Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Det är kul att vara socialdemokrat
Undrar om det finns något annat parti i Sverige vars interna angelägenheter engagerar så många utanför partiet. Omsorgen om socialdemokratin, dess snart nyvalde ledare och förutsättningar för partiet att återkomma i regeringsställning är ibland rent av rörande. Så kan man känna inför SvDs ledare som idag bekymrar sig för att tid går förlorad om inte den politiska diskussionen som rimligen måste till efter valförlusten kommer igång snarast – ledarskribenten varnar för att ett alltför enkelt uppslutande bakom en av valberedningen framtagen kandidat till ny ordförande skall försinka denna diskussion.
Här avgår man först och talar sedan: “Varför är det så tyst?
Var är debatten bland dem som har en framtid i partiet, inte bara en bakgrund? Jämför med debatten i moderaterna efter katastrofvalet 2002. Då inleddes en övergripande översyn som snarast gick för långt; partiet slängde för mycket av sitt idégods överbord. Men partiet tog
åtminstone väljarraset på allvar.
*
Snart kommer en ny partiordförande att materialiseras. Valberedningen har sett ljuset och rörelsen låter sig villigt
frälsas. Partiet enas bakom sin nya ledare och alldeles strax framstår valet som självklart, ja historiskt oundvikligt.
Leden sluts. Ännu mer tid går förlorad.”
(Via SvD.)
Och SvD har förstås rätt – särskilt när det så ofta i partiet väljs folk utan att någon egentligen efterfrågar dennes inställning till politiska frågor. Alla är vi väl goda socialdemokrater och valberedningen har getts förtroendet att sålla bort de besvärande:-)
Så sent som igår var jag med om något i detta avseende revolutionerande. På medlemsmöte i Södertälje arbetarkommun, vars huvudpunkt var nominering av kandidater till nämnder och styrelser i kommunen, inträffade nämligen något osannolikt i samband med nomineringen av kandidat til ordförandeposten i utbildningsnämnden. Valberedningens förslag utmanades plötsligt av en motkandidat som själv gick fram och argumenterade – för övrigt på ettt närmast briljant sätt – för att han (det var Thomas Johansson) skulle utses istället. Själv tänkte jag stödja honom genom att också argumentera för men blev så imponerad av hans egen framställning att jag avstod, dessutom trodde jag inte att han tänkte ställa upp så jag blev faktiskt helt överraskad.. Allra roligast i sammanhanget var förstås att han också vann omröstningen.
På en annan punkt blev det också strid – nämligen när det gäller nominering av nämndemän till Södertälje tingsrätt. Det är ganska fantastiskt att det i arbetarekommunen finns så många som är intresserade av detta uppdrag. I valberedningens förslag (kanske skall förklara att det är arbetarekommunens styrelse som är valberedning i dessa ärenden) fanns bara några få yngre föreslagna så när denna fråga kom upp gick Tora Hansjons upp och argumenterade för att tre yngre medlemmar skulle väljas. Eftersom partiet har 21 nämndemän hade vi alltså plötsligt 24 kandidater och det krävdes omröstning. Någon begärde att åldern på samtliga föreslagna skulle redovisas. Jag tror det blev avgörande då det kändes som om valberedningens förslag nästan enbart bestod av 50, 60 år gamla och äldre. Två av de förslagna tre ungdomarna blev också valda – kul för det är viktigt att nämndemännen någorlunda återspeglar olika befolkningsgrupper, erfarenheter m.m.
Mötet blev rätt långt och när vi skulle diskutera styrelsens förslag till inriktning vad gäller kommunens budget var alla rätt trötta och trots att vi alla haft flera timmar att läsa gjorde Anders Lago en lite för lång föredragning. Någon långdragen diskussion blev det alltså inte. Själv valde jag att diskutera två frågor – den första gällde partiets inställning till de löneskillnader som finns mellan olika yrkesområden och som särskilt drabbar kvinor inom vård. Mitt förslag var att partiets uppfattning skall vara att kommunen skall ha en särskild pott för att rätta till detta utöver den vanliga lönepotten. Det tyckte inte Susanne Bergström som i egenskap av kommunalråd och arbetsgivare inte kunde ställa sig bakom detta. Ytterligare ett bra exempel på hur vi i partiet blandar samman roller. Det är självklart partiets uppgift att driva en politik som i detta fall attackerar orättvisa löneskillnader. Det är lika självklart våra kommunalråds uppgift att i stundande förhandlingar driva att desssa skillnader skall försvinna och att vi när vi ikläder oss rollen av arbetsgivare i kommunen också skall göra det.
Den andra frågan jag tog upp gällde användandet av IT i skolan – med fokus på att göra Södertälje till en kommun som faktiskt fördereder sina barn och ungdomar för 2010 och 20020-talets arbetmarknad och vuxenliv. Mitt förslag var att vi skulle satsa på att bli en av de första kommunerna i Sverige som utrustar alla elever med de verktyg de behöver i skolarbetet – just nu en bärbar dator (kan ju i morgon vara något annat – framtiden är svår att förutse). Mitt förslag gäller förstås också all personal i skolan och det finns förstås en del andra detaljer att fixa såsom projektorer i alla arbetsrum (klassrum) etc. Detta tyckte anders Lago i och för sig var riktigt men inte just nu – personligen undrar jag hur många genereationer av barn vi skall lämna efter innan det finns lite kraft att satsa riktigt på skolan.
Även jag blev för övrigt nominerad – till ordförande i Tom Tits!!!
PS Jag funderar – inspirerad av Thomas Johansson – på att kandidera till partiordförandeposten. Skall se om jag kan formulera en vettig plattform för detta – den kommer i så fall här inom kort. Om inte annat kanske det kan tvinga ut folk på banan:-) DS
Technorati Tags:
Södertälje, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Anders Lago, Susanne Bergström, Thomas Johansson
Försvar för flumskolan!!!
Lägg ner striden om betygen och skapa helt ny skolpolitik: “Under valrörelsen framstod vi socialdemokrater som företrädare för flumskolan. De borgerliga partierna lyckades på ett framgångsrikt sätt stå för kunskap och ordning i skolan. Detta är givetvis en mycket förenklad och väldigt orättvis beskrivning av de skiljelinjer som finns inom svensk skolpolitik, men vi socialdemokrater har delvis oss själva att skylla eftersom vi inte tillräckligt tydligt tog avstånd från flumskolan.”
(Via DN.)
Så har då högeralliansens strategi på skolområdet lyckats fullständigt genom att de fått socialdemokratiska debattörer – allt från förre skolministern Ibrahim Baylan till Robert Noord och Johanna Graf att överlåta problemformuleringsinitativet till herr Björklund. Detta trots att det inte är så svårt att visa att de förenklade problembeskrivningarna ofelbart leder till fel åtgärder. När Robert Noord skriver att vi socialdemokrater framstod som försvarare av flumskolan har han helt fel. Vi framstod som patetiska kopior av herr Björklund och kompani just genom att vi inte offensivt försvarade vår egen skolpolitik.
Socialdemokratin har aldrig varit emot kunskap och ordning, tvärtom. Vi har varit för en skola som ger alla barn lika möjligheter att nå smålen, men vi har en modern syn på vari dessa mål består. Vår syn på kunskap vilar på vetenskaplig grund särskilt när det gäller hur man tillägnar sig sådan, därför har vi försökt bidra till en utvecklling bort från plugg- och sorteringsskolan till en skola som ger varje individ möjlighet att utifrån sina förutsättningar (t.ex. lärstil) utvecklas optimalt.
Trots att t,ex Johanna Graf inser detta “Folkpartiet har nu valt den enkla vägen och skippat målet om den gemensamma skolan. Det känns inte vidare modernt. De vill vrida klockan tillbaka till tiden då det räckte att en grabb var händig med hammare och spik för att fixa ett jobb. DET tycker både LO eller Svenskt Näringsliv är flummigt. De vet att idag måste killen som vill bli bilmek greja både datorprogrammet, engelskan och matten.” drar hon helt fel slutsats. Hon vågar inte ens debattera med Noord.
Viktigt att komma ihåg är att det inte är vi som myntat begreppet flumskola. Det har borgarna gjort för att kunna attackera ambitionen att ge alla tillgång till bra utbildning oaktat socioekonomiska faktorer och oaktat var i landet man råkar bo. För något år sedan inledde jag ett litet projekt för att skriva en bok i syfte att i socialdemokratins namn erövra begreppet flumskola och göra det till en exklusiv beteckning på en skola som präglas av vad man i amerikansk politik brukar kalla “21 century skills” (beskrivs t.ex. i Laptops for Learning 2004). Har inte haft tid/ork att fullfölja projektet dock. I den visionen för skolan så är det just de “flummiga” kunskaperna och färdigheterna som framtidens arbetsliv kommer att kräva av alla som står i fokus.
Guiding principle: 21 century curriculum must be infused with skills necessary for living and
working in an ever-changing society. Relevant, real world education should include:• information and communication skills
• thinking and problem-solving skills
• interpersonal and self-directional skills
Håkan Jacobsson utnämner Noord till Sveriges skarpaste skolsosse. Tydligare än så kan det väl knappast bli.
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Högeralliansen, Skola, DN, Ibrahim Baylan, Johanna Graf, Håkan Jacobsson, Robert Noord
Podcast från Skolforum
Samtal med Peter Karlberg: “Lisa Wacklin leder ett samtal med Pater Karlberg på Myndigheten för Skolutveckling. Med är också Mona Hillman-Pinheiro (Föreningen Svenska Läromedel), Sten Wiklander (Indviduella programmet, Gävle) och Ove Lidström (Apple).”
(Via POD-casting från mässan.)
I dagarna pågår Skolforum – ett årligen återkommande event i Stockholm. Ett av inslagen i år var Uppdrag Närvaro där elever fått uttrycka sina idéer om hur arbete och miljö bore vara i skolan. Uppdrag närvaros monter gick i rött och orange. Flera gånger under de dagar Skolforum pågick har olika personer satts i en soffa och fört ett samtal som dokumenterats och gjorts tillgängliga via podcast (en fantastisk teknik). I tisdags var jag inbjuden till ett sådant samtal och resultatet kan beskådas på länken ovan (kräver att man har Quicktime installerat på sin dator).
Technorati Tags:
Standard, Education, IT i skolan, Apple, Podcasting, Soft infrastructure, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, Skola
Jeppesen om hårdare tag
Hårdare tag?!? —- ehhhhh…..: “Jag är just nu lite orolig för vart debatten om skolan håller på att ta vägen. I min värld, och i de flesta pedagogers värld, handlar skolan i stor utsträckning om att skapa motivation och engagemang hos eleven för själva lärandet och kunskapsinnehåll. Särskilt gäller detta med att hitta motivation de elever som har det lite tuffare inlärningsmässigt och socialt. Annars riskerar vi att vända dem ryggen och straffar dem som redan “straffats” i sina liv. Jag tänker tex på de ca 17% av de svenska eleverna som lever i familjekonstellationer med inslag av våld ellertotal avsaknad av vuxenrelationer. Detta är viktigt av rent sociala vuxenskäl men inte minst också för att vårt land har behov av alla medborgares kapacitet i den globala konkurrensen. Vi är bara 9 miljoner här i svedala, och det gör oss sårbara. Konkurrensen från låglöneländer gör att risken för varje dag ökar att lågkompetensyrken flyttar till bland annat Kina och Indien, där det idag finns dryga 2 miljarder människor som nus börjar bygga universitet i en rasande fart. En ingenjör kostar 57kr om dagen och en svensk typ 1500 kr/dag.”
(Via Jeppesenblogg.)
Herr Jeppesen som ju driver Rektorsakademien tillsammans med Caj Malmros beskriver en oro som jag också delar – läs hela hans inlägg!!
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Fredrik Jeppesen, Skola
Politik – ideologi – vision
På vägen hem – mycket tankar har passerat under de timmar jag transporterar mig varje dag – funderade jag över varför det är så svårt att hitta ett sammanhang där jag kan få utlopp för mitt stora intresse för utbildningspolitik. Jag jobbar ju med frågor som kan relateras till det området men skulle egentligen också vilja hitta fram till det rum där mitt partis utbildningspolitik formas – hittills utan framgång.
Lokalt gjorde jag ju ett försök för några år sedan, först efter att ha konstaterat att utbildningspolitiken egentligen bara diskuteras i partiets grupp i utbildningsnämnden och egentligen formas i en ännu mindre grupp. Till den senare kandiderade jag en gång också utan framgång – på det området är jag tydligen obrukbar för partiet lokalt även om min förening faktiskt föreslagit mig som gruppledare i den nämnden.
Det är ju också den nationella skol/utbildningspolitiken som är målet (i bemärkelsen det som jag vill vara med att forma) – jag har ingen ambition att göra politisk karriär i meningen klättra/sitta på poster utan vill påverka/diskutera/bidra. Just när det gäller utbildningsfrågor tycker jag nämligen att relationen mellan politiken – i form av handlingsprogram, konkreta beslut/åtgärder och liknande – och den grundläggande ideologin uttryckt i en kommunicerbar vision är så intressant och tydligt.
I Södertälje tycker jag vi saknar visionen. För några år sedan antog vi ett skolprogram som handlar om upprustning av lokalerna i första hand. Det blev ganska bra men vi nådde definitivt inte tillräckligt långt när det gäller att använda placeringen av skolorna som ett instrument (bland andra) för att främja integration. Upprustning är dock mera ett inslag i en politik – och då måste vi ju veta vartåt den syftar. Hur skall det kommunala skolväsendet se ut och fungera 2020?
Vi beslutade likaledes för ett antal år sedan om en förändrad gymnasieorganisation där några stora enheter blev många små. Också det har genomförts och blev i huvudsak bra, delvis tack vare att gymnasierna också fått en del lokalupprustning. Förefaller som om det inneburit att vi nu är bättre på att konkurrera om våra egna elever men man undrar hur hållbart det är, vilka krav kommer ungdomarna att ställa framgent?
I valrörelsen använde vi parollen ”Alla skall med” som ett slags sammanfattning av vår politik, vår vision uttryckt i en rätt, för mig i alla fall, ideologiskt dräkt. För mig betyder verkligen alla skall med alla. Det som blir lite otydligt när man komprimerar budskapet i en paroll som denna blir dock varhän. När människor i sin vardag också upplevde att vi inte riktigt levererat enligt samma budskap blir riktningsbristen påtaglig.
Det segregerade boendet (och segregationen också i övrigt förstås) är en av de viktigaste frågorna att lösa i Södertälje kommun. För skolans del innebär den ju att vi får skolor med kraftig obalans när det gäller elevernas socioekonomiska och kulturella/språkliga bakgrund. I min vision har vi skapat ett skolväsende i balans när det gäller sådana faktorer.
Som bland annat framgått av KairosFutures studie som jag refererade häromdagen så är IT-utvecklingen den drivkraft som mest påverkar skolan. Därom är de flesta överens. En helt annan fråga är dock vad det betyder – på nationell nivå när det gäller t.ex. styrdokument och på kommunal nivå när det gäller t.ex. resurser och i skolan, i undervisningssituationen, när det gäller t.ex. metod, lärarens roll, innehåll etc. I min vision har varje elev tillgång till IT på samma sätt som de har tillgång till pennor, läroböcker och en stol att sitta på.
Några delar av min utbildningspolitiska vision föranledda av en stunds funderande melan Stockholm och Södertälje. Vad skiljer egentligen skolan i en kommun med starkt socialdemokratiskt inflytande från en utan detsamma när den här perioden är slut?
Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Skola, Kairos Future
Framtidens skola – framtiden för skolan
Skolan går mot ökad uppdelning: “Kunskapsegregeringen ökar, skolan blir mer marknadsorienterad och IT-teknik revolutionerar undervisningen. Så ser framtiden ut för dagens sexåringar. Men näringsliv och skolfolk drar olika slutsatser om hur förändringarna bör bemötas.”
(Via DN.)
För någon vecka sedan presenterade Kairos Future en undersökning kallad Skola 2021 – framtidens skola och lärande. Undersökningen bygger på en enkät som bevarats av ett par tusen respondenter, folk i skolan – lärare, skolledare, elever (gymnasiet) och från näringsliv och samhälle i övrigt. Svarsfrekvensen var väl inte direkt lysande men det är ytterst svårt att få en hög sådan tyvärr.
Idag bevistade jag ett seminarium hos nämnda företag där de fördjupade beskrivningen av det de funnit. Det mesta var väl kanske inte så uppseendeväckande men det är ju altid intressant att få saker och ting bekräftade. Som väntat har alla stora förväntningar på skolan som ges ett otal viktiga uppgifter, som väntat tycker ingen att den egentligen lyckas med alla dessa uppgifter. Vad som kanske var mest intressant är det som saknas. I detta fall konstaterade man att alla delar uppfattningen att ny teknik förändrar förutsättningaran för skolan. När det kommer till funderingar om vad man skall göra saknas en strategi för att angripa just den frågan.
Kairos ger ett förslag till hur man skall kunna arbeta lokalt, eftersom det är där framtiden skapas, men pekar inte på hur just frågan om det försvunna kunskapsmonopolet skall angripas – för det är ju inte en lokal fråga. Det handlar om skolans roll i en miljö där tillgång till information, lärresurser av olika slag är större utanför skolan än innanför, skolans roll i en miljö där tekniken är tillgänglig nästan överallt men inte i skolan, skolans roll i en miljö där kunskapsmålen snarast definieras av tradition mer än av en analys av framtida krav.
En av de kanske mest intressanta iaktagelserna som görs i studien är differensen mellan vad kairos kallar inifrån- respektive utifrånperspektiv. Inifrån är skolfolkets perspektiv (lärare m.fl.) som fokuserar skolans sociala uppgifter framförallt när det gäller att “skapa” trygga individer. Utifrånperspektiv som är omvärldens (näringslivets m.fl.) som fokuserar skolans uppgifter framförallt när det gäller att öka konkurrenskraften (Sveriges?), att få fram toppkompetens och entrepenörer. Kan dessa perspektiv förenas blir frågan.
Kanske kommer det en rapport på Kollegiet från seminariet, håll utkik.
Technorati Tags:
IT i skolan, Utbildning, Skola, Kairos Future
Matematik – hur öka intresset
Nu tror jag kanske inte att Broängsskolan hittat en universallösning på problemet med ett allt för litet intresse för matematik i skolan (gäller ju för övrigt också de naturvetenskapliga ämnena och även det fantastiska men i traditionella termer lite svårbestämda teknikämnet). Däremot visar det sig att deras i allt väsentligt blygsamma försök att med podcasting som verktyg förbättra matteundervisningen, som jag skrivit om tidigare, faktiskt givit ett positivt bidrag. Hoppas att mina kollegor på myndigheten och NCM uppmärksammar detta och tar del av den rapport som nu kommit efter något halvt års försök. Tanken är att utvidga försöket till 10 skolor.
Ökat intresse för matematik: “Genom att matteläraren filmar sina matematikgenomgångar utefter kursplan och faktiskat lektionsinnehåll och sedan låter elever prenumerera på dem genom iTunes och rakt ner i sin iPod Video så smälter vi samman två kulturer, skolkultur och ungdomskultur. Vi laddar en del av ungdomskulturens “gadgets” med skola genom att låta nya medier spela roll i skolarbetet. Även föräldrar kan skapa sig ökad kunskap i matemayik genom att kontinuerligt följa undervisningen som deras barns mattelärare genomför genom filmerna. Grundidén är att skapa en intresserörelse för matematiken “underifrån”istället för att som i de flesta fall “ovanifrån”.
Resultatet är att intresset för matematik ökar genom detta arbetssätt + en del andra högst intresanta upptäckter.”
(Via JeppesenBlog.)
Technorati Tags:
IT i skolan, iPod, Podcasting, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur, Fredrik Jeppesen, Skola
PS Broängsskolan ligger i Botkyrka kommun som jag apostroferade häromdagen. Där håller man tydligen på att “standardisera” en hårdvaruplattform för skolan som svårligen låter sig kombineraas med försök av detta slag – vad tänker man med? DS
IT-centralisering skapar sjunkande resultat
Fredrik Jeppesen, som förestår Rektorsakademien, har skrivit klokt om tendensen att centralisera och standardisera (som skall utläsas inskränka) användandet av informationsteknik i skolan i vissa kommuner.
JeppesenBlog: IT-centralisering skapar sjunkande resultat: “De olika IT-projekt som nu tumlar upp i kommunerna som iscensätts av ickepedagoger kommer att påverka utveckling och måluppfyllnad negativt. I min gamla kommun Botkyrka där jag var rektor kör man över alla skolledare och lärare rakt av och IT-serviceenheten tar helt enkelt över ägandet och driften av skolornas redan investrade datorer samtidigt som man tvingar dem att fjärma sig från samhällets utveckling. Istället för att skolorna slärare själva styr över VAD man vill syssla med får man hyra redan köpta maskiner och nöja sig med den hårdvara och mjukvara som IT-chefen bestämt är bäst för pedagogisk verksamhet. Problemen med dessa centraliseringar är flera, men det värsta är att om man minskar lärares möjligheter att utnyttja de nya mediernas styrkor för lärande och genom det hämmar man elevernas måluppfyllnad. Hela idén i Botkyrkas fall är att ha alla program på en central server och låta skolorna arbeta med dem direkt på servern, det vi kallar för “tunna klienter”. Tunna klientsystemet klarar varken av ljud, rörlig bild eller film.”
(Via JeppesenBlog.)
Lite kul att han tar upp denna fråga just nu eftersom vi idag hade att ta ställning till en estrategi för skolorna i Hölö/Mörkö kommundel. Till kommundelsnämndens sammanträde hade vi fått ett förslag från Utbildningskontoret som väl kanske inte var lika extremt som det Jeppeson refererar från Botkyrka men det var definitivt samma andas barn. Lyckligtvis hade nämndens ordförande och undertecknad ett alternativt förslag som också antogs av nämnden – den enda som hade avvikande åsikt var miljöpartisten!!!!!
Technorati Tags:
Södertälje, Standard, Open Source, IT i skolan, Mörkö, Hölö, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Mjuk infrastruktur, Ali Esbati, Botkyrka, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun, Fredrik Jeppesen, Peter Friström
Beslutet i nämnden blev alltså att anta följande korta, kärnfulla strategi för skolorna i kommundelen:
E-strategi för Hölö/Mörkö kommundels skolor
Bakgrund
I den av Södertälje kommun 2004 antagna övergripande IT-visionen och strategin e-Södertälje läggs fast att IT-lösningar skall riktas mot ett antal målgrupper där sådana lösningar gör störst nytta. Skolan pekas ut som en av dessa målgrupper vilket också omfattar förskolan.
Skolans uppdrag är att utifrån mål uttryckta i nationella respektive lokala styrdokument ge bästa möjliga förutsättningar för eleverna att nå dessa mål. De redskap som skolan därmed behöver tillgång till skall väljas utifrån deras möjligheter att bidra till högre måluppfyllelse.
IT är ett redskap som rätt använt kan bidra till att ge fler elever möjlighet att uppnå målen och öka måluppfyllelsen för alla elever genom att dessa får tillgång till effektiva arbetsverktyg samtidigt som personalens arbete kan effektiviseras. Det finns internationellt forskning som visar på positivt samband mellan användandet av IT i undervisningen och elevernas resultat uttryckta som betyg. Det finns motsvarande forskning/undersökningar som tyder på ett positivt samband mellan elevernas lust att lära och användandet av IT i skolarbetet.
Relativt nyligen genomförda undersökningar pekar också på att relationen mellan hem och skola kan förbättras väsentligt genom att utnyttja IT för kommunikation kring elevernas utveckling. Föräldrar har också i allmänhet önskemål om en förbättrad information som med fördel sker digitalt.Skillnaden mellan hur IT används utanför skolan och hur den används i skolan har ökat kraftigt. På alla arbetsplatser där man ägnar sig åt någon form av kunskapsarbete eller administration har alla medarbetere sjjälvklart tillgång till IT i form av stationär eller bärbar dator. I skolan placeras några få – i förhållande till antalet verksamma – datorer ut och tilgängligheten begränsas därför kraftigt. De allra flesta elever, men inte alla, har bättre tillgång till datorer och Internet hemma än i skolan. Det riskerar att öka klyftan mellan de som behärskar tekniken och de som inte gör det.
I denna strategi anges de viktigaste faktorerna för att säkra att IT används för att öka måluppfyllelsen i kommundelens skolor.
Vision
Alla har tillgång till IT för att öka måluppfyllelsen
Teknik
Alla verksamma i skolan skall ha tillgång tekniken. All personal och för elever fr.o.m. årskurs 5 utrustas med “egen” bärbar utrustning och hela skolområdet utrustas med trådlös anslutning till nätverket. Alla “klassrum” utrustas med projektorer och/eller s.k. interaktiva whiteboards.
Krav på utrustningen fastställs av skolan för att säkra att denna svarar mot verksamhetens behov.
Gemensamt med skolorna i kommunen väljs ett antal öppna standarder för kommunikation m.m. för att säkerställa interoperabilitet. För utbyte av dokument och liknande väljs på liknande sätt ett öppet standardformat.
Programvaror
Krav på programvara fastställs av skolan för att säkra att denna motsvarar verksamhetens behov. Utgångspunkten skall vara att så långt möjligt använda s.k. Open Source alternativt med utrustningen bundlad programvara i syfte att reducera kostnader. Möjligheterna att använda sig av s.k. etjänster respektive SaaS-avtal skall också tas tillvara.
Kompetensutveckling
All pedagogisk personal får tillgång till nätbaserad kompetensutveckling både avseende hanterandet av programvaror och IT-pedagogisk kompetensutveckling och ges tid att utnyttja denna.
Administration och intern kommunikation
All skriftlig intern kommunikation/information sker digitalt. Stöd utvecklas så att administrativa rutiner kan förenklas och effektiviseras.
Lite roligt också att finna att Ali Esbati kommenterat frågan om Open Source med anledning av att Norge tydligen avser stödja utvecklingen av densamma. Enligt Esbati så har vänsterns ungdomsförbund 2002 lagt fast följande:
Vi arbetar för att fler ska känna till och kunna använda operativsystem och andra program med öppen källkod. Bland annat borde skolor och arbetsplatser i den gemensamma sektorn aktivt öppna för en sådan utveckling. Vi vill också att den gemensamma sektorn försöker hitta former för att stödja utvecklingen av open source-program. Till exempel skulle alla offentliga beställningar av datorprogram kunna inkludera fri spridning av källkoden. Huvudprincipen borde vara att den information som den gemensamma sektorn köper in eller tar fram ska göras fritt tillgänglig för envar.
Regler är onödiga
Skolfröken som Jeppesen refererar till berättar om en elev som konstaterat att regler inte behövs eftersom “De som följer dem behöver dem inte och de som behöver dem följer dem inte”. En intressant iaktagelse som ju ofta bekräftas i verkligheten och inte minst ett intressant inlägg i debatten om såväl ordningsregler som ordningsbetyg i skolan. Både Jeppesen och Skolfröken refererar också tilll Maja – en finsk högstadielärares blogg.
Det är skillnad på fingrar och fingrar: “Sen läste jag något väldigt spännande här på en finsk lärares blogg. Och fortsättningen här hos Skolfröken.”
(Via Jeppesenblog.)
Som vanligt håller vi välartade vuxna förstås på med fel saker – vi skapar regler som krånglar till tillvaron för de redan skötsamma och försöker hitta på sanktioner mot dem för vilka sådana saknar relevans. Framtidens skola?
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Högeralliansen
Ytterligare dagar i Wuhan
Gårdagen avslutades med ett besök på Hubei provinsial museum. Där fick vi lyssna till ett “klockspel” av enorma dimensioner som man hittat i en grav från ca 400 f.kr. Fantastiskt – det använder en tolvtonsskala och de framförde förutom ett antal gamal kinesiska stycken också Mozart – ett gigantiskt piano kunde man kanske kalla det.
Nu ytterligare en dag av rätt hårt arbete avslutad. Har avverkat en hel dag med arbetsgrupp 4 (WG 4 om metadata för lärresurser). Det har varit rätt givande diskussioner och jag börjar få grepp om hur deta initiativ förhåller sig främst ill Dublin Core och LOM. Vår kära ordförande (som kallas convener i denna värld) lyckades – tror jag – få arbetsgruppen på rätt spår (i huvudsak) genom ett längre anförande utfört med ett 10000-metersperspektiv på frågan. Så här ser det ut i rummet:
Efter närmare 9 timmars överläggningar avslutades dagen med bankett. Det innebar en radda kinesiska rätter på en snurrande “bricka” mitt på bordet med rätter som bara i enstaka fall låter sig identifieras. Mycket gott det mesta dock!
Den kanadensiska delegationen – jag vill gärna markera att flera länder faktiskt har riktiga delegationer och följdaktligen experter i flera eller alla arbetsgrupper – överräckte en present till de kinesiska värdarna i form av en (tror jag) lunnefågel i träd ackompanjerad av en berättelse från den kanadensiska ursprungsbefolkningen. Till vänster om fågeln syns Bruce people – ordförande i SC36.
Technorati Tags:
Standard, IT i skolan, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Mjuk infrastruktur
Den kanadensiska delegationen – jag vill gärna markera att flera länder faktiskt har riktiga delegationer och följdaktligen experter i flera eller alla arbetsgrupper – överräckte en present till de kinesiska värdarna i form av en (tror jag) lunnefågel i träd ackompanjerad av en berättelse från den kanadensiska ursprungsbefolkningen. Till vänster om fågeln syns Bruce people – ordförande i SC36.
Senaste kommentarerna