Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Forty Percent of Elementary School Teachers’ Work Could Be Automated By 2030, McKinsey Global Institute Predicts – Digital Education – Education Week
The impact of automation will vary for male and female workers, with women likely being more susceptible to partial automation of their current occupations, according to new projections from the McKinsey Global Institute.
One big example: elementary school teachers, roughly 80 percent of whom are female. In the coming decade, McKinsey Global predicts, more than 40 percent of what these educators do during a current workday could be automated, resulting in the need to develop new skills and become more comfortable collaborating with algorithmic systems.
And teachers could be the lucky ones: Overall, as many as one-fourth of U.S. women in the workforce today could need to find new occupation categories by 2030, MGI concludes.
The group’s new report, titled ”The Future of Women at Work: Transitions in the Age of Automation,” offers a fresh perspective on the hotly debated future of work. As robots and artificial intelligence take over some of the routine tasks now done by humans, women will face particular challenges, the authors write, thanks in large measure to longstanding barriers such as unpaid work at home and fears of physical safety while in public.
This is of course very interesting. Both from the perspective of who is driving the change and to what extent its wanted, and also what happens to sectors that gain from this kind of development. Will the saved time be used to, in the case of teachers, improve teaching and learning or all it be used just to reduce cost.
What I think is most important is that this development is used to improve teaching and learning, to improve working conditions for teachers and n more general terms reduce the time spent on working for everybody.
Envision 2030 #cosn Portland
Har varit på äventyr. Syftet var förstås inte särskilt äventyrligt utan att följa en konferens anordnad av CoSN, en organisation för CTO, CIO och motsvarande i skoldistrikt. CoSN har en omfattande verksamhet inkluderande en stor årlig konferens. Intressant är att denna yrkesgrupp defnerar sg som ”educators” så att möjliggöra för lärare och elever genomsyrar helt.
Att ta sig till Portland gick inte så bra. Inbokad på en KLM-flight från Arlanda till Amsterdam i söndags för vidare transport med Delta till Portland såg mycket bra ut men det visade sig att KLM-planet blev 2 timmar försenat varför jag missade anknytningen och fick stanna 24 timmar i Amsterdam. Det kunde ju ha varit trevligt men av dessa tillbringade jag 5 timmar på flygplatsen för att boka om biljetten. KLMs fullständigt totala brst på effektivt hanterande av ombokningar får en sju att undra över kompetensen i största allmänhet och det ska man kanske inte behöva göra när det gäller flygbolag.
Finland får fortsatt mycket uppmärksamhet. Det var flera inslag som handlade om den finska skolan, Vid ett av tllfällena medverkade jag genom att beskriva vad som är lika respektve skiljer sg mellan Finland och Sverige.
Konferensens tema Envision 2013 ska tolkas som att vi behöver fundera på vad de barn som nu börjar skolan ska ha med sig när de lämnar den 2030. Frågan om likvärdghet särskilt när det gäller tillgång till bredband utanför skolan togs upp och exempel gavs på hur man från skoldstriktens sida jobbade med detta. Förefaller vara ett större problem i USA än hos oss.
Definition of AI
Computer systems that demonstrate behaviors associated with human intelligence: the ability to plan, adapt, learn, reason, problem solve, perceive, manipulate, demonstrate creativity or social intelligence.
Två andra områden som jag fann mycket intressanta var dels AI där särskilt Richard Culatta från ISTE argumenterade för att vi redan nu måste adressera AI i undervisningen, främst utifrån hur denna utveckling redan och än mera framgent kommer att påverka våra liv och som vi alltså måste kunna förhålla oss tlll. Dels togs designfrågorna också upp där just frågan om hur design påverkar och möjliggör – det gäller lärmljöer såväl fysiska som digitala. Större medvetenhet om möjligheter och risker, mer medverkan från t.ex. elever efterlystes.
Självfallet diskuterades också användande av data (och privacy) där bl.a. Ruben Puentadora argumenterade för en bredare syn på viken data vi använder i polemik mot den numeriskt baserad sådana som är vanligt.
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio: Intervjuas om skolans digitalisering i dagens Eftermiddag i P4 Stockholm. Utgångspunkten för intervjun var att de sett att det brister i likvärdighet mellan skolor i länet när det gäller digitaliseringen. Intervjun börjar 1.03.10 in i programmet.
Skolverket beskriver den digitala kompetensen utifrån fyra aspekter
Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
Använda och förstå digital teknik
Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
Och för alla lärare gäller att
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet – Regeringen.se: ””
(Via Regeringen.se.)
Så kom då i veckan som gått regeringens beslut när det gäller skolans digitalisering. En nationell strategi behövs och Skolverket föreslog sådana i början av 2016. Förändringarna av styrdokumenten – läro- kurs- och ämnesplaner beslutades i början av innevarande år. Uppdrag till Skolverket om digitaliseringen av de nationella proven för någon månad sedan.
Pusselbitarna har nu fallit på plats!!!
How to interpret results (ICT impact on results in School)
There is an ongoing discussion to what extent the use of digital tools and resources contribute to better academic results in schools. Recently I heard Sølvi Lillejord refer to the report A systematic mapping of the effekts of ICT on learning outcomes from the Knowledge Centre for Education, The Research Council of Norway saying that they found no evidence. To my recollection that was not the case so I checked. This is from the summary:
”While few studies document convincing effects of ICT on students’ learning outcome, an analysis across studies shows a consistent, but small positive impact from the use of ICT in classroom settings. Although some research has reported large Effect Sizes (ES) (>> +2,0) from novel technology implementations, the more rigorous meta-analyses of large scale randomized control studies, consistently reports ES’s in the range of +0,1 to +0,3. The most important finding being that the highest ES’s from such comprehensive and rigorous analyses are associated with studies where ICT has been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development. In such a context the improvements associated with ICT in education are to be viewed as part of a broader improvement in the educational environment and not just as a single technology.”
It’s interesting to try to figure out why people choose to present findings in different ways. Some actually draw very general conclusions out of very limited studies or dont take into account the content or context of the study. To me it is obvious that one have to be careful especially as this field changes. It is just a couple of years since the technology itself was not that useful and accessible.
Regeringen om digitaliseringen av skolan
Skolverket har i regleringsbrevet för 2017 getts följande uppdrag:
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.
Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.
Är väl bara att kavla upp skjortärmarna.
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk
Bilder från erfarenhetsutbytet i Alingsås
I torsdag deltog jag på ett erfarenhetsutbyte kring skolfederationen – denna gång i Alingsås. Denna typ av övning, som jag varit med om några gånger förut är mycket givande. Man får en god inblick i hur skolhuvudmän utvecklar strategier för att underlätta för sina användare inom skolan. Att ansluta till skolfederationen är inte i första hand ett tekniskt projekt/problem utan handlar om att jobba med den egna infrastrukturen (ordning och reda när det gäller hantering av användare och till dem knutna attribut) men främst förstås om hur den digitala miljön för användarna ska se ut. Alingsås är ett intressant exempel på det.
[slideshare id=60686233&doc=20160407alingsas-160409081659]
Utan digital teknik kan man inte nyttja möjligheterna alls
Gärna en dator, men först en bra lärare | Lärarnas Nyheter: ”Även om forskningen på området har en hel del kvar att göra visar den tydligt, att det inte är att man använder en dator som är viktigt, utan hur man gör det. Vi har länge vetat att tekniken är ett slags ’intellektuell och social förstärkare’, för att citera den amerikanske forskaren Marc Warschauer: bra skolor blir bättre och mindre bra blir sämre. Skillnaderna ökar. Då är förstås enbart en ökning av datoranvändning inte en lösning: det krävs bättre kvalitet i användningen.”
(Hittat via Pedagogiska magasinet.)
Läser Åke Grönlunds artikel och i stort har han förstås rätt. Kan vara viktigt att påpeka att den (del)redovisning avseende elevers datoranvändande och deras resultat bygger på data från den ”gamla” PISA 2012, men det är en randanmärkning. Den fråga artikeln väcker hos mig rör huruvida det finns täckning för rubriken – som man säkert inte kan lasta Grönlund för.
Rubriken implicerar att det finns en tågordning som man bör tillämpa vid utveckling i den digitaliserade skolan, att man först ska säkerställa att man har bra lärare och sedan föra in digitala verktyg. Skulle ju till och med om man hårddrar resonemanget antyda att man bör kasta ut verktygen tills man säkerställt kvaliteten hos läraren. Det senare är förstås verkligen en extrem tolkning men ur ett skolutvecklingsperspektiv måste man verkligen fundera över vilka strategier som är välfungerande. Lite av en hönan och ägget-fråga också – hur ska man överhuvudtaget kunna utveckla bra modeller för arbete i en digitaliserad skola om inte tillgången till adekvata välfungerande digitala miljöer är för handen?
Backar här lite i tankegången. Grönlund fokuserar på frågan om hur undervisningen kan förbättras med digital teknik och att måttet på framgång relateras till elevernas resultat. Det är självfallet oerhört viktigt. Den digitala teknikens roll i skolan är dock rimligen vidare än så. I en digital värld så blir frågan om att förstå och kunna hantera digitala verktyg en central medborgerlig förmåga – ofta kallad digital kompetens. Att kunna spela spel och kanske googla utgör bara en marginell del av en sådan kompetens – i en sådan ingår att förstå hur tekniken fungerar (datalogisk tänkande), hur den påverkar våra liv, hur man använder den för att skapa, hur man använder den för att kommunicera etc. I en likvärdig skola är detta förmågor som alla behöver få utveckla och huruvida eleverna uppnår detta följaktligen ett lika viktigt mått på framgång. Frågan om hur och inte om är förstås lika relevant för denna aspekt.
Ett helt annat perspektiv på digitaliseringens effekter får man om man väljer att fundera kring hur den påverkar eller hur den skulle kunna påverka lärarnas arbete. Många använder ju olika former av verktyg för att förbättra kommunikationen i klassrummet, för att skapa bättre former för bedömning osv. Detta kan innebära såväl ökad som minskad arbetsbelastning. Hur man kan använda digitaliseringen för att effektivisera arbetet är sålunda en viktig aspekt. Alltfler verktyg blir också tillgängliga som använder sig av någon form av learning analytics – vad betyder det för lärarens arbete med att följa elevernas lärandeprocesser och bättre kunna forma undervisningen.
Detta med kostnader intresserar. Grönlund redogör inte i artikeln för hur han kommit fram till de summor han redogör för. Kanske är det från tidigare forskning – uppenbarligen har det de senaste åren skett en ganska kraftig (möjlig) kostnadsminskning till följd av teknikutveckling och reducerade priser (t.ex. surfplattor, chromebooks som ersätter laptops). Skulle vara intressant att få del av lite olika skolor/huvudmäns kalkyler för såväl inköp som de dolda kostnader Grönlund pekar på.
Äntligen: Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet
Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet:
”Regeringens beslut
Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och skolväsendet för vuxna.
Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut- sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.”
Frestas att utropa – äntigen!!!
Kampen mot rasismen kan bara bli framgångsrik om….
Tankar kring reaktionerna på SD-kampanjen i tunnelbanan… | e:sense: ”Det perspektiv jag vill lägga handlar om varför vi inte istället ser kreativa politiska kampanjer som vill stötta utsatta, minska segregationen, sänka trösklarna. Varför vi inte drabbas av konstruktiva budskap på annonspelare i tunnelbanan… som sedan sprids i sociala medier och väcker människors engagemang, mod och vilja till medskapande…. och nyskapande.
Vi pratar om att vi är oroliga för att rasism blir normaliserat. Det perspektiv jag vill lägga handlar om att VI (det etablerade politiska Sverige) borde se vad det är vi redan normaliserat… nämligen segregationen, de höga trösklarna på arbetsmarknaden, de höga ekonomiska trösklarna på bostadsmarknaden, de höga sociala trösklarna i våra gemenskaper, separerade samhällsstrukturer och komplexa regelsystem som knappast gagnar någon annan än de som avlönas för att upprätthålla regelverken.
Det vi kallar rasism kan säkert i vissa fall vara rasism. Låt oss fortsätta kämpa mot rasism. Men jag ser minst lika ofta att det etablerade ’goda’ makt-sverige omvandlar relevant samhällskritik till ’rasism’ för att få fortsätta leva i illusionen om att man är på ’de godas sida’ .. och sakta glida ur ansvaret för att situationen är som den är.”
Daniel Lundqvist har skrivit ett mycket tänkvärt inlägg på sin blogg. Det finns bara ett sätt att vinna kampen mot rasism och det är att undanröja missförhållanden.
Jag tror att vi alla vill ha bort tiggandet på våra gator och usla boendeförhållanden som drabbar dessa. Det bör ske genom att vi tar bort behovet av att tigga och ser till att alla människor har tillgång till bostäder. Saknas tillräcklig mängd bostäder (och det gör det ju uppenbarligen så får vi se till att bygga ifatt. Nu (och inte om fem år när nya planer antagits).
Segregationen är ett stort problem som bland annat kan motverkas genom att många fler arbetstillfällen skapas inom såväl offentligt finansierade som privata verksamheter. Självfallet behövs andra åtgärder också som att se till att vi får sammanhållna skolor och att boendeformer blandas, stadsdelar byggs ihop m..m.
Jag skulle precis som Daniel vilja se kampanjer i t.ex. tunnelbanan på teman som (gärna konkretiserade)
Bostäder till alla
Arbete åt alla
En sammanhållen skola
Senaste kommentarerna