Vad skall vi vara rädda för?

Samlad svensk strategi ska bekämpa terrorism: “Det är viktigt att regering och myndigheter visar medvetenhet om att det finns en hotbild också i Sverige och att denna måste tas på stort allvar. Det är också viktigt att tydliggöra kravet på rättsäkerhet. Alla åtgärder mot terrorism, också de mest ingripande, ska vara grundade på våra värderingar om respekt för de mänskliga rättigheterna och grundvalarna för vårt öppna samhälle.”

(Hittat via knuff.se.)

Så avslutar de två ministrarna Beatrice Ask och Carl Bildt en gemensam debattartikel i gårdagens DN. Företrädare för samma regering som genomfört ingripande integritetskränkande avlyssningsmöjligheter. Fattar inte dessa människor att de redan gett efter för terroristernas mål att slå sönder vårt demokratiska, öppna samhälle genom att via oftast små men många inskränkningar av de demokratiska fri- och rättigheterna. Var i London för någon månad sedan – där videoövervakas man överallt. Så blir det snart också här.

Många har kommenterat detta:

Nu ska vi alltså ha en nationell plan för att bekämpa terrorismen i Sverige, samt den eventuella terrorverksamhet som finns i Sverige men riktas mot andra stater. Vi måste vara lite mer rädda. Allt för att värna om vårt öppna, demokratiska samhälle och vår respekt för mänskliga rättigheter.

Bildt och Ask skriver också att förbättringar gjorts, och nämner här bland annat de nya möjligheterna att bugga svenska medborgare, men att mer måste göras. Vad det här innebär, rent konkret, står inte att läsa i artikeln. Men visst ringer varningsklockorna, och de ringer tämligen högt. Catharina Ullström

Björn Fridén skriver:

Det enda som händer är att man börjar ta regeringen på ännu mindre allvar. Ett bra sätt att minska terrorhotet är att inte haka på USA:s bombkrig stup i kvarten, att inte gå med i Atlantpakten, och framför allt, det viktigaste- att hålla sig borta från att tumma på rättstatens grundprinciper. De som hävdar sig vilja bekämpa terrorismen är i regel ett större hot mot demokratin är terroristerna någonsin kan drömma om.

Bästa argumenten hittar man hos Rawia Morra:

Men det mest förfärliga i detta sammanhang är talet om att Sverige är en “viktig bidragsgivare” för att höja kapaciteten i de länder som saknar kapacitet till en effektiv rättssäker terrorbekämpning. Vill Ask och Bildt tala om för oss att Sverige bidrar till säkerhetspoliser som kastar folk från balkonger på fjärde våningen medan deras fruar och barn ser på? Är vi till exempel med och finansierar den egyptiska säkerhetspolisen som fängslar och torterar hivsmittade och homosexuella?

I så fall: Håll tyst om det Ask och Bildt. För tro det eller ej, så sent som i onsdags lovsjöng man Sverige på ett av de populäraste teveprogrammen i arabvärlden som det mest humana och rättframma landet i världen. Bara så där i förbigående. Utan några som helst inledningar eller avslutningar. Sveriges bild är fotfarande ljus ute i världen. Försök att inte solka ner det med era så kallade insatser. Sveriges bästa skydd mot terrorismen är stå på de svagas sida och våga säga: Nej! När ett nej är det som behövs för att förhindra statsterrorism och ödeläggelse av hela länder och samhällen. Det är det som behövs för att ni ska slippa få hit folk som ni upplever som hotfulla.

Läs alltså Morras hela text!

Fundera också över följande diagram jag lånat från Fridén

Vad bör vi alltså vara rädda för?

Samlad svensk strategi ska bekämpa terrorism: “Det är viktigt att regering och myndigheter visar medvetenhet om att det finns en hotbild också i Sverige och att denna måste tas på...