Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Har skolan överlevt sig själv?
Skolsystemet hör hemma i 1800-talet: “Skolan är en 1800-tals-institution som försöker undervisa 2000-talets barn. Många av de nyckelfärdigheter som är nödvändiga i dagens samhälle saknas helt i skolans undervisning. De bästa datorspelen bygger på lärandeprinciper som är betydligt bättre anpassade till den verklighet vi lever i idag, menar Jim Gee, internationellt erkänd forskare inom datorspel och lärande.”
(Via Kollegiet.)
Kanske försöker den gode forskaren Jim Paul Gee provocera lite men han har ju rätt. Skolan som institution skapades under 1800-talet, under den framväxande industrialismen. Då var disciplinering genom t.ex. tidspassning, auktoritära metoder, bestraffningar viktiga för ge rätt egenskaper hos de små slynglarna som skulle fostras till arbetskraft i fabrikerna. Detta sker i en brytningstid så det gamla agrara samhället påverkar också, därav följer indelningen av dagen i lektioner och av läsåret i terminer och lov. Det är inte så länge sedan vi fortfarande hade potatislov.
Då grundlades också de allmäna principerna för undervisning som gäller än idag – alla undervisas samtidigt och förutsätts göra allt (lära sig) i samma takt. Så länge vi hade ett parallellskolesystem gjorde detta inte så mycket – vid lämplig ålder kunde medel- och överklassens barn skiljas från pöbeln (jag vet faktiskt fortfarande familjer i vilket det är tradition att skicka barnen på internatskola vid sådär en 11-12 års ålder).
De yttre formerna inklusive lokalerna har alltså förhållit sig märkligt stabila under mer än 150 år. Man brukar säga att skolan är den enda verksamhet där en yrkesverksam från 1800-talet faktiskt skulle känna igen sig om han/hon på något mystiskt sätt skulle dimpa ner i dagens verklighet.
Under nu rätt lång tid har det gjorts försök att förändra dessa yttre former något men det har gått otroligt långsamt.
Det inre arbetet om uttrycket tillåts för att beskriva undervisningen har förstås förändrats något. Vi har dock kvar ämnen såsom slöjd som baseras på det gamla hantverkssamhället som fortfarande hade stor betydelse 1850. Nästan alla andra ämnen finns kvar och handlar nog i huvudsak om samma saker som då även om man ständigt försökt lägga till allt nytt. Världen har dock genomgått en fantastisk utveckling under tiden – den vetenskaplaga produktionen är enorm. Om vi alltså trodde att det 1874 gick att lära de små telningarna allt de behövde på 6 år så har vi nu förlängt skoltiden för alla till i princip 12 år. När vi 1994 införde teknik i grundskolan så fick vi äntligen ett ämne som åtminstone hade bäring på vår tid och förståelsen av vår omgivning men det har ännu 12 år efter införandet inte hittat sin form.
Frågan som Gee väcker gäller dock huruvida skolans arbetsmetoder och innehåll matchar 2000-talets behov. Hans svar är nej och han söker lösningar i dataspelens värld, dels därför att en del färdigheter/kunskap som är attraktiv idag (och kanske än viktigare i morgon) uppenbarligen erövras genom en del spel, dels därför att det finns en slags autencitet i lärandet som pågår under spelandet. Jag tror han har rätt när det gäller de fördigheter/kunskaper man kan tillägna sig under spelandet som problemlösning, samarbete. Jag tror däremot att det framtida lärandet borde bygga på en annan slags autencitet (bland annat för att det blir så oerhört kostsamt att ens försöka producera ett tillräckligt stort antal spel) som utgår från den lärandes egen lärprocess och utgår från en mer konstruktivistisk ansats – baserad på en slags kunskapsrpoduktion där kreativitet och skapande är framträdande metoder.
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Skola, Kollegiet, James Paul Gee
Utbildning, bildning allt mer utanför klassrummet
I Sverige pågår en utveckling där allt fler kommuner skaffar s.k. LMS (Learning Management Systems) för sina skolor som bland annat kan användas för att göra olika former av information/tjänster tillgängliga även utifrån – alltså elever (och föräldrar) kan ta del av densamma även från hemmet eller annan plats. LMS är en välbeprövad men därmed också “gammal” teknisk lösning.
Parallellt pågår en utveckling som har en mer modulär arkitektur, nyttjar s.k. etjänster (alltså funktionalitet som finns på nätet) och som även strävar att helt integrera med tekniker som elever och andra använder ändå. Exempel på det senare finns på skolor som använder podsändningar som en metod för att leverera innehåll och/eller dokumentation av arbetet i skolan.
Ibland verkar det som om utvecklingen i andra länder går snabbare och att man t.ex. i USA ser hur pedagogiskt verksamma är mer öppna för att utnyttja möjligheter som de alltmer spridda digitala apparaterna ger. Idag finns det nya möjligheter att t.ex. ta del av föreläsningar från Stanford och en lång rad andra universitet i USA. Verkar som om iTunes U håller på att utvecklas till en succé, med både helt publikt tillgängligt innehåll och slutna delar som bara är tillgängliga för kursdeltagare. Så här beskriver Apple själva tjänsten:
Education beyond the classroom.
iTunes U* is a free, hosted service for colleges and universities that provides easy access to their educational content, including lectures and interviews, 24 hours a day, 7 days a week. Based on the same easy-to-use technology of the iTunes Store, iTunes U also offers typical Apple simplicity and portability. Through iTunes U, students can download content to their Macs or PCs, regardless of their location. They can listen to and view that content on their Mac or PC, or transfer it to iPod for listening or viewing on the go. Instructors can easily post and change content on their own without impacting the IT department. And, of course, students can upload their own content to share with professors or with the class.
En skola eller en kommun behöver alltså inte själv drifta en miljö där lärare och elever kan lägga upp ljud och bild (video) utan kan få tillgång till detta i detta fall via Itunes och Apple. Man slipper därmed både själva driftsansvaret men kan fortfarande integrera tjänsten i dn egna miljön inklusive att ge den en “egen” design. Jag tror attt detta är ett bra exempel på hur kommuner framgent kan komma att utveckla sin IT-miljö för skolan (och annat). Ett exempel på motsvarande tänkande hittar man i IUP-online som erbjuder ett IUP-verktyg helt anpassat till den egna skolans behov online, men som kan integreras med de egna systemen.
Technorati Tags:
Education, IT i skolan, Apple, iPod, Podcasting, Utbildning, iTunes, Skola, Högskola, Universitet
Försvar för flumskolan!!!
Lägg ner striden om betygen och skapa helt ny skolpolitik: “Under valrörelsen framstod vi socialdemokrater som företrädare för flumskolan. De borgerliga partierna lyckades på ett framgångsrikt sätt stå för kunskap och ordning i skolan. Detta är givetvis en mycket förenklad och väldigt orättvis beskrivning av de skiljelinjer som finns inom svensk skolpolitik, men vi socialdemokrater har delvis oss själva att skylla eftersom vi inte tillräckligt tydligt tog avstånd från flumskolan.”
(Via DN.)
Så har då högeralliansens strategi på skolområdet lyckats fullständigt genom att de fått socialdemokratiska debattörer – allt från förre skolministern Ibrahim Baylan till Robert Noord och Johanna Graf att överlåta problemformuleringsinitativet till herr Björklund. Detta trots att det inte är så svårt att visa att de förenklade problembeskrivningarna ofelbart leder till fel åtgärder. När Robert Noord skriver att vi socialdemokrater framstod som försvarare av flumskolan har han helt fel. Vi framstod som patetiska kopior av herr Björklund och kompani just genom att vi inte offensivt försvarade vår egen skolpolitik.
Socialdemokratin har aldrig varit emot kunskap och ordning, tvärtom. Vi har varit för en skola som ger alla barn lika möjligheter att nå smålen, men vi har en modern syn på vari dessa mål består. Vår syn på kunskap vilar på vetenskaplig grund särskilt när det gäller hur man tillägnar sig sådan, därför har vi försökt bidra till en utvecklling bort från plugg- och sorteringsskolan till en skola som ger varje individ möjlighet att utifrån sina förutsättningar (t.ex. lärstil) utvecklas optimalt.
Trots att t,ex Johanna Graf inser detta “Folkpartiet har nu valt den enkla vägen och skippat målet om den gemensamma skolan. Det känns inte vidare modernt. De vill vrida klockan tillbaka till tiden då det räckte att en grabb var händig med hammare och spik för att fixa ett jobb. DET tycker både LO eller Svenskt Näringsliv är flummigt. De vet att idag måste killen som vill bli bilmek greja både datorprogrammet, engelskan och matten.” drar hon helt fel slutsats. Hon vågar inte ens debattera med Noord.
Viktigt att komma ihåg är att det inte är vi som myntat begreppet flumskola. Det har borgarna gjort för att kunna attackera ambitionen att ge alla tillgång till bra utbildning oaktat socioekonomiska faktorer och oaktat var i landet man råkar bo. För något år sedan inledde jag ett litet projekt för att skriva en bok i syfte att i socialdemokratins namn erövra begreppet flumskola och göra det till en exklusiv beteckning på en skola som präglas av vad man i amerikansk politik brukar kalla “21 century skills” (beskrivs t.ex. i Laptops for Learning 2004). Har inte haft tid/ork att fullfölja projektet dock. I den visionen för skolan så är det just de “flummiga” kunskaperna och färdigheterna som framtidens arbetsliv kommer att kräva av alla som står i fokus.
Guiding principle: 21 century curriculum must be infused with skills necessary for living and
working in an ever-changing society. Relevant, real world education should include:• information and communication skills
• thinking and problem-solving skills
• interpersonal and self-directional skills
Håkan Jacobsson utnämner Noord till Sveriges skarpaste skolsosse. Tydligare än så kan det väl knappast bli.
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Högeralliansen, Skola, DN, Ibrahim Baylan, Johanna Graf, Håkan Jacobsson, Robert Noord
Podcast från Skolforum
Samtal med Peter Karlberg: “Lisa Wacklin leder ett samtal med Pater Karlberg på Myndigheten för Skolutveckling. Med är också Mona Hillman-Pinheiro (Föreningen Svenska Läromedel), Sten Wiklander (Indviduella programmet, Gävle) och Ove Lidström (Apple).”
(Via POD-casting från mässan.)
I dagarna pågår Skolforum – ett årligen återkommande event i Stockholm. Ett av inslagen i år var Uppdrag Närvaro där elever fått uttrycka sina idéer om hur arbete och miljö bore vara i skolan. Uppdrag närvaros monter gick i rött och orange. Flera gånger under de dagar Skolforum pågick har olika personer satts i en soffa och fört ett samtal som dokumenterats och gjorts tillgängliga via podcast (en fantastisk teknik). I tisdags var jag inbjuden till ett sådant samtal och resultatet kan beskådas på länken ovan (kräver att man har Quicktime installerat på sin dator).
Technorati Tags:
Standard, Education, IT i skolan, Apple, Podcasting, Soft infrastructure, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, Skola
Jeppesen om hårdare tag
Hårdare tag?!? —- ehhhhh…..: “Jag är just nu lite orolig för vart debatten om skolan håller på att ta vägen. I min värld, och i de flesta pedagogers värld, handlar skolan i stor utsträckning om att skapa motivation och engagemang hos eleven för själva lärandet och kunskapsinnehåll. Särskilt gäller detta med att hitta motivation de elever som har det lite tuffare inlärningsmässigt och socialt. Annars riskerar vi att vända dem ryggen och straffar dem som redan “straffats” i sina liv. Jag tänker tex på de ca 17% av de svenska eleverna som lever i familjekonstellationer med inslag av våld ellertotal avsaknad av vuxenrelationer. Detta är viktigt av rent sociala vuxenskäl men inte minst också för att vårt land har behov av alla medborgares kapacitet i den globala konkurrensen. Vi är bara 9 miljoner här i svedala, och det gör oss sårbara. Konkurrensen från låglöneländer gör att risken för varje dag ökar att lågkompetensyrken flyttar till bland annat Kina och Indien, där det idag finns dryga 2 miljarder människor som nus börjar bygga universitet i en rasande fart. En ingenjör kostar 57kr om dagen och en svensk typ 1500 kr/dag.”
(Via Jeppesenblogg.)
Herr Jeppesen som ju driver Rektorsakademien tillsammans med Caj Malmros beskriver en oro som jag också delar – läs hela hans inlägg!!
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Fredrik Jeppesen, Skola
Politik – ideologi – vision
På vägen hem – mycket tankar har passerat under de timmar jag transporterar mig varje dag – funderade jag över varför det är så svårt att hitta ett sammanhang där jag kan få utlopp för mitt stora intresse för utbildningspolitik. Jag jobbar ju med frågor som kan relateras till det området men skulle egentligen också vilja hitta fram till det rum där mitt partis utbildningspolitik formas – hittills utan framgång.
Lokalt gjorde jag ju ett försök för några år sedan, först efter att ha konstaterat att utbildningspolitiken egentligen bara diskuteras i partiets grupp i utbildningsnämnden och egentligen formas i en ännu mindre grupp. Till den senare kandiderade jag en gång också utan framgång – på det området är jag tydligen obrukbar för partiet lokalt även om min förening faktiskt föreslagit mig som gruppledare i den nämnden.
Det är ju också den nationella skol/utbildningspolitiken som är målet (i bemärkelsen det som jag vill vara med att forma) – jag har ingen ambition att göra politisk karriär i meningen klättra/sitta på poster utan vill påverka/diskutera/bidra. Just när det gäller utbildningsfrågor tycker jag nämligen att relationen mellan politiken – i form av handlingsprogram, konkreta beslut/åtgärder och liknande – och den grundläggande ideologin uttryckt i en kommunicerbar vision är så intressant och tydligt.
I Södertälje tycker jag vi saknar visionen. För några år sedan antog vi ett skolprogram som handlar om upprustning av lokalerna i första hand. Det blev ganska bra men vi nådde definitivt inte tillräckligt långt när det gäller att använda placeringen av skolorna som ett instrument (bland andra) för att främja integration. Upprustning är dock mera ett inslag i en politik – och då måste vi ju veta vartåt den syftar. Hur skall det kommunala skolväsendet se ut och fungera 2020?
Vi beslutade likaledes för ett antal år sedan om en förändrad gymnasieorganisation där några stora enheter blev många små. Också det har genomförts och blev i huvudsak bra, delvis tack vare att gymnasierna också fått en del lokalupprustning. Förefaller som om det inneburit att vi nu är bättre på att konkurrera om våra egna elever men man undrar hur hållbart det är, vilka krav kommer ungdomarna att ställa framgent?
I valrörelsen använde vi parollen ”Alla skall med” som ett slags sammanfattning av vår politik, vår vision uttryckt i en rätt, för mig i alla fall, ideologiskt dräkt. För mig betyder verkligen alla skall med alla. Det som blir lite otydligt när man komprimerar budskapet i en paroll som denna blir dock varhän. När människor i sin vardag också upplevde att vi inte riktigt levererat enligt samma budskap blir riktningsbristen påtaglig.
Det segregerade boendet (och segregationen också i övrigt förstås) är en av de viktigaste frågorna att lösa i Södertälje kommun. För skolans del innebär den ju att vi får skolor med kraftig obalans när det gäller elevernas socioekonomiska och kulturella/språkliga bakgrund. I min vision har vi skapat ett skolväsende i balans när det gäller sådana faktorer.
Som bland annat framgått av KairosFutures studie som jag refererade häromdagen så är IT-utvecklingen den drivkraft som mest påverkar skolan. Därom är de flesta överens. En helt annan fråga är dock vad det betyder – på nationell nivå när det gäller t.ex. styrdokument och på kommunal nivå när det gäller t.ex. resurser och i skolan, i undervisningssituationen, när det gäller t.ex. metod, lärarens roll, innehåll etc. I min vision har varje elev tillgång till IT på samma sätt som de har tillgång till pennor, läroböcker och en stol att sitta på.
Några delar av min utbildningspolitiska vision föranledda av en stunds funderande melan Stockholm och Södertälje. Vad skiljer egentligen skolan i en kommun med starkt socialdemokratiskt inflytande från en utan detsamma när den här perioden är slut?
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Skola, Kairos Future
Hölöskolans föräldraförening
Häromdagen var det årsmöte i Hölöskolans föräldraförening. Den organiserar faktiskt en stor del av föräldrarna men det är väldigt få som är aktiva. Märkligt nog är det bara en av föräldrarepresentanterna i Hölöskolans lokala styrelse som är bland dessa (aktiva). Kan inte låta bli att undra hur de förankrar sitt styrelsearbete när de inte har någon plattform.
En av föräldraföreningens traditionellt viktigaste uppgifter är att arrangera Hölöskolans dag, en lördag i maj. Det är en dag då alla föräldrar och elever ordnar alla möjliga sorters försäljningar (tårtor, korv, blomskott, loppis) och från vilken all vinst används för att ge bidrag till allehanda aktiviteter på skolan. Det har t.ex. gjort att man kunnat finansiera besök på museer, bättre rastleksaker och en massa annat. I aktiviteterna kring Hölöskolans dag kan alla delta, man behöver inte bidra med annat än lite tid. Mänga köper förstås en massa men det är ju valfritt.
Själv är jag valberedningens ordförande. Om någon skulle vilja aktivera sig i föreningens styrelse är det alltså mig man kontaktar och jag tar gärna emot förslag! Det går också bra att vara aktiv utan att vara styrelsemedlem!!!
Technorati Tags:
Demokrati, Mörkö, Hölö, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Skola
Framtidens skola – framtiden för skolan
Skolan går mot ökad uppdelning: “Kunskapsegregeringen ökar, skolan blir mer marknadsorienterad och IT-teknik revolutionerar undervisningen. Så ser framtiden ut för dagens sexåringar. Men näringsliv och skolfolk drar olika slutsatser om hur förändringarna bör bemötas.”
(Via DN.)
För någon vecka sedan presenterade Kairos Future en undersökning kallad Skola 2021 – framtidens skola och lärande. Undersökningen bygger på en enkät som bevarats av ett par tusen respondenter, folk i skolan – lärare, skolledare, elever (gymnasiet) och från näringsliv och samhälle i övrigt. Svarsfrekvensen var väl inte direkt lysande men det är ytterst svårt att få en hög sådan tyvärr.
Idag bevistade jag ett seminarium hos nämnda företag där de fördjupade beskrivningen av det de funnit. Det mesta var väl kanske inte så uppseendeväckande men det är ju altid intressant att få saker och ting bekräftade. Som väntat har alla stora förväntningar på skolan som ges ett otal viktiga uppgifter, som väntat tycker ingen att den egentligen lyckas med alla dessa uppgifter. Vad som kanske var mest intressant är det som saknas. I detta fall konstaterade man att alla delar uppfattningen att ny teknik förändrar förutsättningaran för skolan. När det kommer till funderingar om vad man skall göra saknas en strategi för att angripa just den frågan.
Kairos ger ett förslag till hur man skall kunna arbeta lokalt, eftersom det är där framtiden skapas, men pekar inte på hur just frågan om det försvunna kunskapsmonopolet skall angripas – för det är ju inte en lokal fråga. Det handlar om skolans roll i en miljö där tillgång till information, lärresurser av olika slag är större utanför skolan än innanför, skolans roll i en miljö där tekniken är tillgänglig nästan överallt men inte i skolan, skolans roll i en miljö där kunskapsmålen snarast definieras av tradition mer än av en analys av framtida krav.
En av de kanske mest intressanta iaktagelserna som görs i studien är differensen mellan vad kairos kallar inifrån- respektive utifrånperspektiv. Inifrån är skolfolkets perspektiv (lärare m.fl.) som fokuserar skolans sociala uppgifter framförallt när det gäller att “skapa” trygga individer. Utifrånperspektiv som är omvärldens (näringslivets m.fl.) som fokuserar skolans uppgifter framförallt när det gäller att öka konkurrenskraften (Sveriges?), att få fram toppkompetens och entrepenörer. Kan dessa perspektiv förenas blir frågan.
Kanske kommer det en rapport på Kollegiet från seminariet, håll utkik.
Technorati Tags:
IT i skolan, Utbildning, Skola, Kairos Future
Matematik – hur öka intresset
Nu tror jag kanske inte att Broängsskolan hittat en universallösning på problemet med ett allt för litet intresse för matematik i skolan (gäller ju för övrigt också de naturvetenskapliga ämnena och även det fantastiska men i traditionella termer lite svårbestämda teknikämnet). Däremot visar det sig att deras i allt väsentligt blygsamma försök att med podcasting som verktyg förbättra matteundervisningen, som jag skrivit om tidigare, faktiskt givit ett positivt bidrag. Hoppas att mina kollegor på myndigheten och NCM uppmärksammar detta och tar del av den rapport som nu kommit efter något halvt års försök. Tanken är att utvidga försöket till 10 skolor.
Ökat intresse för matematik: “Genom att matteläraren filmar sina matematikgenomgångar utefter kursplan och faktiskat lektionsinnehåll och sedan låter elever prenumerera på dem genom iTunes och rakt ner i sin iPod Video så smälter vi samman två kulturer, skolkultur och ungdomskultur. Vi laddar en del av ungdomskulturens “gadgets” med skola genom att låta nya medier spela roll i skolarbetet. Även föräldrar kan skapa sig ökad kunskap i matemayik genom att kontinuerligt följa undervisningen som deras barns mattelärare genomför genom filmerna. Grundidén är att skapa en intresserörelse för matematiken “underifrån”istället för att som i de flesta fall “ovanifrån”.
Resultatet är att intresset för matematik ökar genom detta arbetssätt + en del andra högst intresanta upptäckter.”
(Via JeppesenBlog.)
Technorati Tags:
IT i skolan, iPod, Podcasting, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, Fredrik Jeppesen, Skola
PS Broängsskolan ligger i Botkyrka kommun som jag apostroferade häromdagen. Där håller man tydligen på att “standardisera” en hårdvaruplattform för skolan som svårligen låter sig kombineraas med försök av detta slag – vad tänker man med? DS
Regler är onödiga
Skolfröken som Jeppesen refererar till berättar om en elev som konstaterat att regler inte behövs eftersom “De som följer dem behöver dem inte och de som behöver dem följer dem inte”. En intressant iaktagelse som ju ofta bekräftas i verkligheten och inte minst ett intressant inlägg i debatten om såväl ordningsregler som ordningsbetyg i skolan. Både Jeppesen och Skolfröken refererar också tilll Maja – en finsk högstadielärares blogg.
Det är skillnad på fingrar och fingrar: “Sen läste jag något väldigt spännande här på en finsk lärares blogg. Och fortsättningen här hos Skolfröken.”
(Via Jeppesenblog.)
Som vanligt håller vi välartade vuxna förstås på med fel saker – vi skapar regler som krånglar till tillvaron för de redan skötsamma och försöker hitta på sanktioner mot dem för vilka sådana saknar relevans. Framtidens skola?
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Högeralliansen
Senaste kommentarerna