Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Skriva sig till läsning i Södertälje
Skriva sagor med inspiration från Joelsagan | Write to Read med iPads: ”Efter den gemensamma inledningen och ett kort samtal om vad sagan handlade om, fick eleverna sina läsplattor med uppgiften att fritt hitta på en egen saga. Några startade direkt medan andra gick till Joelsagan i sin egen läsplatta och lyssnade på den igen. De eleverna som lyssnade igen skrev en saga på samma tema, till exempel ’Det var en gång en lång man som åkte tåg och buss’. Andra valde att skriva helt utifrån sin fantasi. Sagorna varierar förstås mycket i kvalitet eftersom eleverna ligger på olika nivåer i sitt skrivande.”
En bra blogg att följa om man är intresserad av att skriva sig till läsning. Kul att se att man jobbar så i Södertälje, fast jag har inte klart för mig hur utbrett det är.
Mindre roligt att notera från hemkommunen är att Liljevalchs Internationella Läroverk, som presenterar sig som en skola i tiden, inte ens har ett trådlöst nät. Man undrar vilken tid som avses, men användandet av läroverk i namnet antyder ju typ 50-tal eller tidigare.
Technorati Tags:
Pedagogiskt Centrum Södertälje, Skola, varsin
August Strindberg om berättar om studentexamen 1867
210 (Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1): ”Det var för mycket läst och för litet
lärt. Kompendier i alla ämnen skulle ha gjort mera
gagn och kunnat avsluta studentexamen i fjärde
klassen. Men det var med studentexamen och är
än, liksom med saligheten och frökentiteln, den skulle
förlora sitt behag om den blev för alla; men nog skulle
den bli behagligare för alla och mycket nyttigare. ”(Hittat via Projekt Runeberg.)
Motmakten har vi redan
Politikens Jehovas vittnen och Alliansens kundrelationer | Svensson: ”Men den svenska arbetarrörelsen har alltid stått på två ben – kontrollen över statsmakten med följande sociala ingenjörskonst samt den numera osynliggjorda gräsrotssolidaritet som vuxit fram i självorganiseringen. Nu har vi ett 2000-tal där både skolgång, yrkeskarriär, åldrande och sjukdom är allt mer under individens ’eget anvar’. Nå. Motmakten har vi redan. Kooperationen, bildningsförbundet, fackföreningsrörelsen etc. Dags att fylla dem med nytt blod.”
Läser med stor behållning Stefan Bergmarks artikel på Anders Svenssons blogg – gillar formuleringen ”Motmakten har vi redan” och exemplifierandet. Frågan är dock vilka som kan tänkas vilja fylla dem med nytt blod?
Kanske samma blod som strömmar i ”Dagens unga kommer i allt mindre grad att låta sig styras av kapitalistiska eller statsbyråkratiska hierarkier. De bygger nätverk och förvaltar själva sina företag. Det finns ingen kungsväg mot målet. Bara miljoner små stigar. Det kommer säkert att ta något sekel innan vi når den frihetliga socialismen.” som Johan Lännroth beskriver i DN idag – en tänkvärd artikel.
Alltså – mindre stat och mera självorganiserad verksamhet!
Mer om vad sossar tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Anders Svensson, DN, Ideologi, Kapitalet, Netroots, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Johan Lönnroth, Stefan Bergmark
Virtanen om Frihet, jämlikhet & solidaritet – och fel blev det
Frihet, jämlikhet & solidaritet kommer alltid tillbaka, Löfven | Fredrik Virtanen | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: ”Eftersom jag är inkompetent på fördelningspolitik behöver jag staten.
Därför måste Socialdemokraterna resa sig ur krisen utan att snegla mot vad som är populärt i ”satsa på dig själv”-staden just nu. Socialdemokraterna måste hålla fast vid den omoderna tanken om Det Statsbärande Partiet och idissla den djupare innebörden i Håkan Juholts famous last words:”Jag är född socialdemokrat och jag kommer att dö som socialdemokrat”.
Det var ett så ljuvligt obsolet uttalande. Ett uttalande som inte behöver omprövas så länge betydelsen i ordet socialdemokrat kvarstår.
Frihet, jämlikhet och solidaritet – vilket var vad Juholt sa – anses otidsenligt i en individualistisk tid där entreprenören och småbarnsföräldern pressas mellan karriären, färdiga matkassen och rot-städaren. Jag har för fan inte ens tid att prioritera mig själv! Hur ska jag hinna med, vad hette det, solidaritet?Därför är sossarnas nya nystart med Stefan Löfven så viktig, inte som ett högeranpassat parti utan som ett traditionellt välfärdsparti.
För att vinna slaget om stadens favoriserade medelklass måste S hjälpa den att leva med gott samvete.Vi vill, via skattsedeln, betala för förmånen att leva i ett rättvist samhälle. Vackrare än så är vi inte. Vi betalar för att professionella ska sköta friheten, jämlikheten och solidariteten åt oss.”
Frihet, jämlikhet och solidaritet representerar sannolikt eviga värden som kan delas av stora delar av befolkningen. De har heller aldrig varit omoderna som Virtanen påstår. Däremot måste de omsättas i praktiskt handlande och i politik som fungerar. Det har inte socialdemokratin klarat under en tid. Svårigheten som inte kunnat övervinnas är att formulera nya mål (och medel) när tiderna ändras, när de gamla målen uppnåtts eller blivit obsoleta.
Ta frihetsbegreppet som exempel. Historiskt har det varit rätt att använda lagstiftning, dvs staten som instrument för att undanröja frihetsbegränsande faktorer. Baksidan har förstås varit att sådan reglering också inneburit reglering av människors privatliv. För att formulera en frihetlig politik som funkar nu – då bildningsnivån hos befolkningen vida överstiger den som gällde t.ex. under motbokens tid – krävs en insikt om att frihet nu innebär att mål måste formuleras som verkligen ökar människors egenmakt, deras kontroll över de egna livsvalen. Vi ska inte heller fortsätta med att ”lösa” allt via skattsedeln som Virtanen förespråkar utan skapa former som innebär möjlighet till aktivt deltagande i utformandet. Nya former av kooperativa lösningar, solidarisk finansiering av välfärdslösningar utan statlig inblandning osv.
Från det dagsaktuella – frihet innebär absolut yttrandefrihet. Frihet innebär absolut frihet från övervakning om inte stark misstanke om brott föreligger och domstol prövat. Frihet för alla folk, absolut frihet från ockupation.
Mer om vad sossar tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Frihet, Jämlikhet, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet, Fredrik Virtanen, Ideologi
Nya lösningar och modeller
”Nu kräver den nordiska modellen nya lösningar” – DN.SE: ”Modellen har tjänat medborgarna i de nordiska länderna väl.
Men Den nordiska modellen möter i dag och i framtiden nya utmaningar. Yttre och inre förändringar genom ökad global konkurrens, den snabba industrialiserade utvecklingen i befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien, delar av Sydamerika och Östeuropa, klimathot, demografiska förändringar med en åldrande befolkning, finanskriser och en ökande arbetslöshet, kräver nya lösningar och idéer.”
(Hittat via Lena Sommestad.)
Sant och förstås ett välkommet initiativ av Samak att starta ett forskningsprojekt. Hoppas bara inte det blir ett alibi för att inte driva på diskussionen redan nu och framförallt se till att den förs bland vanliga medlemmar.
En sak som ständigt återkommer och som jag tror bottnar i en felaktig analys av vad globaliseringen innebär är talet om ökad global konkurrens och dess konsekvenser (där svaret alltid tycks vara att vi ska konkurrera med de växande ekonomierna runt om i världen). Visserligen är det sant att i ett kort perspektiv dominerar konkurrensperspektivet men, och det är viktigt, även i detta måste vi söka nya lösningar och modeller och de bör grunda sig på samarbete snarare än konkurrens. Hävdar vi – som ju de nordiska socialdemokratiska ledarna gör – att den nordiska modellen är en historiskt framgångsrik modell som bör den internationaliseras och alltså tillämpas globalt.
Det är sannolikt så – för att ta en aktuell fråga – att Europa behöver mer samarbete, mer solidaritet mellan länderna för att kunna beträda en väg där tillväxt råder. Jag tror inte att den isolationistiska linje som t.ex. Lena Sommestad förespråkar bidrar till detta:
Sverige har förvisso haft budgetregler, men Sverige har också haft en flytande växelkurs och därmed en annan möjlighet till anpassning än nedpressning av löner och priser.
Bara i detta lilla citat finns två dolda feltänk, flytande växelkurs innebär att andra länders konkurrenskraft försvagas, flytande växelkurs innebär att lönearbetare i vårt land får försämrad köpkraft (i realiteten lönesänkning).
Mer om vad sossar tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
DN, ekonomi, EU, Euro, Lena Sommestad, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Netroots, SAMAK
Så kröntes Stefan Löfven – är ganska kluven
Så kröntes Stefan Löfven « Ledarbloggen: ”Klockan 12.00 trädde Stefan Löfven fram inför partistyrelsen som hälsade honom med orden ’Välsignad vare han som kommer i Brantings namn’. Därefter steg Löfven tillsammans med partisekreterare Carin Jämtin, till körers sång och trumpeters dön, fram till altaret där den socialdemokratiska eden avgavs av Löfven.
Löfven smordes sedan av Carin Jämtin med en helig olja över pannan, bröstet, skuldrorna, axlarna, handlederna samt händerna. Oljan anses ingjuta rättfärdighet, samt mildhet och styrka att bära och skydda sina medlemmar. Jämtin satte på Löfven vita handskar och trädde partiringen på ett av hans fingrar. Detta symboliserade att Löfven skall bevara den rätta socialdemokratiska tron (Bernstein, inte Marx!).”
Om inte Daniel Swedins ironiserande hade satt ljuset på ett av partiets stora problem hade skrattet kanske varit hjärtligare. Här tar sig den ledande klicken (för något annat kan väl inte VU/partistyrelse/distrikstordförande kallas i ett parti med över 100 000 medlemmar) rätten att inte bara, vilket rimligen är deras uppgift, utse en tillförordnad partiordförande på grund av att den tidigare avgått under mandatperioden utan som det verkar faktiskt just kröna en partiordförande utan några begränsningar i mandatet. Hela den mycket korta processen som föregick valet hålls så hemlig som möjligt medan själva krönandet sker inför menigheten med ett öppet partistyrelsemöte. Mår faktiskt illa av spelet – kanske därför jag har svårt att sova. Fler som kommenterat Swedin på Knuff
Hur andra kamrater reagerat kan man hitta på Netroots och s-bloggar. Förlåt dock dem som framför de mest okritiska hyllningarna, ty de veta icke vad de gör (och hade gjort likadant oavsett vem som utsetts och gjorde likadant när Sahlin respektive Juholt valdes).
Processen som ju närmast måste beskrivas som ett skämt, avsett att verkligen rubba in i medlemmarnas sinnen att med partiets ledning har ni inget att skaffa, kan vi ju nu lägga bakom oss. De möjligheter den uppkomna situationen skapat har försatts.
Själv tänker jag – oaktat den brist på legitimitet som alltså karaktäriserar processen så är alltså nu Stefan Löfven partiordförande och kan i den rollen förhoppningsvis växa till att också bli partiets ledare. Förhoppningsvis en typ av ledare som förmår att mobilisera kraften i en folkrörelse som väcks till liv (för den är i huvudsak avsomnad).
Det bekymrar mig därför att Carin Jämtin i gårdagens Studio 1 faktiskt lite papegojaktigt upprepar att politiken ligger fast som svar på de frågor som ställs. Frågorna handlar om huruvida valet av just Löfven betyder något i politiska termer. Ingenting förändras om man får tro Jämtin. Kan det verkligen vara möjligt att partiledningen inte förstår att det är hur vi formulerat vår politik som är huvudskälet till att vi förlorat stöd under lång tid. Att partiets historiska framgångar t.ex. när det gäller utbildningsnivån hos befolkningen faktiskt innebär att kraven på ökad kontroll över det egna livsprojektet växer och att politiken måste utformas därefter. Eller att de flesta förstår att arbetslöshet inte bekämpas genom a-kassa utan genom politik som skapar förutsättningar för fler jobb. Att välfärd inte bara består av skattefinansierad verksamhet utan också av varor och tjänster som kan tillhandahållas av allehanda aktörer.
Tillåter mig dock att vara lite optimistisk. Får Löfven chansen att bidra till dagordningen för partiets politiska utveckling finns det givet hans gedigna fackliga bakgrund förutsättningar för att vi kan röra oss i rätt riktning – i synnerhet som han ju har denna erfarenhet från den konkurrensutsatta sektorn. Såvitt jag förstår har han också en del internationell erfarenhet och kan därför antas förstå att världen numera är ”platt”.
Technorati Tags:
Carin Jämtin, Daniel Swedin, demokrati, Partiledare, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Stefan Löfven
På jakt efter intellektualiserad politik (1)
Partiets ras började med samarbetet med Vänstern | Lennart Holmlund, kommunalråd | Västerbottens-Kuriren – Bloggen: ”Partiets ras började med samarbetet med V. Inför förra valet inledde Mona Sahlin ett organiserat samarbete med Miljöpartiet. Det blev ett ’djävla’ liv på grund av detta då inte vänsterpartiet var med och hon tvingades ta med Ohly.
Detta var början på tappet för partiets förtroende och Reinfeldt kunde sitta kvar. ”
(Hittat via s-bloggar.)
När man så här på kvällskvisten surfar runt i jakt på intellektuell stimulans stöter man ibland på helt fantastiska alster. Lennart Holmlunds analys av det socialdemokratiska partiets problem slår det mesta idag. Herr Holmlund kan dock ursäktas givet att han inte alls känner till den långsiktiga trend som karaktäriserar stödet för partiet i väljaropinionen. Fast det är något visst med den västerbottniska synen på världen. Thomas Hartman menar att den grundläggande skiljelinjen i alla samhällen är
den politiska motsättningen mellan de som ser politik som verktyg för att befria människor och de som ser politik som ett hinder. Så kommer det se ut så länge mänskligheten befolkar denna planet.
Man undrar vart klassmotsättningarna tog vägen.
Det fortsatta sökandet efter stimulans för mig ända ner till Skåne. Där hittar jag en fantastisk analys av tillståndet i partiet och landet signerad Daniel Suhonen:
Så är det naturligtvis – visst kan man se klassaspekten i att en lantis skjuts ner av stockholmsreportrar med bostadsrätt och rutavdrag. Samtidigt som den tydligaste aspekten av drevet mot Juholt är ideologisk. När den ekonomiska, politiska och mediala makten samlas på ett fåtal händer är det logiskt att den som går emot hegemonin skjuts ner.
Vilken demagogi! Nu ska vi tydligen odla myten om Juholt som ”the underdog” som utmanade borgarklassens hegemoni i landet och som skyndsamt organiserade en medial kampanj för att undanröja (i närmast bokstavlig bemärkelse) det stora hotet mot det kapitalistiska systemet. Och detta skriver en chefredaktör för Tiden – att vi inte klarar av att driva medier får här sin förklaring.
Den envies får dock sin belöning. Mellanlandar på Newsmill och där hos den emellanåt eminente Benulic:
Fabian Månsson hade så rätt när han 1915 svarade så här på Brantings krav om enighet i försvarfrågan: ”Så försumpat har aldrig partiet varit, att det varit enigt; riktig enighet finns bara på idiotanstalterna, på kyrkogårdarna, men en skenbar enighet har man ibland lyckats åstadkomma i tyranniskt styrda samhällen, med smörja eller hot.”
Socialdemokratin växte i inflytande när spänningarna var så stora att vänstern lämnade partiet på 1910-talet, och socialdemokratin växte när de ledande företrädarna släpptes in igen ett årtionde senare. Zäta Höglund var till och med välkommen trots att han fortfarande betecknade sig som kommunist.
På den tiden var socialdemokratin en levande och kämpande organisation, och i en sådan rörelse, är det inget konstigt med motsättningar. Den som är van att arbeta och kämpa för sina intressen i samhället, kommer att se det som en självklarhet att han måste göra det också i det egna partiet.
Man undrar – andra tycks tro att konflikter ska biläggas, kanske lite oklart hur dock. Själv lutar jag åt Benulics analys – det är genom att olika röster ständigt hörs, genom att argumenten kontinuerligt bryts mot varandra, genom ständig diskussion som vi gemensamt kan gå framåt. I ett parti ska det inte finnas någon rädsla för skarpa motsättningar i sak, ingen rädsla för att tydliggöra åsiktsskillnader.
Oaktat den nedåtgående trend som partiet alltså befinner sig när det gäller väljarstöd (och medlemstal) så håller jag med om Stefan Lindgrens slutsats
(s) sjunkande rösteandelar är ingen historisk nödvändighet. Det är en följd av hur partiledningen förvaltat arvet och hur den politiska nomenklaturan i Sverige avskilts från väljarna.
Konstaterar avslutningsvis att Peter Kadhammar har rätt.
Framgång i jakten 2.0
Technorati Tags:
Boris Benulic, Daniel Suhonen, Lennart Holmlund, Newsmill, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Thomas Hartman, Västerbotten
Ny vd på Tom Tits experiment
Ny vd på Tom Tits experiment – Södertälje – www.lt.se: ”Nu är det klart att Björn Edlund blir ny vd för Tom Tits Experiment. Edlund har sedan februari förra året varit tillförordnad vd för Tom Tits, som är ett av Telgekoncernens dotterbolag.”
Nu har vi kunnat utse en permanent vd för Tom Tits. Björn Edlund som varit tillförordnad under i stort sett hela förra året har fått styrelsens förtroende att fortsätta att utveckla Tom Tits – som science center, som besöksmål och som viktig källa för utveckling av undervisning inom naturvetenskap och teknik inte minst i Södertäljes skolor men gärna också vidare.
De planer som nu finns för att utveckla Tom Tits, och som Björn Edlund tillsammans med medarbetare utvecklat, hoppas jag ska bidra till att besökarna blir fler, nya grupper kommer att upptäcka att Tom Tits är platsen som förenar upplevelser med lärande och Tom Tits blir ett än viktigare centrum för pedagogisk utveckling.
Technorati Tags:
Skola, Södertälje, Utbildning, Tom Tits Experiment, Naturvetenskap, Teknik
Kommentar till Anders Lindbergs ledare
S måste prata om politik – inte form | Ledare | Aftonbladet: ”Båda sätten att välja partiordförande är fullt möjliga, men en extrakongress innebär att Socialdemokraterna står utan ledare under flera månader och att Sverige i praktiken står utan opposition.”
Något i Anders Lindbergs logik går mig förbi. Hur är det möjligt, i ett land med tre oppositionspartier varav ett har 1/3 av antalet ledamöter i riksdagen, talesmän för allehanda politikområden och mer än 100 000 medlemmar, att hävda att avsaknaden av en ordförande för det senare partiet leder till att landet ”i praktiken står utan opposition”. Hur kan det vara möjligt att detta hänger på om en enda av partiets alla förtroendevalda inte finns på plats?
I övrigt håller jag förstås med honom.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Partiledare, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Anders Lindberg
Vi klarade krisen – åtminstone över helgen, kanske hela veckan
Ulf Bjereld: Juholt klarade krisen – åtminstone över helgen: ”Jag är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. ”
(Hittat via knuff.)
Så presenterar sig Ulf Bjereld. I fredags skrev den allestädes närvarande (bryr mig inte om att länka till alla radioprogram m.m.) professorn under rubriken Juholt klarade krisen åtminstone över helgen:
Till mångas förvåning (dock icke min) lyckades Håkan Juholt politiskt överleva även de två senaste dagarnas tumultartade och medialt extremt uppmärksammade sammanträde med Socialdemokraternas verkställande utskott (VU). Trots att två partidistrikt (Västmanland och Örebro) mitt under pågående sammanträde öppet deklarerade sitt misstroende mot partiledaren kunde partisekreterare Carin Jämtin i dag möta pressen och summera två dagars diskussion med orden ”vi har fortsatt förtroende för Håkan Juholt”.
Idag konstaterar samma professor att partiet har ett akut behov av ledarskap (precis som om Håkan Juholt utövat ett effektivt sådant) och skriver:
När Socialdemokraterna nu skall utse en ny partiledare ställs partiet inför ett dilemma. Å ena sidan innebar Håkan Juholts hastiga avgång att partiet har ett akut behov av ledarskap. Partistyrelsen och verkställande utskottet får press på sig att snabbt utse en person som kan samla ett sargat parti, hejda opinionsraset och på allvar utmana regeringen Reinfeldt. Å andra sidan finns det på flera håll en övertygelse om att partiet borde utse sin ledare i en öppen process, där medlemmarna för möjlighet att förhålla sig till olika kandidater vilka i sin tur får möjlighet att berätta hur de vill leda och utveckla socialdemokratin. En sådan process tar tid.
Erkänner att jag har stor respekt för alla partikamrater inklusive Bjereld som just medlemmar i samma rörelse men saknar respekt för professorer, doktorander m.fl i statskunskaps förmåga att göra mer avancerade analyser av det dagsaktuella läget inom socialdemokratin. Nivåmässigt ligger de i paritet med de på inrikespolitik specialiserade journalister som är ett annat av medias favoritintervjuobjekt dessa dagar och andra ”experter”.
Själv är jag partimedlem men saknar varje form av fördel av detta under denna partiets största kris i mannaminne. Hänvisas helt till mer eller mindre korkade uttalanden och beskrivningar av händelseförloppet såsom det beskrivs i media. I fredags hävdade Carin Jämtin att VU uttalat sitt förtroende för Håkan Juholt, idag kan jag i Aftonbladet läsa att VU hade en omröstning i frågan där 9 saknade förtroende, bara 3 förklarade sig ha det. Just nu säger samma Jämtin i TV (Rapport) att ”vi har nu beslutat att ha ett förslag till partistyrelsen på fredag”. Den diskussionen borde föras så att även medlemmar kan delta, fundera över argumenten, ta ställning men det verkar vara något som VU tror kan hållas internt och sakna intresse bland medlemmarna. Vi medlemmar får möjligen ta del av detta via kvällspressen. Jag finner detta obegripligt. Jag finner det kränkande. Jag finner det så korkat att jag inte förstår hur en sådan linje vinner stöd i VU och accepteras av de distriktsordförande som trots allt verkar hållas lite informerade.
Vidhåller att partiledarfrågan är rätt underordnad politiken. Självfallet behövs kanske en tillförordnad, men det ska ses som en tillfällig och tidsbegränsad lösning fram till ordinarie kongress. Ungefär som Stefan Stern säger i SvD idag:
– Sätt igång politikutvecklingsarbetet. Det var ett misstag efter valet att tro att allt handlar om kommunikation och retorik. Politik handlar om människors drömmar och rädslor. Formulera svar och börja i sysselsättningsfrågan. Arbetslösheten ökar – hur ser S program ut? De svenska storföretagen kommer att vara fortsatt viktiga, men jobben kommer i mindre och växande företag.
Precis som Erik Laakso hävdar så har vi gott om tid t.o.m. så gott om tid att poltiken bör prioriteras före partiledarfrågan. Nu behöver bara konstateras att val ska ske på ordinarie kongress 2013 och att en öppen process inför det ska inledas under senhösten i år. Till dess bör en tillförordnad partiledare driva politkutveckling i samma öppna anda engagerande hela partiet och alla intresserade runt detsamma. Peter Högberg har ett förslag till beslutspunkter som jag antar ställs till partistyrelsens förfogande – de kan åtminstone tjäna som en utgångspunkt för diskussionen tycker jag. Stefan Lindgren har lagt ett anspråkslöst förslag när det gäller politikutvecklingen (som åtminstone beträffande EU-frågan inte överensstämmer med min syn) som åtminstone pekar ut några områden som kan diskuteras – tyvärr pekar han dock inte ut en riktning och det är det jag tror vi saknar mest, kanske uttryckt som en ny vision som tydliggör vad frihet, jämlikhet och solidaritet faktiskt innebär några tiotal år in i framtiden.
Intellektualisera politiken – en intressant paroll jag hittar i Bengt Göranssons 5 reflektioner över Juholts avgång!
Technorati Tags:
Aftonbladet, Bengt Göransson, Carin Jämtin, demokrati, Erik Laakso, Håkan Juholt, Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Ulf Bjereld, VU, Stefan Stern
Senaste kommentarerna