Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Skoldatanätet blir IT för pedagoger
Det svenska skoladatanätet läggs ner: “På måndag går en epok i graven.”
(Hittat via ·:[ frepa.blog ]:·.)
Sorgligt. Det svenska skoldatanätet byggdes upp på Skolverket av människor som Göran Isberg och Christina Szekely – på uppdrag av regeringen (den dåvarande Bildt-ledda ministären). Året var 1994 – jag vet för jag var huvudansvarig tjänsteman. Det svenska skoldatanätet blev alltså i runda slängar 13 år.
Dessbättre ersätts det nu av IT för pedagoger – min kollega Seija Erikssons skötebarn. Både hon och vi ser fram emot denna förlossning. IT för pedagoger hoppas jag kommer att både vara en fullvärdig ersättare (Kolla källan, Länkskafferiet m.m. finns där) men också en plattform för än fler pedagoger att låta sig inspireras, kompetensutvecklas för att bidra till att IT blir ett lika naturligt inslag i skolan som böcker, pennor, papper och whiteboards.
Såg förresten att Roger Jönsson vill ha mobilavdrag till barnfamiljer för att de unga skall kunna hänga med i teknikutvecklingen. Detta samtidigt som de utökade befogenheterna för lärare att beslagta sådana träder ikraft. Själv är jag av den uppfattningen att det riktigt radikala som vi borde göra är att utforma läro- och kursplaner så att det dagliga och stundliga användandet av IT blir nödvändigt/självklart. Det gör man genom att definitionen av skolans mål vad avser kunskaper och färdigheter förutsätter digital kompetens. Det enda vi vet om framtiden är att utbildning/kunskap blir än viktigare och att teknikinnehållet (som vi inte vet hur det kommer att gestaltas) också kommer att bli än större.
Med sådana styrdokument skulle den närmast ofrånkomliga utvecklingen påskyndas mot vad man brukar kalla “1 till 1”, dvs en dator till varje elev. Idag skulle det kosta ca 3000 kr per år och barn – jämför gärna med en totalkostnad på väl över 50 000 kronor per barn och år för skolverksamheten. (Eller förresten jämför det med vad man i din kommun har för intern prissättning på skoldatorer.) Någon som sett kontorsråttorna dela på datorer, vänta på sin tur, gå iväg till annan lokal för att jobba?
Sådana styrdokument skulle också kraftfullt bidra till utvecklingen av och tillgången till digitalt material – lärresurser – och påskynda utvecklingen av den infrastruktur som krävs för att lagra, hitta, återanvända, bearbeta, vidareutveckla…. sådana resurser.
Morgondagens skola
"1: Hur ser det samhälle ut som vi lever idag i?
2: Vilka krav ställer detta samhälle på dagens unga?
3: Hur kommer morgondagens samhälle att se ut?
4: Vilka krav kommer detta samhälle att ställa på våra unga?
5: Hur rustar vi våra unga så att de kommer att stå väl förberedda för det samhället?"
(Hittat via s-info.)
Roger Jönsson från Ystad ställer betydligt mera relevanta frågor än de som nu gått ut inom ramen för rådslaget om skolan/utbildningen. Man undrar faktiskt hur de rådslagsansvariga tänkte, skall vi konkurera med Björklund genom att ha en skolpolitk där man lär sig tidigare och under mer “ordnade” former eller skall vi faktiskt skapa en socialdemokratisk skolpolitik för 2010-talet?
Jämför gärna själv – detta är rådslagsfrågorna:
1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever, oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
3. Går det att förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans?
4. Varför anser många väljare att (s) inte står för en kunskapsskola?
5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
6. Kan vi vara nöjda med att 25 % inte når målen i gymnasieskolan?
7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildning till framtidens krav?
8. Är socialdemokraterna lärarnas vän?
9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?
Nu saknar ju förstås inte dessa frågor helt mening, tvärtom. Möjligen kan man ju betrakta dem så som Roger Jönsson gör som underfrågor men fundera t.ex. på svaret till fråga 6 – 9!
Det vi bör tala om är ju förstås frågan om hur skolan (om vi nu skall behålla den institutionella ramen) skall vara uppbyggd och vilket innehåll den skall ha för att ge alla elever rimliga förutsättningar att kunna leva och verka i 2020-talets Sverige. Dit är det ca 13 år.
För 13 år var det bara de mest teknikintrsserade som använde Internet. För 13 år sedan hade ingen hört talas om en Ipod. För 13 år sedan var det relativt få vuxna som hade mobiltelefon. För 13 år sedan fanns inga bloggar. För 13 år sedan hade ingen platt TV. För 13 år sedan använde vi bank och/eller postkontor för att betala räkningar (om än med post). För 13 år sedan fanns inte mycket bredband. För 13 år sedan fanns inte Google. För 13 år sedan hade vi precis gått med i EU. För 13 år sedan hade inte USA ockuperat vare sig Afganistan eller Irak. För 13 år sedan…………fanns inga bloggar:-)
Får man vara muslim i Sverige?
”Rätt att stena de otrogna”: “Kamal Moubadder är en av delägarna och var tills för två år sedan också rektor för skolan.
I en anmälan till Skolverket anklagas han för ”barbariska värderingar”. Vidare skriver anmälaren:
– Det kan ändå inte anses vara förenligt med läroplanen att en rektor för en svensk skola uttalat hävdar att det är rätt att i andra länder hugga av händer på tjuvar och stena otrogna.
Försvarar sharialagar
Bakgrunden till anmälan är en nätsida där Kamal Moubadder svarar på frågor om islam och argumenterar för sharialagstiftning, skriver ”http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=670038" target="_blank">Dagens Nyheter.
Skolchefen säger till tidningen att texterna är tagna från hans bok ”40 frågor om islam” som gavs ut 1992 och inte används i skolans undervisning."
(Hittat via knuff.se.)
Kamal Moubadder har hamnat i blåsväder. Han har tydligen anmälts av Hans Iwan Bratt (som inom parantes är humanist, liberal och folkpartist i en och samma person – vem sa att att vara liberal är att vara kluven?)till Skolverket för att han på nätet (och tidigare i bokform besvarar frågor om islam. Många reagerar mot detta t.ex. Anders Svensson som tar händelsen som intäkt för att angripa företeelsen friskolor. I det sammanhanget kan det ju finnas anledning att notera att herr Kamal Moubadder ju enligt den presentation som finns på Al-Mustafa-skolans hemsida varit skolledare också på kommunala skolor (om jag nu tolkar informationen korrekt):
Vd:n Kamal Moubadder har doktorsexamen i arabiska från Stockholms Universitet 1994, magister i journalistik från Libanesiska Universitetet 1974, lärarutbildning från Libanon 1972.
Arbetade som hemspråkslärare, beträdande rektor och rektor i en rad kommunala och fristående skolor samt som lektor i Stockholms Universitet (1995-2002).
Han är VD i Asip Skola AB som är huvudman (ägare) för Al-Mustafa Skolan.
Fredrik Svensson problematiserar Moubadders inställning/åsikter i förhållande till den värdegrund som enligt lagar och förordningar skall genomsyra vårt skolväsende (alltså även friskolor). Han missar dock det faktum att detta är just rektors ansvar och Moubaddar är (åtminstone inte sedan några år) inte Al-Mustafaskolans rektor utan VD för det bolag som driver skolan. Fredrik skriver så här:
En rektor som aktivt uppvisar och propagerar för denna absurda grundsyn där handhuggning och stening är i sin ordning måste självklart ifrågasättas. Problemet är nämligen att, som rektor själv också påpekar i sina skrifter, att en aktivt troende muslim inte får följa mänskliga lagar som strider mot Alahs. Så står det i skrifterna och det får man tro på om man vill såklart. Men om man präntar in detta tillräckligt ofta och starkt i små barn är risken stor att de får en värdegrund som strider mot de värden skolan skall förmedla och som vårt samhälle bygger på att vi har.
Jinge påpekar att Moubadders åsikt förmodligen är sann, dvs att antalet äktenskapsbrott minskar om man stenar de som är otrogna och att antalet inbrott minskar om man hugger händerna av tjuvar. Vet inte om det verkligen är riktigt – strängare straff brukar ju inte stå i någon närmare samstämighet med minskad brottslighet (USA är ett bra exempel på det). Oavsett så är det förstås inte frågan om kausaliteten utan om inställningen till människovärdet.
Själv tycker jag att detta är ytterst problematiskt. Moubaddar har självfallet rätt att hysa och ge uttryck för hur udda åsikter som helst och förstås också att hävda att de är religiöst motiverade. Det är lika rimligt att han på grund av sina åsikter inte bör beläggas med yrkes- och/eller näringsförbud. Däremot kolliderar ju detta mot föreskrifterna i läroplanen " ”Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.” som ju ganska entydigt anger att man inte bara skall undervisa i enlighet med de grundläggande värdena utan faktiskt uttryckligen skall ta avstånd från det som strider mot dessa. Här finns en uppenbar konflikt mellan läroplanens föreskrifter och een rad religiösa föreställningar vilket ju i praktiken förhindrar en hel de människor att vara verksamma i skolan. Är det rimligt, vem skall avgöra, var går gränsen? Kan man verkligen i en demokrati förskriva vilka åsikter som är tillåtna?
PS Björklund har säkert svaren:-) DS
Intressant om den dolda läroplanen
“Den dolda läroplanens återtåg”, eller? 🙂: “Med den dolda läroplanen menar man att eleverna i skolan inte i första hand lär sig de ämneskunskaper som finns på schemat utan snarare att vänta in andra, visa uthållighet och självkontroll samt att underordna sig en tydlig maktstruktur m.m. Några menar att pedagogiken som är bärande i de flesta skolorna i Sverige fortfarande är Herbarts uppfostringsdoktrin där pedagogikens uppgift för proletariatet handlade om tuktning, att få eleverna visa underkastelse och att ta bort det som man kallade för de ”råa begären”. De råa begären störde ju det mönster som utgjorde samhällets grund, dvs “sitt ner, håll klaffen och gör som jag säger”.”
Fredrik Svensson skriver som bland annat framgår av citatet ovan en hel del klokt om skola och skolpolitik. Idag rekommenderas till läsning hans funderingar kring den dolda läroplanen och dess renässans.
Technorati Tags:
Politik, Utbildning, Skola, Fredrik Svensson, dolda läroplanen
Ny dansk strateg för elärande
National strategi for IKT-støttet læring: “Èn af Danmarks væsentlige udfordringer er fortsat at udvikle de kompetencer og færdigheder, der er nødvendige for at sikre vores velfærdssamfund.
Danmark har i dag en veludviklet teknologisk infrastruktur. Men vi skal hele tiden sætte os nye mål. Vi skal udnytte de potentialer, som teknologien rummer, til at styrke uddannelse og kompetenceudvikling gennem e-læring. Videnskabsministeriet har allerede i en årrække arbejdet for at udbrede anvendelsen af e-læring i Danmark og støttet dette med en række initiativer.
Jeg ønsker at fokusere endnu mere på de muligheder og fordele, der er forbundet med e-læring. Derfor lancerer vi denne nationale strategi for e-læring.
Målet med strategien er dels at øge anvendelsen og kvaliteten af e-læring med henblik på at styrke kompetenceudviklingen bredt, og dels at gøre Danmark til et førende land inden for e-læring.”
Andra länder har lite ambitioner – det har vi i ganska stor utsträckning saknat de senaste åren (de senaste socialdemokratiska ministrarna verkade inte förstå frågan)och vi väntar fortfarande på att den nuvarande regeringen med Utbildningsdepartementet som banérförare skall komma till skott/bekänna färg. Stefan Pålsson berättar att strategin stöds av 135 miljoner danska kronor (SEK 167 896 546,138478).Man skal då komma håg att i Danmark har man de senaste åen haft rätt omfattande satsningar på området bland annat i form av stöd till köp av utrustning, uppbygge av nationell läromedelskatalog etc. Både Pålsson och Öystein Johannessen utlovar mer kommentarer senare – det gör också jag.
Vedenskabsministeriets pressmeddelande.
Technorati Tags:
IT i skolan, Socialdemokraterna, Politik, Utbildning, Skola, Jan Björklund
Södertälje – en kommun?
Sedan mycket länge finns en del spänningar i Södertälje kommun som härör från det faktum att så mycket av intresse och uppmärksamhet fokuseras på centralorten – Södertälje stad – och så lite sådant kommer ytterområdena till del. Olika åtgärder har prövats t.ex. en nu mer än 15-årigt kommundelsnämndshistoria och en kommundelning. Den senare skedde när Nykvarn bröt sig ur. Den förra lever än även om kommundelsnämnderna ofta behandlats styvmoderligt av de centralt belägna kontor de är beroende av och knappast försetts med möjligheter och mandat att ge just medborgarna i respektive kommundel mer faktiskt inflytande.
Bara några små exempel:
Efter senaste omgången av kommundelningsdiskussioner beslöt kommunen att arbeta för en mer sammanhållen kommun. Det var för tre (3) år sedan. I morgon är det viss dags att komma igång (med undantag för någon utställning som var på stadshuset inne i stan). Denna passivitet – eftersom ansvaret förstås lagts centralt – är ju bara ytterligare ett tecken på hur perifert man ser ytterområdena, trots att vi väl har en stadsdirektör som rimligen passerar åtminstone två av kommundelarna på väg till jobbet.
Så länge man inte upplever att företrädare för kommunen talar om hela kommunen, tänker hela kommunen och handlar som om vi är en kommun kommer förstås ytterområdenas medborgare att betrakta kommunen med skepsis. Kanske kunde vi få det bättre om vi fick bestämma själva, tänker man lätt.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Södertälje, Hölö, Mörkö, Kommunikationer, Anders Lago, Järna, Södertälje kommun, Kommundel, Kommundelning, Tullgarn, Oaxen
Lite rätt om skolpolitiken
När ska borgerligheten förnya sin skolpolitik?: “Vad består den i? Jo, man har identifierat tre stora fiender/hot mot den svenska skolan. Det är 1: Keps, 2: Mobil och 3: Mp-3 spelare. Jag har varit i en diskussion med en av de som anser att detta är stora problem i annat jag skrivit om skolan tidigare och dyker han upp här med sina kommentarer på detta blogginlägg tycker jag ni ska ta diskussionen med honom. Han står definitivt för en gammal syn på skolan.
Förslagen som ska ”rädda” den svenska skolan är hårdare tag, ordningsbetyg, betyg tidigare i skolan, kasta ut elever, förbjuda mobiltelefoner, beslagta mobiltelefoner och liknande.
”
Kul att hitta ett relativt bra inlägg om skolpolitiken bland de kära s-infobloggarna. Roger Jönsson från Ystad pekar på att högeralliansens skolpolitk attackerar fel saker och saknar en vision vad gäller de krav som dagens och morgondagens samhälle ställer på utbidningen. Undrar om det är vad Mona Sahlin menar när hon på DN debatt hävdar attt vi socialdemokrater behöver ompröva skolpolitiken och skriver att “Jag vill peka ut utbildningspolitiken, där kunskap och arbetsro måste få större utrymme när vi formar vårt program för barn och ungdomar i framtidens skola.” Låter inte det som samma brist på vision om vad som är skolans uppgift på 2000-talet?
Vad är det för kunskaper som behövs? Hur ser framtidens arbetsliv ut? Inom vilka områden sker tillväxten/innovationerna? Vilka kunskaper och färdigheter behövs 2020?
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, Utbildning, Skola, Mona Sahlin, Partiordförande, Roger Jönsson, Lärande, s-info
Verklig valfrihet – finns den?
Johanna Graf: Valfrihet – blaha, blaha: “Kundval i hemtjänsten betyder att pensionärerna får välja mellan olika hemtjänstföretag. Men det betyder ju bara att de får välja vem som betalar hemtjänstbiträdets lön. De får inte välja vilka som kommer hem och hjälper dem, det gör företaget. Inte heller vad de ska få hjälp med, för det gör biståndsbedömarna.
Tänk om man fick säga: – Jag vill ha Sonja med det goda skrattet och Ahmed med de mjuka händerna, och jag vill bestämma när jag vill ha städning och när jag vill duscha eller gå ut och handla eller känna på solen. Det vore riktig valfrihet”
Johanna pekar med några exempel – som hemtjänst ovan, skola, barnmorska – på vad verklig valfrihet skulle innebära men konstaterar samtidigt att den ju inte existerar vare sig i det offentliga eller i upphandlad verksamhet. Vi får välja vem som betalar lönen men oftast inte alls det som verkligen betyder något, alltså vilken lärare mina barn har eller vem som skall hjälpa mig i hemmet.
Frågan är förstås hur man skulle kunna organisera fram en sådan verklig valfrihet. När det gäller vem som skall klippa mig finns den oftast, jag kan välja vilken frisör jag vill ha alternativt byta salong och skafa mig en favorit som jag alltid kan gå till. Jag känner inte till någon skola som erbjuder motsvarande valfrihet – oftast med hänvisning till att det inte skule fungera. För vem undrar man då – för på frisörmarknaden innebär ju valfriheten att en dålig frisör till slut sannolikt får lägga ner och byta jobb. Varför gäller inte samma princip när det gäller lärare, hemtjänstpersonal, barnmorskor?
De flesta av oss saknar t.ex. också denna möjlighet när det gäller läkare och annan vårdpersonal. Även om vi råkat få tag på en vi gillar får vi t.ex. inte flytta med om läkaren byter arbetsplats. Jag tror det hela beror på en felsyn när det gäller för vem verksamheten är till. Alltför ofta ges verksamheter ett eget liv oberoende av de som skall använda tjänsterna samtidigt som fackliga krav när det t.ex. gäller anställningstrygghet naturlgtvis samverkar med detta. Perspektivet blir därför inte brukarens. Detta syns ofta väldigt tydligt när det diskuteras schemaläggning inom vård och omsorg. Då är det de anställdas berättigade krav på sammanhängande arbetspass och ledighet som styr i långt högre grad än vårdtagarnas behov och önskemål. Bara att kolla hur man börjar lägga de äldre på äldreboende runt 18.00 för att hinna innan personal skall hem kl. 20.00 (eller liknande). Inte tillfrågas de äldre om när de vill gå till sängs eller vem de vill skall hjälpa till med detta.
Allt detta är emellertid långt från oprblematiskt. Om verksamheten och brukarnas behov/önskemål skulle vara utgångspunkt uppstår förstås ganska stora problem. Vem sm skall jobba när, hur man omplacerar impopulära medarbetare, uppstyckning av arbetspass (vanligt för personliga assistenter och då blir det rätt jobbiga dagar), svårigheter att fixa heltidsarbete etc. etc.
Undrar om det finns exempel på där man lyckats förena brukares behov och önskemål med rimliga arbetsvillkor och valfrihet när det gäller person?
Technorati Tags:
Politik, Ekonomi, Skola, Johanna Graf, Valfrihet
Mera Maine
Jag har ju tidigare rapporterat både här och annorstädes om mina erfarenheter från studiebesöket i Portland, Maine. En kollega, Christina Szekely, tog några bilder. Först en bild från hamnen – ät hummer om du besöker Portland är väl kanske den bästa rekommendationen. Man kunde faktiskt köpa levande hummer där som packades för att i det tillståndet tas med hem – jag gjorde dock inte det:-)
Angus King, den guvernör som initierade Maines one to one computer program (alltså att alla elever i årskurs 7 och 8 fick en egen Macbook), inledde konferensen. En del av historien bakom projektet var en lunch guvernör King hade med Seymour Papert som väl är känd av alla. Papert bor numera i staten Maine och verkar tydligen där med full kraft.
Själv följde jag med stort intresse hela konferensen som samlat 11 personer från Falkeberg, 7 från Göteborg, 3 från kanada och så Christina och undertecknad från MSU.
I programmet ingick ett besök på King Middle School, en skola med efter Portlandska förhållanden numera utomordentliga resultat. Skolan ligger centralt och eleverna har runt 30 olika modersmål, 70% lever med ensamstående föräldrar (läs mammor) och 60% uppfyller kraven för att få fri skollunch. Det var dock ingen “undervisning” eftersom de redovisade sina projekt i en närbelägen utställningslokal.
Technorati Tags:
ICT in schools, IT i skolan, Politik, Utbildning, Skola, Seymour Papert, Angus King, Maine
Metadataekologi för lärande
Seminarium den 30 maj: Metadataekologi för lärande: ”MELT (Metadata Ecology for Learning and Training) är ett eContentPlus- finansierat projekt som syftar till att uveckla användandet av metadata för lärresurser och skapa möjligheter till realtidssökningar i olika lärresursarkiv. Vid seminariet medverkar Fredrik Paulsson från Umeå Universitet, Ulf Sandström från CFL och Alma Taawo från MSU.
Projektet presenteras och såväl den semantiska som den tekniska sidan kommer att belysas.”
För den som undrar vad jag sysslar med på dagarna så utgör detta ett seminarium på vilket en del kommer att avslöjas:-)
Technorati Tags:
EUN, IT i skolan, Fredrik Paulsson, Frepa, Utbildning, Skola, Mjuk infrastruktur, Folksonomi, Lärande, Systemutveckling
Senaste kommentarerna