Hur stor är nyfattigdomen?

Crister Enander målar upp en förskräckande bild av tillståndet i landet. Jag skulle gärna sett att hans debattartikel var lite mera substansierad – nu är det svårt att riktigt känna igen hans verklighetsbeskrivning.

Han beskyller också vänstern – lite oklart vilken han menar, vilka som omfattas av det epitetet i hans värld – för att strunta i de problem han beskriver. Av någon underlig anledning lyckas han sedan få Osynliga partiet att vara exempel på motsatsen.

Vänstern vänder nyfattiga ryggen: ” Vänstern skiter i de nyfattiga. Den bryr sig inte om pensionärer som dagligdags får dricka soppa eftersom de inte har råd att köpa nya tänder eller laga de få de har kvar.
Den bryr sig inte om att människor ligger och ruttnar bort på ålderdomshem och matas med sömntabletter redan efter lunch för att inte vara arbetskrävande eftersom personalen är så starkt nedskuren att ingen orkar.
Den lyfter inte på ögonbrynet då hårt arbetande ensamstående mödrar är tvingade att gå till socialen varenda månad för att få ihop till det allra nödvändigaste.

Gatorna är numera fulla av tiggare och uteliggare sedan vi lagt ner mentalvården och skrotat tanken på välfärdsamhället. Så här års klarar de sig någorlunda, men ta en titt på statistiken över döda när minusgraderna slår till. Då ligger de där döda, stelfrusna och hårda som brädlappar om morgnarna när sopgubbarna hittar dem. Fråga dem så får ni höra!”

(Via Aftonbladet.)

Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Crister Enander

Jag tycker att frågan om nyfattigdomen är viktig. Har dock svårt att se problemen så som Enander ser dem. Tandvårdsfrågan är ju aktualiserad och för pensionärer åtminstone delvis åtgärdat. Beskrivningen av äldrevården är svår att känna igen överhuvudtaget annat än som enstaka – om än oursäktliga – händelser. Uteliggarfrågan känner jag att jag saknar kunskap om.

Att det faktiskt finns stöd till människor som har så låga inkomster att de inte kan försörja sig och sin familj är väl bra? Att det å den andra sidan finns människor som inte kan försörja sig och sin familj på heltidsarbete är inte rimligt. Antingen finns det alltså heltidsarbeten med så låg lön att just lönen är problemet eller så slår vårt skattessytem fel för dem med låga inkomster.

Lönenivån tycker jag att vi politiskt skall ta ansvar för omgående – när det gäller vård och omsorg finns det yrkesgrupper med ingångslöner runt 15 000. Skattefrågan borde vi också fundera en del på. Det är förstås inte rimligt att heltidsarbetende skall kunna hamna i en situation där de regelmässigt måste få försörjningsstöd.

Enander angriper vänstern – man undrar vad som skulle bli resultatet av högeralliansens politik?

Crister Enander målar upp en förskräckande bild av tillståndet i landet. Jag skulle gärna sett att hans debattartikel var lite mera substansierad – nu är det svårt att riktigt känna...