Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Isobels text och verkstad: Den banala ondskan
Currently playing in iTunes: That S All Right by Freddie King
Isobels text och verkstad: Den banala ondskan: “Gellert Tamas program om migrationsverkets medvetna lögner om de apatiska flyktingbarnen för Uppdrag Granskning var det här årets bästa och obehagligaste teve (jag hittar det inte på nätet längre, om någon har en länk får ni gärna dela med er i kommentarerna). Nu skriver han också i DN och visar genom mejlväxling hur ankan om att barnen manipulerades planerades direkt av regeringens utredare Marie Hessle och migrationsverkets Annica Ring och hur lögnen obekymrat spreds vidare av bl a Morgan Johansson. ”
(Via Isobels text och verkstad.)
Gellert Tamas artikel i DN är lysande om än fruktansvärd. Lät sig tidigare ministrar som Morgan Johansson manipuleras av tjänstemän med egen agenda eller är det i själva verket så att det är ministrarna som lät tjänstemännen vara budbärare. Sitter Annica Ring och Marie Hessle kvar på sina positioner?
Läs Tamas artikel!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, DN, Morgan Johansson
Arbetarrörelsens tankesmedja och ordförandekandidater?
Currently playing in iTunes: Outside Woman Blues by Cream
Tankesmedjan hamrar för döva öron: ”Per Gudmundson har på sin blogg Val 2010 lagt ut ett intressant referat från ett seminarium från den 1 december, där de två som Gudmundson betecknar som ”partiets sannolika ledare” (Pär Nuder och Mona Sahlin) lade ut texten om sina visioner för socialdemokratin.
De tankar som framförs där är intressanta i sig, men det som verkligen fick mig att studsa till var att referatet fanns att hitta på Arbetarrörelsens tankesmedjas webbplats. Det anmärkningsvärda med det är det faktum att ingen vettig marknadsföring av denna tankesmedja eller dess webbplats verkar ha gjorts.
Jag har ett tag känt till att LO Idédebatt och Tankesmedjan Idé & Tendens (som drevs av socialdemokraterna och ABF) slagits ihop, och har även bloggat om den nya tankesmedjan. Men länge har arbetarrorelsenstankesmedja.se varit en död länk där det bara sagts att innehåll skulle läggas upp inom kort. Nu verkar så ha skett – utan att man informerat om det (åtminstone inte på något sätt som nått mig), och resultatet är en ärligt talat riktigt ful och trist webbplats.
Varför, snälla rara partivänner, kommunicerar vi inte bättre än så här?”
(Via Jonas Morian | PromeMorian.)
Jonas Morian har hittat ett referat av det seminarium jag skrev om under rubriken Framtidsseminariet som ingen kunde delta i som publicerats på den okända men med långt namn i webbadressen försedda tankesmedjan som enligt sitt namn är arbetarrörelsens. Kan förstås bara instämma i Jonas lätt uppgivna kritik när det gäller marknadsföringen av detsamma – kan vi inte bättre? Framgår för övrigt inte heller vem som skrivit referatet men det gav ju en lite bättre bild av seminariet än den bild Ann.Charlotte marteus förmedlade i Expressen.
Per Nuder har enligt referatet bland sina fem utmaningar (utmaningar är jag allergisk mot – ligger högt upp på floskeltoppen) “Demokratin i sig själv. Vi måste ha en folklig legitimitet för att ta ut de skatter som välfärden kräver. Därför är det viktigt att ha fortsatt högt valdeltagande.”
Om detta är ett rättvisande referat av vad herr Nuder faktiskt har att säga om demokrati så imponerar det inte – tvärtom. Det är en fungerande demokratisk process vi behöver där folk i sin vardag upplever att de faktiskt kan göra sin stämma hörd och att det lyssnas. Högt valdeltagande kan bara ses som en mätare på om man lyckas med det.
Det verkar å andra sidan Mona Sahlin fattat för hon säger i ett direkt citat “Vi måste vara en folkrörelse, vi måste både ha folk och vara i rörelse. Vi behöver fundera över hur det ska gå till att återkomma till att vara denna folkrörelse, hur vi kan ha tentaklerna ute och lyssna på folk, samtidigt som vi också måste våga påverka opinionen med våra idéer – och alltid vara i opposition mot orättvisor.”
Sen går hon bort sig när det gäller vad politiken skall handla om, för jag läser in offentlig reglering som uttryck för det fru Sahlin menar med politik, när hon vill att “politiken ska omfatta kampen för både kroppen och själen, kunna se ungdomars förtvivlan, motverka sexifieringen av det offentliga rummet, få tillvaron att gå ihop bort från stressen och ge människor chans att påverka sin vardag.”. En viktig lärdom vi bör göra är att det som var rimligt att reglera fram under 1900-talet måste uppnås med helt andra metoder under 2000-talet. Nu har vi att göra med en betydligt mera välutbildad befolkning som kan tänka själva och som verkligen kan och vill forma sin vardag utan av regering och riksdag detaljreglering av familjelivet, av konsumtion etc.
I det senare facket hamnar dessvärre också Nisha Besara som tydligen hävdat att “Föräldraförsäkringen är en universallösning. Delas den lika av könen motverkas flera av dagens orättvisor, kvinnans ställning på arbetsmarknaden stärks, löneskillnaderna minskar, barnen syn på könsroller ändras.” Här har vi en ung sosse som helt fastnat i 50-talets demagogik – samhället (läs staten) skall ordna allt till det bästa. Vi måste göra upp med attityden att vi vet bäst, människor måste få ta eget ansvar. Det är skyddsnäten vi skall bygga gemensamt, övriga förändringar måste vi åstadkomma genom långsiktigt politiskt opinionsarbete, föredömlighet och respekt.
Den fjärde talaren på seminariet var Håkan Bengtsson. Han har uppenbarligen förstått en del och säger tydligen att “Offentliga sektorn har förändrats, vi ser hur samhället liberaliseras att människor vill ha valfrihet.” Vet inte riktigt vad han drog för slutsats av detta, detsamma gäller frågan om varför vi tappat Stockholm men går bra i Malmö och Göteborg. En fråga som det vore intressant att få lite bättre belyst, vad har en Reepula och en Johansson som inte Billström har?
Varför nämns för övrigt inte ordet solidaritet i referatet av den debatt om vad socialdemokratin vill?
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Nisha Besara, Arbetarrörelsens tankesmedja
1984
Currently playing in iTunes: Lovingest Woman In Town by Albert King
Trafiklagring och buggning införs i Sverige: “Den borgerliga regeringen kommer inte att hindra den tidigare regeringens lagförslag om buggning och lagring av trafikdata.
– Den resan har redan varit, säger justitieminister Beatrice Ask (m).
Beskedet kom under Institutet för framtidsstudiers debatt om övervakningssamhället. Beatrice Ask tillade att regeringen kommer att pröva och “jobba med” lagförslagen, men att frågan nu snarare är i vilka sammanhang de nya tvångsmedlen ska få användas. När det gäller lagring av trafikdata påpekade justitieministern att EU-direktivet lagen bygger på är bindande.
– Vi måste införa direktivet i svensk lag, säger Beatrice Ask.
Förre justitieministern Thomas Bodström (s), numera ordförande i riksdagens justitieutskott är den som hårdast drivit frågorna om nya tvångsmedel. Han deltog också i debatten och blir mycket upprörd över att Beatrice Ask säger sig vara tvingad att införa lagen, eftersom han tycker det skickar fel signaler till de brottsbekämpande myndigheterna.”
(Via IDG.se.)
Nu är det inte långt kvar till 1984. Det som en gång upplevdes som en otäck framtidsskildring förverkligas i allt snabbare takt. Fingeravtryck när du reser, insamling av data om resenärer, lagring av gigantiska mängder trafikdata, övervakning med kameror på allt fler platser, automatisk fartkontroll…… Listan kan göras lång och detta sker i politisk enighet med den infame Thomas Bodström som aggressiv påskyndare till en åtminstone i ord något mera ovillige men ändå tydligen tjänstvillige justitieministern Beatrice Ask.
Joakim Holgersson skriver om Illusionen om privatlivet “Till stor sorg införs de lagar som tillåter allmän trafiklagring och buggning. Det finns inget hinder nu med att det kommer att användas till annat än vad som det ursprungligen är tänkt. Däremot är det kontraproduktivt om man ser på att jaga kriminell verksamhet, om man inte framöver inför de delar vi ser som del i demokratin är kriminellt.”.
Crocked Moon skriver om Datalagring och buggning ett faktum “Ponera att oegentligheter skulle förekomma inom landets styre, av allvarlig grad. Det är då inte längre enkelt att vidarebeordra information rörande detta. Tidningar och TV skulle få sin trafik lagrad, och källor till opassande information skulle genast vara möjliga att spåra. Detta minskar insynen i landets styre, något som är oerhört allvarligt och inskränker demokratin mer än genom de begränsningar av yttrandefriheten det innebär. Polis och åklagare har ju redan visat att de är villiga att utnyttja sin makt för att bli av med obekväma åsikter så ytterligare möjligheter till det är något som bör ifrågasättas”
Live, love, let go skriver om Big brother is watching you “Big Brother ser oss, med gamle gode Bodström i spetsen & bakgrunden, trots att alliansen tagit över. Jag tycker det är helt sjukt och läskigt. Det är fan tur i oturen att man inte har arabursprung, långt skägg och lite kontakter i Afghanistan och Irak för då lär man ju sättas i isoleringsrum på Guantanamo illa kvickt. Amerikanerna har no mercy, alla som inte är västlänningar och “goda kristna” får passa sig, speciellt om dom brukar flyga, eller har märkligheter för sig. Det är ett pånyttfött korståg. Sverige tar efter de stora landet i väst, regler & kontroll är lösningen på allt…”
Det här är ett område jag tycker en blivande partiledare borde ägna särskild uppmärksamhet. Den som inte kan ta en entydig ställning mot framväxten av ett övervakningssamhälle vars tekniska nivå kommer att få gamla STASIagenter att rotera i sina gravar av avund har halkat av det demokratiska på mänskliga fri- och rättigheter byggda fundament vårt samhälle faktiskt måste stå på.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Thomas Bodström, Beatrice Ask, Övervakningssamhälle, Bodströmsamhälle, 1984
Lejon populist eller?
Politisk arrogans: “Under debatten på ABF sa Britta Lejon att hon mycket väl kände till att fängelser i de flesta fall är kontraproduktiva, men att man nog ända måste behålla dem – väljarna vill ju trots allt ha dem. Jo, ni läste rätt. För Britta Lejon är fängelserna inte till för att hjälpa människor bort från en destruktiv livsstil, eller ens för att skipa rättvisa. Fängelserna är till för väljarna.
Så talar en sann populist, en politiker som blundar för forskning och kunskap så fort väljarnas grumliga åsikter säger något annat. Britta Lejon är inte vem som helst. Hon är vice ordförande i justitieutskottet och därmed har hon ett stort ansvar för kriminalpolitiken i Sverige. Det har även Johan Pehrson. Han är ordförande i samma utskott och dessutom en stark kandidat till posten som justitieminister om borgarna vinner valet. Därför var det obehagligt att höra Johan Pehrson hävda att exempelvis antalet mord och dråp visst ökat, vad forskarna än säger.
Lika obehagligt är det att läsa Johan Pehrsons beskrivning av brottsligheten på den borgerliga alliansens hemsida. Där skriver han att brottsligheten ökat kraftigt under de senaste tio åren, att ”brottsligheten är på offensiven och rättsväsendet på reträtt”, och att det därför är dags att ta tag i kriminaliteten med hårdhandskar. Problemet är bara att all forskning visar att han har fel. Brottsligheten har inte ökat kraftigt under de senaste tio åren.
Vissa fakta är det tydligen okej att blunda för. Inom vissa områden är det tydligen rätt att strunta i expertisen och i stället låta opinionen styra. ”
(Via Jusektidningen.)
Fick blodad tand efter att ha läst Ulrikas krönika och började därefter botanisera bland krönikorna i Jusektidningen. Hittade då Matthias Hagbergs alster från i våras där han påvisar hur ledande riksdagsmän i justitieutskottet hanskas med den kunskap som faktiskt finns brottsligheten, dess utveckling och former för dess bekämpande/bestraffande. Skrämmande läsning och ytterst pinsamt att en partikamrat som jag högaktar. Brita Lejon, så fullständigt demonstrerar avsaknad av politiskt ledarskap.
Själv börjar jag allvarligt oroa mig för att vi håller på att hamna i en mycket allvarlig situation. De åtgärder som föreslås inom området brottsbekämpning sträcker sig alltså från hårdare straff (känt kontraproduktiva) till ökad användning av avlyssning, kameraövervaktning etc (känt integritetskränkande). Blev förresten påmind om det senare idag på mitt sista kommundelsnämndsmöte (vi hade hel planeringsdag) där det visar sig att vi “vill ha” kameraövervakning i Hölö!!!!!!
Slängde ur mig något lite raljerande om att Staffan Norberg (vänsterpartistiskt kommunalråd) visat sig förvånande positiv till sådant och fick då genom Tommy Rosendahl (vänsterpartistisk ledamot i nämnden) klart för mig att till detta är han sannolikt nödd och tvungen, det är den mer traditionalistiska falangen i v som kräver denna typ av åtgärder, Staffan tillhör enligt dessa förnyarna. Jag blir så j-a upprörd. En okritisk hållning till ökad övervakning är farlig. Ett reservationslöst förespråkande av ökad övervakning leder till ett totalitärt samhälle. Det leder till att oönskade åsikter kan registreras, att mängder med information lagras som kan användas i helt fel sammanhang, helt enkelt missbrukas.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Staffan Norberg, Tommy Rosendahl, Brita Lejon, Mattias Hagberg
Framtidsseminariet som ingen kunde delta i
Ann-Charlotte Marteus: Ingen svär i s-kyrkan: “Pär Nuder och Mona Sahlin var huvudtalare, med uppgift att leverera något nytt och piggt utan att svära i kyrkan. Det gick förstås inte så bra.
Nuder är ingen naturlig talare och försöker kompensera det med svavelosande tal om “vägen till det klasslösa samhället” och “stenhård roffarkapitalism”. Men det tar liksom inte.
Annars lät han som Göran Perssons pojk. Dock utan att nämna faderskapet; han talade bara om Ingvar Carlsson och Palme.
Persson tycks för tillfället ha samma marknadsvärde som en pastor som har ertappats på loppmotell med brallorna i okristlig drapering.
Mona Sahlin är en utmärkt predikant. Hon talar om partiet som om det var en kyrka: “Jag växte upp i partiet.” Hon älskar sin kyrka och dess kärleksbudskap. Hon citerade: “Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.”
Det är ingen tvekan om hennes goda uppsåt. Hon vill att partiet ska vara ett ljus i dessa tider av “stress och sjuka kroppsideal” och andra jobbiga nutidsgrejer.
Jättefint. Mycket känslor. Men inte mycket – politik.
Hon förkunnade för all del att välfärden ska vara helt skattefinansierad och att det inte får göras vinster i vården.
Men det lät mer som budord än politik.”
(Via Expressen.)
När ABF anordnar seminarium om partiets framtid läggs det på en eftermiddag, som för att säkra att inga vanliga lönearbetande människor (medlemmar) skall ha möjlighet att delta. Får man tro Ann-Charlotte Marteus så sas dock ingenting av värde, förutom möjligen av “Aftonbladets ledarskribent Nisha Besara svor dock i kyrkan. Hon talade om slutenheten i partitoppen, om rädslan för oenighet och inre opposition – en bild som Nuder och Sahlin verkligen inte kände igen sig i. Verkligen. Inte.”
Jag tror Nisha har rätt, det finns faktiskt ingen fungerande intern diskussion i vilken flertalet engageras – om så i mycket begränsad omfattning. Tvärtom så fattas de avgörande besluten – oavsett nivå – i relativt begränsade slutna sällskap. I min arbetarekommun tas inga ordentliga politiska diskussioner (det hinns liksom inte med) och det mesta förvandlas till medskick för den inre kretsen att hantera. Sammanblandningen – åtminstone på kommunal nivå – mellan roll som representant/företrädare för kommunen sammanblandas regelmässigt med rollen som parti. Inte så att partiet är kommunen utan tvärtom så att den kommunala vardagen också blir partiets – avsaknad av politiska diskussioner och visioner blir följden.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Nisha Besara
Partiledarval – person eller politik
Social Democracy: Sluta upp med icke-kandidaturerna!: “Samtidigt måste partiets politik förnyas inför 2010. Bland andra Marta Axner och Johan Hassel har skrivit klokt om att vi inte kan låta oss vaggas in i tron att allt blir bra bara vi byter ansiktet i toppen. Just därför ökar min frustration för varje dag partiledardebatten fortsätter handla om vilka som sagt “kanske” och vilka som har sagt “nej” och vad olika personer säger om hur det ska tolkas.
Det är dags att demokratisera diskussionen om vem som ska bli partiledare, och det nu på en gång. Jag vill att de som är intresserade ska säga det tydligt, och jag vill att de ska ge klara besked om hur socialdemokratin ska återvinna folkets förtroende och vad som behöver förändras i vår politik.”
(Via Social Democracy.)
Det är kul att det åtminstone finns några som diskuterar partiledarvalet utifrån andra premisser än personliga egenskaper (som kön). Peter Gustafsson tillhör dem som liksom jag skulle vilja ha en diskussion om partiledarkandidater som faktiskt utgår från vilken politik de vill driva. Precis som Gustavsson tycker jag att det blir svårt när alla hittills framförda namn dels inte träder fram som faktiska kandidater, dels inte är varudeklarerade. Det senare är ju faktiskt ett nödvändigt rekvisit för att kunna delta i diskussion och beslut.
Technorati Tags:
Marta Axner, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Peter Gustavsson
Kön före politik
Aftonbladet: Aftonbladet telegram: SSU vill ha kvinnlig s-ledare: “Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, vill ha Carin Jämtin eller Mona Sahlin som ny partiordförande. – Vi rangordnar inte namnen men det måste vara en kvinna, säger förbunds- sekreterare Mattias Vepsä till TT. ”
(Via Aftonbladet.)
SSUs valanalys som jag skrivit om tidigare är bra. I synnerhet att de sätter förändring av politiken före partiledarvalet – trodde jag ända tills jag nu ser ett telegram som meddelar att de faktiskt inte alls gör det utan gör inlägg i partiledardebatten som enligt nu rätt förutsägbar litururgi börjar med densammas könstillhörighet. Mattias Vepsä lägger dock till att hon måste vara samhällskritisk, något förmildrande.
Technorati Tags:
SSU, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Mattias Vepsä
Skyll inte på Persson
Currently playing in iTunes: Too Tired by Gary Moore
Samhällskritiskt SSU gör riktig valanalys: “SSU presenterar idag sin valanalys på DN-debatt. Huvudbudskapen till mig och andra sossar är som jag uppfattar det två; sluta skylla ifrån er och återta samhällskritiken. Det är svårt att inte ställa upp helhjärtat bakom bägge.”
(Via Sjölander.)
Flera har kommenterat debattartikeln i DN signerad Johan Hassel (och SSU?) där SSUs valanalys presenteras. De har i stort kommit till samma slutsats som jag – det går inte att skylla valnederlaget på en person och det behövs en förändring av politiken. De har när det gäller det senare valt att kalla det att “återta samhällskritiken” och jag tror det kan vara en bra benämning. Det var för att vi inte kunde adressera människors upplevda problem vi förlorade valet (och då spelar det ju som jag tidigare konstaterat ingen roll om statistiken inte verifierar problemen).
Vi är många som tror att ju större inflytande partiets medlemmar har över politikens utformning och riktning, desto närmare kommer politiker och medborgare varandra och desto mer samstämd blir bilden av verklighetens förutsättningar och problem.
Detta uppnår vi genom att ge de människor som i dag går med i partiet i protest mot den borgerliga regeringen inflytande över politiken som ska leda till valseger 2010. Vi gör det genom sätta det lokala politiska engagemanget i fokus och lägga makten över vårt partis politik i händerna på våra medlemmar.
Jonas Morian tycker vi skall lyssna på SSU (och det bör vi men också till alla medelemmar som SSU så riktigt påpekar – det finns en liten tendesn i partiet att bara lyssna på den som har en plattform och det är förödande) och varnar också för överdriven optimism pga av lite bättre opinionssiffror: “SSU vågar i sin analys också varna för övertro på de egna idéernas förträfflighet, baserat på stigande opinionssiffror några månader efter valet. På flera håll inom socialdemokratin verkar opinionsuppgången tolkas som att valresultatet 2006 var en parentes och att vägen till 2010 ligger öppen.”
Just frågan om partiets inre liv, utvecklandet av den interna demokratin, möjliggörandet för många fler röster att faktiskt höras, för fler att faktiskt vara delaktiga i att utforma politiken (inte bara bekräfta den vilket är det vanliga idag), kalla det gärna återupprättandet av en folkröresletradition engagerar mig. Det är svårjobbat – sannolikt för att det är så mycket bekvämare för de mer etablerade att “bara” behöva hantera de organiserade åsikterna och inte behöva ge sig ut på det gungfly som ett mer tillåtande medlemsbaserat utformanade av politiken skulle innebära.
Också Marta Axner lovordar initiativet från SSUarna och skriver “Det som behövs nu är inte i första hand att byta partiledare utan att arbeta för en ny politik – en politik som inte blundar för verkligheten utan tar sin utgångspunkt i människors erfarenheter av ökade klyftor och orättvisor i samhället.” Rätt så, frågan blir ju då hur vi skall kunna komma runt det faktum att hela processen med partiledarvalet riskerar att förlama all annan debatt – i synnerhet när så många är villiga att ha synpunkter på just detta val som saknar politisk dimension. Vi har ju ett otal exempel på hur grupperingar och enskilda för fram krav på egenskaper som kön utan att med ett ord beröra politiken.
Technorati Tags:
Marta Axner, Jonas Morian, Johan Sjölander, SSU, Socialdemokraterna, Demokrati
Kollektivt ledarskap
Anders Jonsson: S-pråkrören är bara ett skämt: “Däremot vittnas från många håll om att diskussionerna om ett bredare kollektivt ledarskap blivit allt intensivare.
För första gången kan socialdemokraterna mycket väl få en vice ordförande. Den som blir partisekreterare efter Marita Ulvskog kan också få en mer offentlig roll. Och ambitionen är att de övriga i verkställande utskottet ska ta större plats i debatten.
Så brukar det i för sig alltid låta. Sedan är det ändå partiledaren som drar till sig mediernas uppmärksamhet.
Den här gången är dock motreaktionen mot Göran Perssons dominanta styre så stark att ett mera kollektivt ledarskap har möjlighet att fungera åtminstone ett tag.
”
(Via Expressen.)
Jag har ju tidigare kommenterat det faktum att valet av ny partiordförande tycks vara en angelägenhet för många – och många inbegriper de som inte är medlemmar i partiet. Andes Jonsson tillhör dem som kommenterar olika kandidater/strategier för detta val och han upplyser oss om att Göran Perssons utspel i frågan i veckan är ett skämt (eller åtminstone av någon anonym “kandidat” betraktas som ett sådant. En del partikamrater som Johanna Graf låter sig förvirras och börjar grubbla över Perssons bevekelsegrunder – helt oväsentligt förstås. Nisha Besara kommenterar istället sakfrågan.
Personligen skulle jag gärna se ett mer kollektivt ledarskap men vill också se en tydligare rollfördelning mellan parti och ev regering. Så fungerar det ju i en hel del kommuner – arbetarekommunens ordförande är t.ex. inte nödvändigtvis kommunalråd. Jag tror att en sådan uppdelning skulle vara bra också på riksplanet av flera skäl,
Ett är att det blir ett orimligt medialt fokuserande på den person som är både partiledare och statsminister. Ett något viktigare är att regerande ofta innebär en mer pragmatisk inställning och ofta kräver kompromisser. Partiets politik blir då otydlig – en tydligare rollfördelning skulle möjliggöra en tydligare partilinje och ett kritiskt förhållningssätt till makten även när den innehas av partikamrater. Konfliktfritt skulle det nog inte bli men jag tror bättre – åtminstone under tider när vi saknar egen majoritet i riksdagen.
Sen måste jag förstås påpeka att uttalandet av valberedningens ordförande som citeras av Jonsson
“Vi måste väl ha någon karl med också”, skrattar valberedningens ordförande Lena Hjelm-Wallén när hon ställs inför scenariot.
pekar på att inte heller hon begriper att denna ständiga diskussion om den nya partiledarens/ledarnas kön drar ett löjets skimmer över hela processen.
Erik Laakso har t.ex. hittat en laguppställning som har sina fördelar. Möjligen har jag invändingar mot några av de namn han för fram till verkställande utskottet och har också fortfarande betydande undringar när det gäller Wallströms politiska inställning. Kul med lite konkreta förslag dock.
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Expressen, Anders Jonsson, Erik Laakso, Göran Persson, Nisha Besara
Guillou slaktar bombliberaler
Currently playing in iTunes: Don’t Keep Me Wondering by Allman Brothers Band
Nu är det bara bombliberaler som fortfarande inte fattat: “Demokratin är det bästa kända politiska systemet. Vi är överens om detta i såväl USA som i det krigförande Danmark som i det neutrala Sverige. Vi är också överens om att det bästa vore om vi kunde exportera demokratin till Irak.
Gott. Då borde vi inte välja de sämsta metoderna att göra reklam för demokrati så som nu skett. De amerikanska väljarna har insett detta. Till och med Henry Kissinger, som inte är känd som mjukis, har insett detta. Den brittiska allmänheten har insett detta. Blott skandinaviska bombliberaler har inte förstått.
Slakten i Irak kostar 2 miljarder kronor om dagen. Tänk om vi lagt halva det beloppet på uppbyggandet av det raserade Afghani-stan i stället? Det hade rent av kunnat fälla regimen i Bagdad. Och några till.”
(Via Aftonbladet.)
Guillou skjuter ju i och för sig på sittande fågel men det är rätt bra att han påminner oss om att krigshetsen inte började efter den 11 september 2001, att det fanns (finns) svenskar som deltog i den, att kostnaden i människoliv nu antar grotesk proportioner och att man nog kan föreställa sig betydligt bättre metoder att “exportera” demokrati än krig. Läs hela hans kolumn!
En sak som Guillou inte tar upp men som har hög relevans i sammanhanget är vårt, dvs Sveriges deltagande i det s.k. kriget mot terrorism vars enda bestående resultat hittills tycks vara ökad sådan. Tony Johansson tog upp frågan om vårt deltagande i EUs mur mot omvärlden under rubriken Visumsystemet är skamligt med exemplet de irakiska politiker som hindrades att besöka Sverige förra veckan. Johansson skriver bl.a.
Svenska politiker kan inte samtala med irakiska politiker, eftersom ett hemligt register i Luxemberg förbjuder oss. Är detta självbestämmande? Är detta demokrati?
Technorati Tags:
Demokrati, Politik, Socialdemokraterna, Jan Guillou, Aftonbladet, Irak, Mänskliga rättigheter
Senaste kommentarerna