Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Tänk efter före
Katrine Kielos: Obegripligt: “Varför gör SAP såhär usla meningslösa kontraproduktiva saker på sin YouTube-kanal när man kan göra såhär bra och effektiva saker? Snälla förklara! Varför vara dålig när man kan vara bra? Varför vara tråkig när man kan vara rolig? ”
(Hittat via knuff.se.)
Katrine Kielos tipsar om denna video som ett exempel på bra “saker”. Alldeles oavsett att jag inte vet mer om Richardsson så är det ett utmärkt exempel på hur man kan använda video på ett bra sätt i politiskt kampanjande. Dessutom uppmanas man på slutet att faktiskt gå till Richarssons webbsida och kommentera. Det är sådant vi behöver också – politiker och partiarbetare som fattar att vi nu har möjlighet att kommunicera (men det kräver närvaro och därmed tid).
Det mest påtagliga med partiets kommunikationsstrategi är att det saknas strategisk förmåga. Därför blir det aldrig något riktigt av dem. Så var det ju med tidningsfrågan också, med kongressbloggen häromåret etc. etc. Undrar om någon funderar på att anställa någon som tänker först?
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Kongress, Katrine Kielos
Rådslag om skolan
Rådslag om skolan startar: “Socialdemokraterna har utsett ledamöter i sitt rådslag om kunskap och utbildning. Gruppens uppgift är att till hösten 2007 ta fram en utbildningspolitisk plattform.”
Intressantast kanske att se vilka som inte är med – till dessa hör förstås också jag. Sen är det ju uppochnervända världen att ta fram en utbildningspolitisk plattform inför ett rådslag – det borde väl vara rådslagets uppgift, eller?
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Utbildning, Skola
Vi under skatter digna ned….
Sahlin räds inte höjda skatter: “- Jobbavdraget har sin alldeles särskilda svårighet, medan förmögenhetsskatten och fastighetsskatten är betydligt mer ideologiskt riktiga och möjliga att förändra, säger socialdemokraternas nya partiledare.
”
(Hittat via knuff.se.)
Nu har jag, nyss hemkommen från USA, bara hunnit läsa tidningarnas referat av TT-intervjun med Mona Sahlin. Verkar dock som om hon låtit sig styras av frågeställarna och enligt DN uttrycker hon viss irritation över detta:
Det är jag övertygad om att man kan. För att höja skatter betyder också att man förändrar fördelningen mellan fattig och rik. Och det tror jag sitter ganska djupt hos många väljare, att politik är också till för att göra klyftorna i samhället mindre.
Hon är irriterad på att socialdemokraterna avkrävs besked om återställare “som om vi är en regering in spe”.
Själv tycker jag att man självklart kan gå till val på höjda skatter men då inte för att förändra fördelningen utan för att förbättra offentliga/offentligt finansierade tjänster. Att fördelningen av skattetrycket skall ske enligt hos oss vedertagna principer – efter bärkraft – är förstås självklart. Att vi skall gå till val på höjda skatter är dock långt ifrån självklart. För låginkomsttagare är skattetrycket för högt!
Jag tycker vi skall ge oss själva betydligt mera tid att diskutera hur framtidens politk skall se ut. Som exempel tycker jag att vi visst skall tänka oss att se till att a-kassan återställs nivåmässigt men att vi borde pröva att hitta en helt annan form för a-kassan så att den görs oberoende av beslut i riksdagen – alltså en mer renodlad försäkringslösning. Det skulle faktiskt kunna motivera ytterligare skattesänkningar.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, SvD, Mona Sahlin, Arbetslöshetsförsäkring, Fastighetsskatt
Intressant konferens
Jag har varit på en mycket intressant konferens i Portland, Maine. Konferensen, som anordnades/sponsrades av Maine Learning Technology Initiative Foundation, var den första (och förhoppningsvis inte sista) på temat Making Technology Work For Education. Föredömligt snabb dokumentation finns på Jill Spencers webb.
Konferensen öppnades av förre guvernören i Maine, Angus King. Hans inledning var mycket intressant eftersom han bland annat uppehöll sig vid det motstånd projektet mötte initialt. Närmast en “folkstorm” och ganska märklgt mot bakgrund av dels den uppenbara framåtsyftande ambition som finns bakom detta projekt, dels mot bakgrund av det uppenbara – om 5 – 10 år kommer vi att undra varför det tog så lång tid att nå till det självklara. På samma sätt som elever länge alla haft tillgång till papper och pennor är det förstås idag att de skall ha tillgång till vår tids motsvarighet.
Lika intressant var att diskutera med David Silvernail, forskare som följt projektet. Nu börjar hans grupp få fram data som inte bara pekar på nödvändigheten av att utgå från att basen för framgång är vad våra amerikanska vänner kallar PD (professional development) utan som också visar att man kan förbättra även traditionellt mätta kunskaper genom att använda de möjligheter till pedagogisk utveckling som följer av att eleverna (och förstås lärarna) har tillgång till modern utrustning för arbetet. Bland annat har de bedrivt lite aktionsorienterad forskning kring matematik (presentationen ännu inte på webben och en rapport på väg) med rätt uppseendeväckande positiva resultat.
Två svenska kommuner var på plats – Falkenberg som är på väg att starta pilotprojekt i två skolor till hösten och Göteborg. Fler borde studera detta, inte minst min egen kommun Södertälje som ju håller på att hamna (ohjälpligt) efter tyvärr! Var mitt parti befinner sig i frågor som dessa skall vi inte tala om.
Efter konferensen fortsatte jag till Texas, Houston, Woodland och i går kväll också till Galveston.
Technorati Tags:
ICT in schools, IT i skolan, Socialdemokraterna, Politik, Södertälje, Utbildning, Skola, Galveston, Houston, Woodland, Texas
Sexualiteten en naturkraft
Jag gjorde verkligen ett allvarligt om än kortvarigt försök att förstå Kielos resonemang i söndags då jag hittade artikeln via Promemorian. Efter domar av det slag som utlöst hennes ambitiösa och kostsamma artikelförfattande blir jag nämligen fundersam – vad är det för mekanismer i vårt rättsväsende som leder till domar där den mediala bilden får en att uppleva det hela som ett hån mot den utsatta kvinnan och med vilken rätt kallas de män som utsätter kvinnor för sådant?
Jag lyckades dock aldrig förstå resonemanget – alltså att grundläggande rättsliga principer (som Kielos kallar liberala) om opartiskhet, objektiv, bevis etc skulle vara patriarklaa i sig själva för så måste man ju ändå förstå henne.
Eller som Ingemar, 36-årig man från Umeå uttrycker det:
Katrine, Catharine och rättsväsendet: “Sen har vi ett gäng amerikanska radikalfeminister med MacKinnon och Andrea Dworkin, nu död, i spetsen, som hävdar att liberal rätt är patriarkal, bl.a för att den eftersträvar opartiskhet och objektivitet, som MacKinnon hävdar är kvinnoförtryckande värden. Jag tycker att MacKinnon är rätt så extrem och jag tycker att det är konstigt att hon har blivit så pass inflytelserik som hon har blivit. Läs detta och se om ni tycker att Kielos verkar influerad.”
(Hittat via Bloggportalen.se.)
Ingemar tipsar också om denna video:
För mig är det nog så att Kielos resonemang blir omöjligt att följa när jag läser resonemang som detta:
“Den liberala rättstraditionen får välförtjänt huvudvärk när den tvingas hantera våldtäkt. När det gäller många andra brott fungerar uppsåtskriteriet utmärkt. Problemet att hantera våldtäkt beror på att när det gäller detta brott kan en och samma handling – samlaget – beroende på tolkning vara antingen sex, och då något som man som liberal absolut inte får tycka något om, eller en brottslig våldtäkt.
Premissen för hur lagen fungerar är att ”normal” manlig sexualitet inte kan vara övergrepp. Detta är den liberala rättsuppfattningens syn på brott.”
Om någon våldtar (och med det menar jag med våld, hot om våld eller möjligt våld tilltvingar sig en sexuell aktivitet) så har det väldigt lite med sexualitet att göra. Det har väldigt lita att göra med relation mellan könen även om nu det nästan bara är kvinnor som drabbas. Det handlar heller inte om mäns rätt till kvinnors kroppar för det är en vanföreställning att män idag i någon nämnvärd omfattning skulle hävda en sådan rätt. De som gör det är definitiva avvikare. De som våldtar är definitiva avvikare.
Problemt tror jag huvudsakligen ligger i objektivitetskravet. Handlingar som begås i slutna rum och utan andra vittnen än de inblandade blir nästan omöjligt att utreda. Om den utnyttjade varit berusad är det dock rätt enkelt. Om den utnyttjade har skador finns ingen tvekan.
Men Kielos hävdar att “En person född till kvinna löper mycket högre risk att bli våldtagen någon gång under sitt liv än att själv våldta. För män råder motsatt samband” vars första del är helt rätt (som far till 5 flickor har jag haft anledning att reflektera över det), men är andra delen rätt? Alltså löper en person född till man mycket högre risk att våldta än att själv våldtas. Löper överhuvudtaget flertalet män risk att våldta? För att det skall vara sant måste också Kielos hävdande att ” män varje dag har sex med kvinnor i tron att det är sex medan kvinnorna samtidigt upplever sig bli våldtagna” vara sant. Som man har jag förstås lite svårt att acceptera det, sannolikt beroende på att jag uppfattar sex som en i det närmaste oundgänglig del i ett förhållande mellan i mitt fall två personer av motsatt kön, kanske en av de starkast sammanhållande krafterna i relationen, en kärleksakt.
Lite annorlunda ställer det sig förstås när sex används på annat sätt, alltså inte som en del av en om än mer eller mindre långvarig kärleksrelation utan blir en aktivitet i sig självt, lusttillfredställelse för stunden alternativt som någon slags vara för vilket man köper sig något (tillträde till inneställen eller dylikt). Jag kan i och för sig föreställa mig mer tillfälliga förbindelser som då snarare bygger på en lika tillfälligt uppflammande attraktion men ömsesidigheten är ju av helt avgörande betydelse. Situationer med fler inblandade än två har jag mycket svårt att finna ens teoretiskt intressanta. Man kunna säga att jag upplever att sexualiteten (som är en stark och dominerande drift) utgör grunden för reproduktionen som i sig bland oss som bland en del andra djur är huvudsakligen monogam (av det enkla skälet att vår avkomma kräver långvarig omvårdnad) som därmed konstituerar parbildningar. Varelser av motsatt kön är därför konstant potentiella alternativ – därav mer eller mindre intressanta. Det beskriver Kielos som att “En kvinna som rör sig i det offentliga rummet upplever dagligen hur hennes kroppsliga integritet kränks av blickar, händer och kommentarer.”
Kanske är jag helt enkelt för gammal eller för monogam eller kan mina reflektioner avfärdas helt enkelt med att jag är av manligt kön?
Technorati Tags:
Politik, Sexualitet, Personligt, Katrine Kielos, Arena
Övervaka övervakarna
Patrik Walström har lanserat en övervakningstjänsten kallad Creeper. Syftet är att visa vilka myndigheter som övervakar/besöker de sajter/bloggar som hämtat och lagt till en liten kodsnutt/bild. En sådan finns nu här till höger. Tillsamans kan vi skapa en bild över den elektronisk övervakningen på webben även om kanske en del tjänstemäns vanliga surfande också kommer med. Resultatet kan ses här.
Om Creeper: “Creeper är ett enkelt övervakningssystem för den allmänhet som vill kunna se vad våra svenska myndigheter, militär och politiska partier är ute och letar efter för information på det svenska Internet. Men det bygger på att just du är med och sköter din del av övervakningen. Syftet är att försöka tillföra något till diskussionen om övervakning i den pågående debatten om integritet och FRA:s övervakning av den svenska allmänheten.”
(Hittat via Jnges Web och Fortoblogg.)
Technorati Tags:
Politik, Övervakningssamhälle, Patrik Wallström, Creeper
Långtidssjuka faktiskt sjuka!
Inte så förvånande kanske att det visar sig att långtidssjukskrivna faktiskt är sjuka så till den milda grad att de i de flesta fall faktiskt saknar arbetsförmåga. Det trodde tydligen inte högeralliansen som räknat med att en tredjedel skulle kunnat undersökas (misstänkas) och av dessa mer än hälften skulle kunnat återgå till arbete.
Högern verkar alltså ha uppfattningen att en stor del (30 000 av de 150 000 för att vara mer precis) av de människor som är långtidssjukskrivna egentligen inte har nedsatt arbetsförmåga och säger väl därmed att de fuskat sig till sjukersättning. Vad är det för människosyn som ligger bakom detta antagande?
Långtidssjuka är sjukare än beräknat: “Tanken var att Försäkringskassan genom att granska alla landets drygt 150.000 långtidssjukskrivna skulle hitta omkring 50.000 som var friska nog att skickas på undersökning. Denna skulle i sin tur avgöra om de kunde gå tillbaka ut i arbetslivet.
Nu har 25.000 långtidssjuka granskats och resultatet är klent. Bara var åttonde är tillräckligt frisk för gå vidare till undersökning, inte var tredje som regeringen tänkt sig.”
(Hittat via knuff.se.)
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, Sjukförsäkring, Långtidssjukskrivna
Hovsjö i fokus
Massiv polisinsats i Hovsjö: “Bussen i Hovsjö centrum blev utsatt för stenkastning. En polispatrull som skulle ingripa fick ett större föremål mot bilrutan och en polis skadades av splitter.
Senare kom larm om att ungdomar försökte välta bilar. Då tröttnade polisen och18 polisbilar från hela Stockholms län kallades in.”
Nyheter som denna i LT, som också fick plats i SvD under rubriken Massiv polisinsats i stökigt Hovsjö, ger upphov till en del reflektioner. Inte bara från mig förstås, se bland annat kommentarerna till LTs artikel. Hörde också en del intervjuer i lokalradion.
Den första reflektionen jag gör är att ur taktisk synpunkt verkar polisinsatsen fullständigt misslyckad. Dels får man backa vid det första ingripandet, dels lyckas man trots “avspärrning” av hela området inte ens gripa någon i det gäng som man säger sig känna till individerna i. Dessutom klar man inte av att skydda kollektivtrafiken i området så hela befolkningen drabbas av en slags indirekt kollektiv bestraffning. Lite får man känslan av en direkt kontraproduktiv insats – för visst ger det känslan av att det var gänget som vann.
Den andra reflektionen jag gör är om Hovsjö-satsningen, som ju bland annat innebär att ett särskilt bolag bildats som äger de flesta fastigheterna i område, har förutsättningar att lyckas. Den innebär ju i någon mening att området ges kontroll över sina egna resurser men det innebär ju samtidigt att problemen ses som områdesbundna. Jag tyckte t.ex. när skolsatsningen i Södertälje påbörjades att man borde ha funderat på att bygga nya skolor som hade bredare upptagningsområden – i Hovsjöfallet kanske en vid Stålhamravägen med upptagningsområde på båda sidor om motorvägen (som ju idag fungerar så som trafikkorridorer plägar fungera – som avskiljare/mur). Gräv ner motorvägen förresten och bygg ihop Hovsjö med resten av staden, förtäta hela vägen mellan centrum och Hovsjö längs Nyköpingsvägen på den västra sidan – i förlängningen träng ut Scania också på den östra sidan om den vägen. Bostadsområden skall inte avskiljas med trafikkorridorer och industriområden.
Den tredje reflektionen jag gör gäller ungdomarna som – åtminstone de som låtit sig intervjuas – tycks ha uppfattningen att man har mer eller mindre rätt att vandalisera om inte någon (oftast kommunen) gör tillräckligt i form av att tillhandahålla lokaler, personal, fria bussresor etc. Den här inställningen möter man tämligen ofta men den blir inte mer begriplig för det även om man också möter den bland vuxna. Finns det inte ställen som fritidsgårdar får man väl vara hemma, finns det inte av kommunen ordnad aktivitet får man väl tillsammans (också med föräldrars bistånd/medverkan) ordna egna. Hur kan det för övrigt komma sig att det rätt ofta finns ungdomar i mycket låg ålder ute sena kvällar (även vardagskvällar)?
Strulande ungdomar och bråk med polis är förresten inte ett särskilt Hovsjö-problem. När mina äldsta barn var tonåringar var det Järna som var platsen polisen hade problem med. Det går lite i vågor detta men ger olika stora rubriker beroende på var problemen är. På 50-talet slogs man väl stadsdelsgäng emellan i Stockholm, på 60-talet hade vi kravaller på Hötorget. På 70-talet (tror jag det var) hade vi rätt stora problem med raggare i Södertälje. Häromdagen drog maskerade ungdomar genom Söder och krossade förnster i någon slags protest. Kring såväl fotbollen som ishockeyn florerar ofta grupper som verkar mest intresserade av bråk.
Den fjärde reflektionen jag gör är hur denna typ av händelser speglas i media. Blir vi klokare, uppstår någon form av konstruktiv debatt? Får vi veta hur det egentligen är att bo i Hovsjö eller mer specifikt hur det är att vara ung där? LT hade häromveckan en gigantiskt uppslagen artikel om en person som valt att flytta därifrån. Sker det någon egentlig kritisk granskning av den politik kommunen har för området eller av polisens strategi?
Technorati Tags:
Politik, Mediekritik, LT, Södertälje, Kommunikationer, SvD, Kriminalitet, Södertälje polismästardistrikt, Hovsjö
Varför nationella prov?
Drösvis med nationella prov, flit samt “no child left untested”: “Det skall vara rättvist i betygssättningen i svensk skola. Därför planerar regeringen införa nationella prov i 9 ämnen till, undantagna är praktisk och estetiska ämnen. De är ju inte riktigt lika fina och viktiga. Men vad innebär detta? Vid en enkel okulärbesiktning kan det ju verka vederhäftigt och logiskt att om vi har fler natiuonella prov så kommer lärandet att öka. Vi har haft och har nationella prov i matte, men inte inte ökar mattelärandet för det. Snarare minskar mattekunskaperna för varje år, men det beror naturligtvis lika lite det också på de nationella proven.”
Fredrik Svensson gör några kloka reflektioner beträffande nationella prov. Han påpekar det uppenbara – nämligen att de inte bidrar till ökat lärande, matematikexemplet illustrerar detta. Alltså bör vi diskutera vad de är till för och om de bidrar till detta på ett kostnadseffektivt sätt. Såvitt jag förstår kan de natienella proven motiveras av i huvudsak två behov – rättvis betygssättning och bilden av skolan. Det förra – betygssättningen – skulle kunna motivera ett ökat antal prov om det går att visa att betygssättningen verkligen är mera rättvis i de ämnen där prov ges idag. Är det så? Kanske finns det effektivare sätt att uppnå detta, Fredrik Svensson har i alla fall den uppfattningen.
Det senare – bilden – är en vidare fråga. Vi har nationella mål för skolan och behöver förstås veta om dessa nås respektive om det finns skäl att revidera desamma. Om de nås kan vi mäta med nationella prov men då bör förstås proven omfatta inte bara alla ämnen utan också de mer övergripande målen som återfinns i läroplanen. Finns ju ingen grund för att göra åtskillnad mellan olika mål. Om vi behöver revidera målen får vi mycket lite information via nationella prov eftersom de bara mäter huruvida de nuvarande uppnås. De säger ingenting om målens relevans, om eleverna kanske behöver andra kunskaper och färdigheter än de vi definierat X antal år tillbaka.
Technorati Tags:
Politik, Utbildning, Fredrik Jeppesen, Skola, Fredrik Svensson
(M)-spektakel
Gör inte spektakel av arbetslinjen: “Men det är en sak att ordna samhället så att så många som möjligt kan få jobb och se till att de offentliga systemen inte motverkar arbete – en helt annan att hålla på med jippon som “årets arbetare” och eller som Per Schlingmann i dag försöka framstå som den sanna förvaltaren av första maj. Det krymper den värdefulla arbetslinjen till löjligt marknadsföringstrick.”
(Hittat via knuff.se.)
En riktigt bra kommentar av PJ.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, SvD, PJ Anders Linder
Senaste kommentarerna