Hemma igen – sista dagarna i Beijing

Det är faktiskt riktigt jobbigt att åka hem – och då menar jag inte bara själva känslan av att lämne en oerhört intressant stad/land utan kanske främst det mer påtagligt fysiska. Räknat utifrån svenska tid startade vi hemresandet med att lämna väskorna utanför hotellrummet 01.30. Två timmar senare satt vi på buss mot flygplatsen (03.30) för att där köa oss igenom incheckning, tull, passkontroll och säkerhetskontroll. 07.30 satt vi på planet – som dock blev två timmar försenat från Beijing (oklart varför). 18.30 tog vi mark på Arlanda.

Sista dagarna var lärorika. Hustrun och undertecknad hann äta hotpot i onsdags kväll.

Torsdagen gick i hutongernas tecken. Vi åkte cykeltaxi – som verkar vara mest till för turister.

Vi startade med att få lite överblick från Trumtornet.

Technorati Tags:
Personal, Personligt, Beijing

Trummtornet ligger på mittlinjen i Beijing – där också himmelska fridens torg, mausoleet, den förbjudna staden ligger. Utmed den byggs också nu OS-arenan. Viktig i stadsbilden och den följer alltså gatan till höger.

Orginaltrummorna har förstörts under krig – denna finns kvar.

Tidigare användes dessa för att markera dagens slut. Trommorna är alltså rekonstruktioner och rätt imponerande.

För att trummslagarna skulle kunna hålla reda på tiden fanns en klocka i tornet (också en rekonstruktion).

Vi käkade lunch hemma hos en familj – detta är frun i huset.

Hela vår grupp (nästan) runt lunchbordet.

Vi fick också lära oss allt om kinesisk traditionell medicin.

Och fick förstås en undersökning – som i princip bygger på fyra saker: lukt, synintryck, puls och frågor.

Diagnosen erbjuds vi kostnadsfritt – medicinen är dock ganska dyr (ca 500 kr för en månadsdos och oftast skall den tas i 3 månader). Nästa anhalt var ett dagis för ca 200 barn. Här välkomnas vi in.

Barnen sjungar för oss och vi kvittterar med att sjunga Imse Vimse spindel för dem. Lite mera skollikt än på svenska dagis – lika stojigt och stimmigt och förstås mycket trevliga, glada barn.

Sal för middagsvila.

Riktigt säker studsmatta!

Och vad är ett besök i Beijing utan Pekinganka?

Vi hade förstås tur med resesällskapet – vi åkte med Getaway och hamnade i en liten grupp på totalt 11 personer. Vi hade också tur och hade en bra svensktalande kinesiskt guide – Leif – som relativt frispråkigt får man väl säga beskrev livet i Kina i allmänhet och Beijing i synnerhet. Vi hade också tur med vädret:-)

Det är faktiskt riktigt jobbigt att åka hem – och då menar jag inte bara själva känslan av att lämne en oerhört intressant stad/land utan kanske främst det mer påtagligt...