Statskramarna – var tog samhällsanalysen vägen

Några anspråkslösa förslag om statligt ägande: "Plötsligt har det blivit lite inne med statligt ägande igen. Inte vilket ägande som helst, förstås: I flera kapitalistiska västländer har staten ställt ut garantier för, eller köpt upp ruttna lån och kraschade finansinstitutioner. Staten tar alltså smällen när privatkapitalet dragit in samhälligt producerade resurser, pumpat upp aktievärden och bonusar, och sedan spruckit i svartepetter-sömmarna. Staten plåstrar om och ställer upp spelarna på banan igen så att det kan köras ett varv till. "

Först tror man att Ali Esbati förstås statens roll i det kapitalistiska system vi lever i

Utifrån en vänsterståndpunkt kan man knappast kan måla upp statligt ägande som en allmängiltig strategi för grundläggande samhällsförändring.

men han tar oss läsare snabbt ur villfarelsen. För

Begränsningar på skatteuttaget innebär då att de offentliga tjänsterna kommer att leva under kronisk stress och med ständiga nedskärningar – och pressas ut till privat sektor. Där blir de varken billigare eller bättre – ofta precis tvärtom. Skillnaden är att plånbokens tjocklek blir fördelningsmekanismen. Detta är något som vi redan ser överallt i Västvärlden. Ett stort och varierat statligt ägande är en viss motkraft till den utvecklingen. En del av vinsterna i produktionen kommer därigenom tillbaka till medborgarna genom de statliga företagens vinster.

Man undrar vem Esbati tror det är som står för de staliga företagens vinster? Sen – efter visst resonemang beträffande det korkade i att investera pensionspengarna i privat företagsamhet uppmanar Esbati till att

Starta nya statliga företag! Staten bidrar ändå på många olika sätt till riskkapitalfinansiering. En del av den verksamheten skulle med fördel kunna resultera i nya statliga bolag. Det kan till exempel vara forskningstunga företag inom miljöteknik. Vissa kommer att gå dåligt. Andra kan säkerligen växa och spela en roll.

Så talar en statskramare – varför anses det vänster?

Alltså samma stat som “skyddar” oss medborgare genom omfattande övervakning, avlyssning och jakt på personer som delar med sig skall “balansera” den makt som i det kapitalistiska systemet tilldelas den ägande klassen och var intressen samma stat är satt att tillvarata.

Några anspråkslösa förslag om statligt ägande: "Plötsligt har det blivit lite inne med statligt ägande igen. Inte vilket ägande som helst, förstås: I flera kapitalistiska västländer har staten ställt ut...