnas Nyheter (från den 15/12-12) som beskriver dagens lärarstudenter som havandes ”lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med ett annat modersmål än svenska”. Alltså – jag tycker detta är förakt för människor som kommer från lägre socialgrupper och från de med annat modersmål än svenska.
Lider svensk skola av GERM
How GERM is infecting schools around the world? | Pasi Sahlberg Blog: ”Ten years ago — against all odds — Finland was ranked as the world’s top education nation. It was strange because in Finland education is seen as a public good accessible to all free of charge without standardized testing or competitive private schools. When I look around the world, I see competition, choice, and measuring of students and teachers as the main means to improve education. This market-based global movement has put many public schools at risk in the United States and many other countries, as well. But not in Finland.
You may ask what has made Finland’s schools so extraordinary. The answer has taken many by surprise. ”
Sahlbergs artikel är också publicerad i Washington Post
Pasi Sahlberg förklarar varför det finska skolsystemet är framgångsrikt (i internationella mätningar) och hur GERM infekterar andra skolsystem runt om i världen – vilket drabbat inte minst det svenska om man tänker efter.
Vad är GERM
GERM står för Global Educational Reform Movement, något Sahlberg beskriver som en epidemi som like ett virus angriper skolsystem och orsakar att skolor blir sjuka, lärare mår dåligt och barnen lär sig mindre. Det finns några karaktäristiska symptom:
Konkurrens
Det första symptomet är konkurrens mellan skolor. Med det följer inspektioner, mer tester (prov) och utvärdering av lärarnas effektivitet. Sådan konkurrens sker på bekostnad av samarbete mellan skolor.
Skolval
Det andra symptomet är ökade möjligheter att välja skola. Därmed inför man en marknadslik tävlan mellan skolor när de försöker framstå som attraktiva föräldrar. Resultat försämrade resultat i akademiska termer och ökad segregation mellan skolor.
Standardiserade tester
Det tredje symptomet är standardiserade tester, baserat på en tro att ökat fokus på mätningar ger förbättringar. Resultatet blir att undervisningen inriktas på testerna, att läsning och matematik dominerar innehållsligt och att undervisningen reduceras till mekanisk instruktion.
Sahlberg konstaterar att frisk skolsystem had motståndskraft mot GERM. Däremot beskriver han hue get finska skolsystemet hämtat inspiration från andra länder oct exemplifierar med
The United States has been a special source of inspiration to Finland since John Dewey a century ago. Such American educational innovations as cooperative learning, problem-based teaching and portfolio assessment are examples of the practices invented by teachers and researchers in the United States that are now commonly found in many Finnish classrooms.
Känns som om han därmed beskriver delar av den så förhatliga svenska flumskolan. Frågan är hur djupt svensk skolpolitik egentligen drabbats av GERM och om det går att påskynda tillfrisknandet genom lämpliga åtgärder i termer av minskad kontroll, minskad konkurrens och ökad autonomi för skolan. Och vem skriver i så fall ut receptet?
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Education Reform, Flumskolan, Netroots, Politik, s-bloggar, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Pasi Sahlberg, GERM
Senaste kommentarerna