Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
När högerkidsen tar över
Artikel – Moderata Ungdomsförbundet: ”På allvar inleda ett återtagande av utbildningsdepartementet så att en moderat utbildningsminister efter år 2014 kan återupprätta en kunskapsorienterad skola med mycket valfrihet blir en del av vårt nyårslöfte. Flumskolan får inte ersättas med en batongskola. Det är en moderat valfrihetsbaserad skola som bygger Sveriges framtid stark.”
Det moderata ungdomsförbundet är tydligen rätt missnöjda med Björklunds skola – batongskola kallar de den. Intressant ordval.
De två områden de vill prioritera förefaller dock rätt väl valda även om jag tror att unga människor bryr sig om en del andra frågor än de valda i synnerhet som utbildning bara tycks vara lika med skola.
Lite nyfiken blir jag på vilka döda överklassgubbar från andra århundraden de inte längre tänker grubbla över.
Technorati Tags:
Jan Björklund, Skola, Utbildning, Rasmus Törnblom, Emil Eriksson, MUF
Lite förbudsmotstånd
Hon vill riva upp rökförbudet: "
”Visst är det så att rökning skadar hälsan, men individen har rätt att fatta också dåliga beslut i livet. Hetsen mot rökare pågår med metoder som är helt oacceptabla.”Upp till krögarna
Camilla Lindberg argumenterar i motionen för att det skall vara upp till restaurangägarna själva att bestämma sin rökpolicy.
”Det är också ett utmärkt skäl att nu, efter en längre period av rökfrihet, släppa på det totala förbudet. Konsumenterna har nu en perfekt möjlighet att välja. "
Även om Camilla Lindberg förstås har helt rätt i sak är det väl knappast sannolikt att hon röner någon framgång med sin motion. Det är ganska få förbudsmotståndare i vårt parlament och dessto fler förbudsivrare – allt i det godas namn förstås.
Heder åt Lindberg ändå som åtmnstone upphäver sin stämma!!!
Har du kontrakt, lille vän
November 23, 2008- Kontrakt om svenska värderingar för invandrare: “Som kronan på verket föreslås kontraktet vara frivilligt, och inte gälla EU-medborgare. Har förslaget något annat syfte än att vara en flirt högerut?”
Svaret på Björn Fridéns fråga är förstås nej. För den som tvivlar kan man ju t.ex. förslå läsning av Sverigedemokraten Leo Sundbergs betraktelse över folkpartiets “fråga”. Eller fundera över vad högerns utspel egentligen är (citerat från Blogge Bloggelito):
Det blåser nationalistiska vindar igen, som det brukar göra när tiderna försämras och man behöver syndabockar att sparka på. Och att moderaterna nu tar upp konkurrensen med sverigenazisterna om väljarnas gunst kommer kanske inte heller som någon direkt överraskning, dels för att de nya moderaterna i grund och botten är de gamla moderaterna i värderingsfrågor, dels för att de nya moderaterna är ett geléformat, ryggradslöst och principlöst parti ständigt med ett fuktat finger i vädret för att se vart det blåser i frågor utanför den borgerliga kärnan (exempelvis att försvara de borgerliga köpmännen mot fildelningens konsekvenser).
Och det är väl bara att konstatera att teorin om att den verkligt obehagliga effekten av populistisk mer eller mindre tydligt uttalad rasistisk organisering i ett land som vårt (jmf till exempel med Danmark) är att det sker en anpassning hos just de geléformade, ryggrads- och principlösa mer etablerade partierna äger sin riktighet.
Marita Ulvskog förstår dock inte alls:
DET ÄR SVÅRT ATT förstå vad de egentligen vill säga med det. Det finns risker med att kasta ur sig sådana här förslag om man inte visar att det innehåller något konkret och en lösning.
Det finns förstås också socialdemokrater som ägnar sig åt samma glidning mot mera främlingsfientlighet som Schlingmann. I DN kan man läsa att “MEN LUCIANO ASTUDILLO, RIKSDAGSMAN för socialdemokraterna, går emot sin partikamrat och hoppas på en bred uppslutning om kontrakten.”
Bard underhåller
Liberati och omvärlden: "Från mig (Mikael Nilsson, min anm.):
Ah, ser fram emot programmet, tack!Vad bra att se att ni är för IPRED, då vet man ju vad ni står för! IPRED förstärker ju inte äganderätten per se, utan ger ju mest utökade repressiva verktyg till upphovsrättsinnehavare så som dig själv.
Jag tolkar det som att det är den principen som är den rätta för er i Liberati. Det ska bli intressant att höra om dessa principer på hearingen.
Det ska också givetvis bli intressant att höra vad Camilla har att säga, även om jag gärna vill höra henna tala för sig själv.
Er “pragmatiska liberalism” innebär alltså att ni inte tolererar deltagare med andra liberala åsikter, i en fråga som ni inte ens tycker är viktig?
Frågan är om ens folkpartiet själva är så intoleranta…
/Mikael
Från Alexander:Vi tolererar INTE andras tokerier INNE i Liberati, nej!
Du är ju med i Piratpartiet. Du får väl hållas där. Vad ska vi med dig till i Liberati? Du tycker ju inte som oss. Jag har väl rätt att ha med vem jag vill. Liberati har rätt att bjuda in dem vi vill prata med och skita i alla andra. Din gegga har vi ju redan hört till leda. Piratpartiet skriker ju sitt budskap mot alla hela tiden. Det är ju det som är så tröttsamt. Nu är det intressantare att höra andras röster.
Och vad är det att sno andras egendom på en dator om inte att ha ett repressiv verktyg???
Men fortsätt du slänga stenar i ditt glashus. Det får stå för dig.
Cheerio
Alexander"(Hittat via knuff.)
Man ska inte ägna sig åt lyteskomik så jag avstår från kommentarer. Kan bara rekommendera alla att läsa Mikael Nilssons mailväxling med Alexander Bard.
Bara några noteringar:
Det är oerhört svårt att förstå att någon uppfattat folkpartiet som ett liberalt alternaitv i svensk politik under de senaste låt oss säga 30 åren (eftersom det är vad jag kan överblicka av egen erfarenhet).
Det är oerhört svårt att förstå (dock lite mindre) hur någon kan uppfatta Piratpartiet som ett realistiskt alternativ. Detta oaktat det faktum att de spelat en betydande roll för motståndet mot integritetsinskränkande lagstiftning de senaste åren.
Max Andersson har för övrigt skrivit en rolig kommentar om film- och spelindustrins spammande av riksdagen.
Hundratals protesterade i dag mot FRA-lagen
Visst blev man lite besviken över att såpass få sökt sig till Stockholms centrum idag för att genom fysiks närvaro markera motståndet på FRA-lagen.
Hundratals protesterar i dag mot FRA-lagen | Nyheter | Aftonbladet: "Aftonbladets tv-reporter på plats, Johanna Holm, berskriver stämningen som “ganska lugn”.
– Det är faktiskt ganska lugnt. Folk lyssnar och absorberar."(Hittat via knuff.)
Aftonbaldets webbversion intervjuar Aftonbladets tv-reporter!!
Johanna Holm verkar en aning förvånat konstatera att demonstrationen var lugn. Man undrar om hon väntat sig kravaller. FRA-motståndet är mycket brett och frågan vinns förstås med argument vilket Hoppets demonstration visade. Jag var där och vi sossar hade både vackrast banderoll och vackraste fanorna – vi tackar partisekreterare Marita Ulvskog och Stockholms arbetarekommun för det.
Ovan ses banderollen (under vilken en grupp borgare försökte stjäla glans). I talarstolen skymtar Henrik Alexandersson, som för övrigt i sitt tal konstaterade att det faktiskt går att hävda att det är högt i tak hos moderaterna eftersom de kryper. Nu kan man konstatera att inte ens alla moderater gör detta – heder åt de som har mogd att offentligt uttala en annan åsikt än deras partiledning.
Budskapet från Segels torg denna dag var, uttryckt av en av dissidenterna i Folkpartiet och citerat i SvD:
– Regeringen måste börja lyssna på kritiken. Och det räcker inte med att bara lappa och laga, utan vi måste börja om från början, säger Camilla Lindberg, också hon riksdagsledamot för folkpartiet och den enda borgerliga riksdagsledamoten som röstade nej till FRA-lagen i juni.
Någon liten kritik måste dock riktas mot en del av talarna, där Anna Troberg var en. Det är inte så att debatten om FRA startade i april 2008. Ibland undrar jag var alla de som nu ställt sig upp höll hus t.ex. just i FRA-frågan våren 2007 och fram till april 2008. Då, 2007, bordlades frågan i riksdagen, dvs förslaget fanns och oppositionen lyckades skjuta på avgörandet. De remissvar som många citerat är för övrigt från vintern 2006/2007). Men integritetsfrågorna aktualiserades heller inte första gången våren 2007. Man kan ju t.ex. påminna om Oscar Swartz mångåriga kamp mot det många av oss kallade Bodströmsamhället.
Erik Laakso höll ett bra tal:
Fler klipp från demonstrationen hittas hos Rosemari Södergren.
För övrigt sägs Arvid Falk ha skymtats bland demonstranterna:-)
“
(Hittat via Erik Laakso.)
Erik Laakso tycker att bilden är elak mot folkpartiet. Det tycker inte jag. Vem som gjort den vet jag inte men den är fantastiskt bra och jag skulle gärna ge cred.
Kom ihåg – på tisdag är det dags att masa sig till Sergels torg!
Verkar inte som om mina kontakter med Marita Ulvskog gett något resultat dock. Jag har inte sett/hört om någon mobilisering och det verkar ännu inte finnas någon från partiet anmäld sosse som skall tala vid Hoppets demonstration. Gör mig faktiskt mer förbannad än besviken – patetisk partiorganisation vi har.
Skolans problem är samhällets
Dags för en ny skoldebatt efter Björklunds statistikskandal: “Jag tror att det finns många fler än jag som längtat efter en ny diskussion om skolan, som inte riktigt förstått hur Björklunds svartmålning av skolan fått sånt genomslag, som hoppats få prata mer om pedagogik, lust att lära och resurser och mindre om sortering, disciplin och ordning & reda. Förhoppningsvis kan de här dokumentärerna (nästa vecka granskas björklunds förslag på åtgärder) vara början på det.”
(Hittat via s-bloggar.)
Marta Axner efterlyser en ny skoldebatt, fri från Jan Björklunds svartmålning. C G Carlsson som väl länge försökt föra en annan skoldebatt ställer nu frågor till partiledningen:
– Varför har inte socialdemokratin med dess ledare kraftfullt reagerat?
– Kommer socialdemokratins ledning nu att tydligt reagera?
Jag håller med C G och har gjort följande reflektion:
Först nu – efter två år som skol/utbildningsministerminister – granskas utgångspunkterna för Jan Björklunds politik på skolområdet av media – i detta fall ännu så länge bara av ett. Skolpolitiskt aktiv har dock Jan Björklund varit betydligt längre och han är mycket skicklig på att producera s.k. one-liners och att få medial uppmärksmahet på dessa. Björklund har lyckats sätta agendan för den skolpolitiska diskussionen och också starkt påverkat bilden av den svenska skolan i den allmänna opinionen. Har han då mött välorganiserat motstånd – knappast. Har mitt parti systematiskt analyserat Björklunds teser och försett oss partimedlemmar med argmentationsstöd – knappast. Har partiet inför rådslagsarbetet arbetat med en mer korrekt beskrivning av verkligheten – knappast.
Tvärtom faktiskt – för inte så väldigt länge sedan – om jag inte missminner mig talades det om uppgörelse med folkpartiet om skolfrågor. Vi får kanske vara glada att Björklund, en smula övermodigt kanske, avvisade inviten. Enligt min uppfattning är det partiets uppgift (och nu talar jag i första hand om dess ledning och dess beredningsorganisation/kansliresurser) att – särskilt om inte media ägnar sig åt att granska våra motståndare – lägga mycket tid och kraft på att just hårdgranska andra partiers argumentation, användande av statisitk samtidigt som man utformar en på ideologi och sakkunskap baserad egen politik.
Marta Axner vill förresten se en diskussion om pedagogik. Det är förstås helt OK – för hon är väl pedagog. För om inte så menar nog jag att vi i våra politiska roller skall fokusera på mål och medel (det senare i form av reurser, organisation m.m.). Pedagogik bör ju rimligen betraktas som den fackkunskap en pedagog förhoppningsvis har, på samma sätt som en läkare har medicin. Själva hantverket att bedriva undervisning bör förstås bygga på forskning och beprövad erfarenhet – målen såväl vad avser socialisation som kompetens bör avgöras av politiken.
Anne-Marie Lindgren vill för övrigt också ha en annan, ny, mer nyanserad diskussion och skriver i ETC (också publicerad hos Arbetarrörelsens tankesmedja) att
Att utveckla de här lösningarna kräver en mer fördjupad och nyanserad debatt än dagens, med förlov sagt, flummiga diskussion om att mer betyg och mer nationella prov är det enda som behövs.
Och det kräver åtgärder mot de växande klyftor i samhället, som skapar så drastiskt skilda utgångsförutsättningar för barnens uppväxt och skoltid.
Det som borde åstadkommas lite förenklat är alltså att lågutbildade föräldrar ges högre utbildning, att skolor alltid skall ha socialt blandad elevsammansättning, att levnadsvillkor i allmänhet måste förbättras väsentligt för de med sämst förutsätningar, att bostadssegregationen måste upphöra. Lätt som en plätt!
Public Service när den är som bäst
Björklund svamlar om skolan: “P1 ställer Björklund mot väggen i en programserie som startade idag.
”http://www.brockman.nu/blogg/%3Ca%20href=“>Kris i skolan? går i fem delar och alla avsnitt finns förstås i ”http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/sandningsarkiv.asp?programID=3238">arkivet."
Ann-Catrin Brockman tipsar om en programserie i P1 där några av Jan Björklunds utgångspunkter för reformeringen av den svenska skolan granskas. Programserien är i fem delar och det är sex påståenden som granskas, nämligen:
“”http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=3238&Artikel=2249994">Världens största ordningsproblem”
”Resultaten sjunker i den svenska skolan”
”Bluff att Sverige är bäst i världen”
”Svenska elever ägnar mindre tid åt skolarbete än eleverna i något annat industriland”
Programserien tycks tala för sig själv, verkar mycket väldokumenterad och vars webbplats ger alla möjlighet att själva bilda sig en uppfattning kommenteras en del. Som framgår av citatet ovan tycker Brockman att Björklund svamlar, Per Madsen menar att Björklund är rökt, Tony Johansson menar att Björklund ljuger, Johan på PL&C menar att Björklund förfar bedrägligt med siffrorna, Peo Wågström menar också att Björklund är en lögnare, Staffan Svärd tycker att Björklund varit långt från sanningen, Ulf Bjereld tycker att Björklund slirar med sanningen, Kalle Larsson finner äntligen Björklund avklädd i radion vilket också Thaher Pelaseyed gör.
Själv nöjer jag mig med att helt enkelt uppmana alla att ta del av programserien.
Och var är Lärnestad?
Jag bor och verkar i stor utsträckning i Södertälje kommun. Där finns en förbluffande låg medvetenhet kring grundläggande demokratiska principer och jag har ju tidigare rapporterat att det inte ens gick att få min arbetarekommun att ställa sig bakom en mer folkbildande insats just kring sådant som den personliga integriteten. När jag idag, via Anders Svensson, såg att 14 moderata kommunpolitiker tagit sig före att i DN uttrycka sitt missnöje med regimens hanteringa av massavlyssning (FRA-lagen) hoppades jag förstås att det moderata oppositionsrådet i Södertälje Marita Lärnestad skulle finnas bland undertecknarna – så är dock inte fallet.
FRA-lagen inte ett uttryck för Nya moderaternas linje: "Vi som är lokala företrädare för moderaterna träffar dagligen väljare som undrar varför en lag som innebär massavlyssning av svenska folket är så viktig att genomföra. Det är en fråga vi inte kan ge något bra svar på. De moderata statsråden står i den här frågan för en politik som vi på den lokala nivån inte kan försvara eller förklara.
Vi kan också notera att väldigt många väljare vi träffar är emot massavlyssningen. Precis som vi tidigare lärt av våra misstag och förnyat vår politik för att möta en ny tid borde vi göra det även här.
"
Träffar alltså Marita Lärnestad inga kritiska väljare, står hon på övervakarnas sida?
Anders Svensson hävdar att “I riksdagen verkar det end partiet som är helt konsekvent i denna fråga vara vänsterpartiet. Utanför riksdagen finns det borgerliga Piratpartiet och på vänsterkanten, ”http://www.socialistiskapartiet.se/“>Socialistiska Partiet.”. Jag kan utifrån detta inte låta bli att undra över vad det vänsterpartistiska kommunalrådet i Södertälje Staffan Norberg tycker – han brukar inte ha några hämningar när det t.ex. gäller övervakning av allmän plats.
Apropå vänsterpartiet så uttrycker Ali Esbati viss kritik mot Jan Björklunds sommartal (som jag skrev om tidigare):
Förutom att argumentationens logik torde vara svårsåld till de allra flesta äldre än 5-6 år, (exklusive den skara bombliberaler som själva redan befinner sig i en inre värld av strukturerade vanföreställningar kring skäggiga män som ofta figurerar på nyhetssändningar) bör vi kanske också påminna oss om att Björklund här ägnar sig åt politiskt klimatsmart återvinning.
På Deep Edition som kommenterar samma sak är rubriken “Majoren borde skaffa hjärna” och Blogge Bloggelito verkar tycka att vissa politiker bör entledigas:
Förutom att exemplet är naivt in absurdum torde det här vara på sin plats att med största allvar inskärpa att svenska soldaters främsta uppgift är att med risk för det egna livet skydda den svenska demokratin och det svenska folkets demokratiska rättigheter, såsom rätten till privat kommunikation.
Det omvända gäller inte: det är inte svenska folkets uppgift att ge upp demokrati och demokratiska rättigheter för att skydda svensk trupp, oavsett var den befinner sig, och det är inte heller försvarsmaktens uppgift att utföra operationer som kan äventyra Sveriges och svenska medborgares säkerhet. Anser man det har man helt missuppfattat varför vi har ett försvar, och bör entledigas från politiskt beslutsfattande på hög nivå per omgående.
Senaste kommentarerna