Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Legalisera sexköp och tillåt fri invandring
Anders Svensson har på ett förtjänstfullt sätt analyserat frågan om människohandel i ett globalt perspektiv och också pekat på vad man kan göra åt den.
I boken som Mattias Andersson skrev om porrbranschen, Porr – en bästsäljande historia, visas på ett tydligt sätt att den inte omsätter så stora pengar som det ofta ges sken av debatten. Detsamma gäller prostitution och människohandel för prostitutionsändamål. Denna är liten, både i absoluta tal och relativa tal. Sålunda försvinner siffrorna för människohandel för sexuella ändamål, sexslaveri, i de massor med pengar som den betydligt mer omfattande människohandeln för andra ändamål omfattar. Utifrån detta perspektiv blir det också tveksamt om ett land som Sverige, där prostitutionen alltid har varit och fortfarande är mindre än i de flesta andra länder, integriteten ska inskränkas för många med målet att sätta dit några få. Det känns inte samhällsekonomiskt vettigt.
––Effekterna av allt hårdare lagstiftning [kring invandring, min anm.] kommer istället att innebär att de mer mer proffessionella gangstergängen kommer att ta över kontrollen av trafiken, så som hänt i Amerika. De som vill komma till Europa blir tvungna att betala mer, riskerna blir större och fler kommer att dö på vägen samtidigt som profiterna för de kriminella nätverken ökar. Faktum är att det bara finns en enda effektiv åtgärd mot denna människosmuggling. Att göra det lättare att legalt komma till Europa och USA.
För att komma åt människohandeln med arbetskraft krävs ännu radikalare åtgärder. Faktiskt inget mindre än ett annat samhälle. För så länge kapitalismen existerar, kommer den typen av människohandel att finnas kvar.
Sexslaveri är för jävligt, men ett mindre problem, både i förhållande till människohandeln i stort och prostitution i stort. Även den kommer dock förmodligen att bli mindre om det blir lättare att legalt ta sig in i Europa.
Sålunda ter sig frågan om sammanblandningen som görs rätt konsekvent i svensk debatt av frågor kring prostitution och människohandel som rätt bisarr – det är alltså inte människohandeln man egentligen vill åt utan det är ett moraliskt korståg man är ute på.
Sexköpslagen är ett misslyckande: “Avkriminalisera sexhandel totalt och lägg om politiken till en skademinimerande sådan. Precis som man borde göra med narkotikapolitiken. Men eftersom fundamenten för denna lagstiftning såväl som den kring narkotikan är av religiös och faktaförnekande natur så kommer det förstås inte hända. Det tog 30 år innan man nu äntligen börjar ifrågasätta narkotikapolitiken i USA. Vi får se hur länge det tar innan Sverige vaknar ur den mentala dvalan.”
(Hittat via knuff.)
Hanna föreslår en radikal åtgärd för att komma tillrätta med en del av de problem som är relaterade till prositution. Hon har helt rätt både i sin kritik av nuvarande lagstiftning, i sitt förslag till åtgärd och i sin karaktäristik av förespråkarna för nuvarande lagstiftning. Ett tydligt exempel på det senare finner man om man läser Queen of light, Marlene Olssons blogg. Hon lyckas faktiskt med konststycket att först refererara till Folkhälsoinstitutets undersökning av sexköparna som gjordes i slutet av 90-talet för att sedan ta denna siffra som intäkt på att den lagstiftning som infördes 1999 inte fungerar:
Och sexköparnas kriminella handlingar finns det siffror på.
“Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från slutet av 1990-talet har var åttonde svensk man någon gång betalat för sex. Köparna kommer från i stort sett alla skikt i samhället. Det är ovanligt med kvinnliga sexköpare”
Kriminella sexköpare som törs gå emot lagen eftersom att lagen är så tandlös, den skrämmer inte som synes. Så sätt dit varenda en på ett sätt som kanske inte gör det lika enkelt att vara kriminell.
Men det är klart baserar man sina åsikter på tro så är väl inte omvänd kronologi förvånande.
Hanna gör sig emellertid skyldig till samma misstag som Blogge Bloggelito gör(som jag i en parantes kommenterade igår) – förväxlar den neofeministiska/radikalfeministiska “ideologin” med marxism. Detta illustreras på ett utomordentligt klart sätt av Kristoffer Ejnermark som skriver:
Jag förundras ständigt varför prostitutionsmotståndarna vägrar argumentera för sin sak. Särskilt undviker dessa individer även att hänvisa till objektiv forskning. Men för det senaste finns det en klar förklaring till och det är att det inte finns objektiv forskning som stödjer den radikalfeministiska/neofeministiska fördomen om prostitution. Istället för objektiv vetenskap förlitar de sina resonemang på ideologi (radikal/neo-feminism, kristen höger).
Ett gravt misstag som görs i den här diskussionen är att påstå att radikal/neo-feminism har något med marxism att göra. Denna uppfattning har en tendens att cirkulera bland de nyliberala kretsarna som associerar marxism med vulgär fixering till statliga förbud/kriminalisering. Men det är naturligtvis fel. Radikalfeminism har inget med den marxistiska teorin/metoden att göra. I själva verket har den ingenting med vetenskaplig metod alls att göra, utan kan rent utav liknas till metafysisk skolastik. Det hade varit bra och förfriskande om dessa metafysiker hade tagit till sig Karls Marx bekännelser till vetenskapen och mottot de omnibus dubitandum (allt bör betvivlas) och hans favoritmaxim; Nihil humani a me alienum puto (Intet mänskligt är mig främmande). Och sex råkar vara just ett mänskligt basbehov.
Definitionen av en proletär i kapitalismen är att den säljer sin arbetskraft, vilket alltså måste inkludera sexarbetare. Sex är rent psykologiskt ett mänskligt basbehov, utan sex fungerar inte människan normalt. Så, synen på sex är individuellt med åtanke på att vissa faktiskt inte känner skam eller skada vid sexarbete. Det är ju egentligen inte så svårt att erkänna när man ser på saken logiskt. Bara för att det för vissa är “heligt” med sex betyder det ju inte att sex per se är just det – “heligt”.
Senaste kommentarerna