Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Ku Klux Kristdemokrat (Blogge Bloggelito regeringsblogg)
Ku Klux Kristdemokrat (Blogge Bloggelito regeringsblogg): “Grunden för denna ökade intolerans står att finna i alliansregimens politik, som har skapat ett hårdare och kärvare samhälle och stärkt kristendomens aktier, inte minst genom att man har klubbat eller aviserat kristna morallagar på löpande band (stärkt sexköpslag, vidgad barnporrlag, ny djursexlag), pläderat för en kristet baserad värdekanon i skolan, agiterat för obligatorisk kunskap i svenska för medborgarskap, förfäktat slöjförbud, föreslagit integritetskränkande könskontroll av gymnasieflickor, förordat inskränkningar i vuxna kvinnors rätt att utföra mödomshinneoperation (samtidigt som man bevarar och försvarar den kristjudiska ceremonin att stympa småpojkar) och i allra största allmänhet verkat för större intolerans och mer (kristen) homogenitet på alla områden.”
Blogge Bloggelito konstaterar att “Sverige är inte längre bara smygrasistiskt, utan allt mer öppet inskränkt och främlingsfientligt” och beskriver den ökade intoleransen som sprider sig till allt fler områden. Han tar också upp det faktum att detta bland annat är synligt i många kommentarer på tidningars artiklar. Länstidningen i Södertälje utgör et bra exempel på detta där allt möjligt kryper fram, och då tas ändå en del bort (vilket jag inte gillar). Ett exempel är en artikel om en våldtäkt som publicerades häromdagen.
Tyvärr är ju inte det Blogge kallar “kristna morallagar” något som bara förekommer inom den nuvarande regimen. Om ni lovar att inte skvallra för Blogge kan jag avslöja att socialdemokraterna i helgen antog en valplattform inför valet till EU-palamentet nästa år. I den kan man läsa:
Stoppa människohandel och prostitution. Vi accepterar inte att människor utnyttjas genom prostitution. Vi vill sätta press på medlemsländerna att förbjuda sexköp. EU ska agera för att sätta stopp för alla former av människohandel.
Här tycks man ju helt ha abdikerat inför just den kristna moralbaserade sexsynen och dess vanliga retoriska grepp att blanda samman frågan om människohandel och prostitution. Om man inte använder människohandel som argument nyttjas istället frekvent argumentet att det finns många utsatta personer bland sexsäljarna. Som socialdemokrater är och skall vi förstås vara emot människohandel men lika självklart för varje enskild människas rätt att bestämma över sin kropp.
Dessutom anser jag att Erik Laaksos retoriska fråga “”http://www.eriklaakso.nu/?p=1">Är sexköpslagen försvarbar?" naturligtvis måste besvaras med nej.
Epost – effektivt vapen
Mejlbombas av
Ipred-motståndarna: "– Vi har instruerat ledamöterna om hur man använder det befintliga e-postsystemet på ett enkelt sätt så att man kan hantera det här, säger Lars Östberg, IT-chef på riksdagen.Sorteras ut
Från och med september kan ledamöterna med hjälp av IT-avdelningen styra massmejlen till en särskild mapp.
– För oss kom det som en överraskning att man använder e-post på det sättet och det ledde till stor frustration eftersom ledamöterna inte kunde läsa den övriga e-posten i telefonerna, säger Östberg."
Man skulle förstås kunna raljera över att en folkvald politiker som Fredrick Federley kallar mail från väljarna för helvetesproblem och meddelar att han raderat 1800 för att få en tom inkorg. Det skall jag inte göra.
Jag skall istället raljera över att Lars Östberg som uppges vara IT-chef på riksdagen blivit överraskad av att man använder epost. Hallå, hur mycket fantasi krävs för att räkna ut det. Sanslöst – måste man inte ha någonslags kompetens för att vara IT-chef i Sveriges riksdag?
Behöver förresten inte riksdagsmän registrera inkomna handlingar, vi borde väl som medborgare kunna kontrollera attt de mottagit våra åsiktsyttrngar?
Dessutom var det faktiskt redan någon gång i slutet av 90-talet jag föreslog ett projekt som skulle utveckla verktyg för att just hantera stora mängder epost – ett projekt som inte fick tillräcklig finansiering då för att kunna fullföljas.
Vad bestämmer politiken
Jonas Morian: Politik är en fråga om förtroende: “Det blåser allt snålare om ”http://www.makthavare.se/Mona_Sahlin">Mona Sahlin. I veckan som gått så har hon fallit från förra årets andraplats till plats 6 i tidningens Fokus rankning över landets 100 mäktigaste. Och enligt en Sifoundersökning beställd av pr-byrån Westander så känner bara 33 procent av svenskarna störst förtroende för Mona Sahlin som statsminister, medan 55 procent känner störst förtroende för Fredrik Reinfeldt.
Jämfört med en tidigare mätning i april i år är det ett ras på 8 procentenheter och en statistiskt säkerställd nedgång. Det är den lägsta siffran sedan Sahlin valdes till socialdemokraternas partiledare i mars 2007, uppger Aftonbladet.
Samtidigt fortsätter Allianspartierna att knappa in på oppositionens försprång. På en månad har gapet minskat fyra procentenheter, visar SvD/Sifos novemberbarometer."
Politik har mycket lite med opinionsmätningar att göra. Politik har faktiskt lika lite med valresultat att göra. Politik är inte en tävling och man toppar inga lag i politiken. Politk är att vilja.
Om den politik man utvecklar väcker gensvar hos tillräckligt många kommer man att vinna val, med den reservationen att det förutsätter at man kan kommunicera sitt budskap. Som alltid – det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda.
Spelar då inte opinionsmätningar någon roll? Jo självklart då de mäter just effekterna av – om man nu tror på sin politik – av de kommunikativa ansträngningarna. De mäter hur folk möter budskapet. Misstror folket den politik man formulerar i debatter, i samtal, i artiklar kommer man att få dåliga siffror helt enkelt.
Visst kan man vinna val på att triangulera, att låta analyser av opinioner vara grund för formulering av politiken. Gör man så borde man ägna sig åt annat t.ex. marknadsföring.
Jag tror att få bekymrar sig om att Mona Sahlin slirar lite i taktiken när det gäller regeringsalternativ. Jag tror de är betydligt mer bekymrade över vad socialdemokraterna faktiskt vill och dess förmåga att formulera en politik för 2010-talet. Jag tror att det var när den dunkelt formulerade politiken för framtiden dunkelt kommuniceras som opinionssiffrorna vände. Otydligheten i regeringsalternativsfrågan kan då ha bidragit något men inte mycket.Men det är förstås mycket enklare att haka upp sig på en “formaliafråga” vilket förstås mer professionella tyckare gärna gör.
Dessutom är det så att diskussionen om att i förväg bestämma sig för koalitionspartner(s) är att låta motståndaren bestämma agendan. Finns ingen anledning att göra så,
Schyman & Schlaug inga snikna snyltare
Schyman & Schlaug inga snikna snyltare | Debatt | Aftonbladet: “Men de söker ju inte jobb, heter det. De slår dank och lever på sina ”lyxpensioner”. Gör de? Kanske finns det sådana fall. Men Schyman och Schlaug slår inte dank. De är högaktiva i en verksamhet som utgör en grundval för demokratin – samhällsdebatten. Om de tar betalt för föredrag och annat får de lägre inkomstgaranti. Om de låter bli att ta betalt får de högre inkomstgaranti – men föreningar och klubbar och vanligt folk får större chans att lyssna på dem. I en stat som betalar miljarder till författare, konstnärer, teatrar och filmmakare – vad är det för fel om en del f d politiker får statligt arvode för att hålla igång samhällsdebatten?”
Visst är det en fantastisk argumentering Garthon för. Att f.d. (observera före detta) riksdagsmän skulle spela en för det demokratiska samtalet avgörande roll är naturligtvis bara trams. De får väl delta i den debatten på lika villkor som alla andra dvs använda sin fritid – det finns t.ex. 10 000 bloggar på knuff). Att de efter en kortare övergångsperiod skall skaffa sig arbete och egen försörjning är väl ändå fullständigt självklart.
Dessutom borde riksdagsmän ha ersättning i relation till tidigare inkomst med tillägg för oreglerad arbetstid så att de kan återgå till ett normalt liv när de blir bortröstade/slutar/byter parti.
BRM om MLR part 1 framgångsrik
En del av mitt liv ägnar jag åt arbete (rätt stor faktiskt). Nu senast har jag ägnat en vecka åt en mycket viktig – men för den oinvigde förmodligen helt obegriplig – fråga, näligen om nästa generations stadard för metadata om lärresurser. Projektet att få fram en sådan har pågått under flera år (snart fem tror jag) och har varit kantat med en hel del diskussioner. Nu börjar vi emellertid se ”ljuset i tunneln). Det möte från vilket jag rapporterat om på Mjuk infrastrukturbloggen (också publicerat nedan) var sett ur ett svesnkat perspektiv mycket famgångsrikt och i nästa omgång av processen (inom ISO skickar man ut förslag til ny standard för omröstning i flera omgångar, varje gång efter att dokumentet reviderats i enlighet med de kommentarer som kommit in):
MLR Abstract Model: ”Ambjörn Naeve har modellerat den abstrakta modell vi vill ge MLR i det för ändamålet utmärkta verktyget Conzilla.”
Den gångna veckan har jag ägnat åt att diskutera alla de kommentarer (500+) som inkommit under omröstningen om det aktuella förslaget till ramverk för metadatastandarden för lärresurser (MLR). Under det senaste året har vi tillsammans med norska, tyska, australienska och nyazeelänska experter/nationella standardiseringsorgan försökt introducera en med semantisk teknologi kompatibel abstrakt modell – och nu har vi i huvudsak lyckats.
Vid mötet som hölls på Superlec i utkanten av Paris beslutades att modifiera det förslag som varit ute för omröstning så att det mer explicit uttrycker den modell standarden bygger på och att den modellen, även om den inte använder RDF-terminologi och heller inte direkt refererar DCMI Abstract Model, gör att MLR kommer att bli ”semantic enabled”.
Resultatet av mötet i Paris kommer att publiceras för kommentarer i slutet av december (en s.k. sneek peek FCD) för att sedan slutligt fastställas på och skickas ut för omröstning efter SC36-mötet i Wellington i mars 2009. Lyckas det – vilket verkar troligt – kommer det att finnas en färdig standard i form av ett ramverk (framwork) i början av 2010.
Bard underhåller
Liberati och omvärlden: "Från mig (Mikael Nilsson, min anm.):
Ah, ser fram emot programmet, tack!Vad bra att se att ni är för IPRED, då vet man ju vad ni står för! IPRED förstärker ju inte äganderätten per se, utan ger ju mest utökade repressiva verktyg till upphovsrättsinnehavare så som dig själv.
Jag tolkar det som att det är den principen som är den rätta för er i Liberati. Det ska bli intressant att höra om dessa principer på hearingen.
Det ska också givetvis bli intressant att höra vad Camilla har att säga, även om jag gärna vill höra henna tala för sig själv.
Er “pragmatiska liberalism” innebär alltså att ni inte tolererar deltagare med andra liberala åsikter, i en fråga som ni inte ens tycker är viktig?
Frågan är om ens folkpartiet själva är så intoleranta…
/Mikael
Från Alexander:Vi tolererar INTE andras tokerier INNE i Liberati, nej!
Du är ju med i Piratpartiet. Du får väl hållas där. Vad ska vi med dig till i Liberati? Du tycker ju inte som oss. Jag har väl rätt att ha med vem jag vill. Liberati har rätt att bjuda in dem vi vill prata med och skita i alla andra. Din gegga har vi ju redan hört till leda. Piratpartiet skriker ju sitt budskap mot alla hela tiden. Det är ju det som är så tröttsamt. Nu är det intressantare att höra andras röster.
Och vad är det att sno andras egendom på en dator om inte att ha ett repressiv verktyg???
Men fortsätt du slänga stenar i ditt glashus. Det får stå för dig.
Cheerio
Alexander"(Hittat via knuff.)
Man ska inte ägna sig åt lyteskomik så jag avstår från kommentarer. Kan bara rekommendera alla att läsa Mikael Nilssons mailväxling med Alexander Bard.
Bara några noteringar:
Det är oerhört svårt att förstå att någon uppfattat folkpartiet som ett liberalt alternaitv i svensk politik under de senaste låt oss säga 30 åren (eftersom det är vad jag kan överblicka av egen erfarenhet).
Det är oerhört svårt att förstå (dock lite mindre) hur någon kan uppfatta Piratpartiet som ett realistiskt alternativ. Detta oaktat det faktum att de spelat en betydande roll för motståndet mot integritetsinskränkande lagstiftning de senaste åren.
Max Andersson har för övrigt skrivit en rolig kommentar om film- och spelindustrins spammande av riksdagen.
Partiapparat versus bloggare
Vadå bloggkamp?: “Om man vill ”http://www.metro.se/se/article/2008/11/06/20/2318-57/index.xml">”vinna bloggosfärens sympatier” finns i princip bara en sak att göra, nämligen att driva en politik som bloggosfären gillar.
–—-Och för att anknyta till resonemanget i det första stycket är det i första hand det politiska innehållet i Obamas plattform som gjorde susen, speciellt ställt i kontrast till de katastrofala år som varit under Dubya. It’s the politics, stupid. Politics first, och en bloggstrategi kan bara användas som komplement till en kristallklar politisk struktur som har möjlighet att vinna gehör.
–—-Nyckelordet är ”change”, inte att konservera sig i mittens rike à la svenskt femtiotal. Ställ till med ”change” i politiken, och bloggarnas stöd kommer med automatik. Ty det bloggarna är ute efter är just ”change”, i annat fall skulle vi inte blogga. ”Change” i kalla kriget-mentaliteten och den Dubya-inspirerade terrorkampen. ”Change” i fildelnings- och upphovsrättsfrågorna. ”Change” i sex- och moralpolitiken. ”Change” i konstitutionella frågor och politikens maktdelning. ”Change” speciellt i de många frågor som inte har med ekonomi att göra, utan mer anknyter till livsstil och personlig frihet. Det är där slaget om bloggarna måste stå, och det är där partierna måste engagera sig – genom deltagande och interaktivitet, genom att låta flödet gå i båda riktningarna, att påverka och låta sig påverkas, att forma politiken live.
"
Blogge Bloggelito har rätt och jag tror att det är ytterst få av de politiska partiernas ledare som fattar detta. Jag tror att de (i bästa fall) tror att bloggosfären kan användas, jag tror at de tror att det kan vara ytterligare en kanal för i huvudsak envägskommunikation av traditionell modell. Så är inte fallet.
Vi ser ju också att vällovliga försök att närma sig bloggare haltar – det är kommunikatörer som anlitas, kontakterna baseras på försök att ge exklusive information – när det borde vara ledande politiker som kommunicerar med, debatterar med.
Kanaler som YouTube missbrukas genom publicerandet av TV-liknande produktioner istället för att generera hypade klipp som är nytänkande, har självinsikt, distans, är kul.
Bloggare (och jag menar då enskilda bloggare – bloggosfören är inget kollektiv när det gäller åsikter m.m.) kan tänkas engagera sig för en politik om de tror på den. Ett sådant engagemang kan jämföras med de traditionella frivilliga (ej arvoderade) valarbetare som knackar dörr, står i valstogor.
Det som skiljer bloggarna från de traditionella valarbetarna (förrutom att de bl.a. är aktiva 24/7/365) är att de inte finner sig i att basunera ut budskap som de inte personligen gillar och att de förväntar sig att deras synpunkter skall tas emot, tas om hand och få betydelse i formandet av politiken.
Det senare tror jag faktiskt borde vara tyndpunkten i ett politikst partis bloggstrategi – alltså hur skall partiet kunna använda sig av alla “kärleksfulla kritiker” som numera syns och hörs. Tidigare har ju alla dessa åsikter i bästa fall filtrerats fram genom en hierarkiskt uppbyggd partiorganisation – nu har vi kapat alla mellanled. Det är inte partiledningar som blir obsoleta utan snarare så blir mellanleden obsoleta i egenskap av den enda förbindelsen mellan väljare, vanliga medlemmar och ledningen.
Alexandra på HBT-sossen, som jag hittar via Erik Laakso, citerar Marita Ulvskog:
Marita Ulvskog till Metro: Vi förlitar oss på vårt folkrörelseengagemang. Vi känner till drygt 500 socialdemokratiska bloggare och dem har vi såklart kontakt med. Partiet har en tjänst vikt för arbetet med bloggkontakter och som hanterar vårt öppna bloggnätverk. Bloggare vill inte vara megafoner utan ha saklig information och därefter göra en egen bedömning.Vi har kontinuerligt sedan 2006 haft seminarier, träffar, gjort bloggintervjuer på YouTube, arrangerat möten mellan ledande företrädare och bloggare. Bloggande är för oss folkrörelsearbete i en ny tappning. […]
Bloggosfären bidrar till ett bredare medielandskap och ger alla möjlighet att göra sin röst hörd och delta på ett annat sätt. Jag tror att bloggosfären kommer vara en etablerad del av valrörelsen 2010.
Uppenbarligen har Ulvskog förstått åtminstone 50% av frågan. Som synes saknas resonemang kring frågan om hur bloggarna kan bidra till formandet av partiets politik. Det är de resterande 50%-en:-)
Socialkontor kvar i Hovsjö
Hot tvingar socialkontor att flytta från Hovsjö: “Ungdomsgängets hot och trakasserier mot socialsekreterarna tvingar kommunen att flytta kontoret från Hovsjö. Annars hotar Arbetsmiljöverket med vite på två miljoner kronor.
Hot, sabotage och trakasserier är vardag för socialsekreterarna på barn- och ungdom i Hovsjö.
Ofta leder omhändertaganden av barn till hot och hämndaktioner från anhöriga. Bilar rispas, hot och okvädningsord skriks mot handläggarna och till och med dödshot har uttalats.
Bakom de flesta aktionerna står ungdomsgäng – ofta anhöriga och kompisar till omhändertagna barn och ungdomar. Men vissa är så unga som tio år, andra 25 år.
– Det är mycket otryggt att lämna kontoret, säger skyddsombudet Sonja Björkman, som i somras dokumenterade incidenterna och anmälde till Arbetsmiljöverket.”
I en som vanligt tämligen usel artikel av Torbjörn Granström (ibland undrar man över vad för slags journalister en liten lokaltidning som LT förmår rekrytera) beskrivs Arbetsmiljöverkets beslut angående socialkontoret i Hovsjö.
Vad som bl.a. inte framgår av artikeln är att det inte är fråga om ett socialkontor för Hovsjö-borna utan en del av familj-, barn och ungdom som har lokaler på flera ställen i kommunen. Kontoret har hela kommunen som upptagningsområde. En annan faktor som heller inte belyses i artikeln är att socialkontor och socialarbetare utsätts för hot och trakasserier (tyvärr) överallt i vårt land, i över tid varierande grad förstås. frågor som gäller människors försörjning deras barn, ev omhändertagande och liknande väcker att fullt naturliga skäl starka känslor. Att man vill försvara sin personliga eller familjära integritet är helt naturlig.
Nu förändrar detta knappast något i sak – det vore helt enkelt en skandal av närmast monumentalt format om kommunen vek sig för denna utpressningstaktik Arbetsmiljöverket tillämpar och som innebär en abdikation inför de ligister som trakasserar personalen (undrar om inte Arbetsmiljöverket överskrivder sina befogenheter när de beordrar flyttning – att de kan ställa krav på att personalen har skydd m.m. är förstås helt rimligt men att de kan ha synpunkter på var den skall bedrivas verkar egentligen inte ens rimligt – å andra sidan det finnas annan orimlig lagstiftning).
Jag utgår från att det åtminstone för oss socialdemokrater är fullständigt självklart 1) att vi inte accepterar att personal trakasseras och är beedda att gå mycket långt i arbetetet med att säkra dess trygghet och 2) att vi inte för ett ögonblick överväger att tillgodose Arbetsmiljöverkets krav. Vi måste hävda att kommunal verksamhet oavsett vilken måste kunna bedrivas varsomhelst i kommunen under för personalen rimliga vilkor.
Den här frågan handlar om att vi dvs det svenska samhället inte accepterar att verksamheter kan störas genom hot och trakasserier – det är oacceptabelr beteende och det är beteendet som skall åtgärdas (ingenting annat).
(Indirekt handlar frågan också om synen på vår kommun och den kommunala verksamheten – om vi är en, med betoning på en, kommun i vilken kommunala verksamheter finns utspridd eller om vi är en centralort som har ett antal helt perifera områden utanför centralortens absoluta centrum. Om vi år 2008 fattar att det inte utgör något som helst problem att bedriva verksamhet geografiskt utspridd eller om vi håller oss med helt inkompetenta chefer som tror att enda sättet att bedriva rationell, effektiv, samordnad verksamhet är att ha den samlad under samma tak.)
Bomb skakade studenthotell | Nyheter | Aftonbladet
Bomb skakade studenthotell | Nyheter | Aftonbladet: "En av eleverna har stått i köket och tillverkat en hemmagjord svartkrutsbomb som plötsligt exploderade.
–Polisen betraktar inledningsvis explosionen som en olyckshändelse och har inga brottsmisstankar.
"
Självklart – det finns ingen anledning att misstänka någon form av brott vid misslyckad bombtillverkning.
Kan dock tänka mig några frågor, som är det inte lite vårdslöst att tillverka bomber i köket eller vad skulle bomben användas till.
Packade sillar
Färre sittplatser testas i t-banan: “För att minska trängseln i t-banan gör SL nu ett försök med vagnar med ståplats. I januari ska fyra ordinarie tunnelbanevagnar möbleras om, och gå på prov i tunnelbanans röda linjen.”
(Hittat via knuff.)
Intressant – för att minska trängseln försöker man öka antalet passagerare i vagnarna!!
Detta är väl bara ett ytterligare steg i ambitionen att avhumaniserar kollektivtrafiken. Sedan tidigare är toaletter en sällsynt företeelse i buss- och tunelbanetrafiken liksom pendeltågen. Vanlig tågtrafik tillåter inte längre hanterandet av bagage. Nu skall folk inte heller kunna sitta ner. Vad blir nästa steg – packare som i Japan?
Mattias Ericsson, uppenbarligen en klimatalarmist, skiter i det. Packet skall packas och de som väljer att åka bil har förstås inga legitima skäl till det, de sitter ju bekvämt och bör straffas för det. Ericsson lyckas t.o.m. bli upprörd över att borgarna lägger ner en plantskola – en uppenbarligen ur miljösynpunkt viktig kommunal verksamhet.
LasseB tycker att
Dessa vagnar visar bara vilken syn på resenärerna som SL och politikerna i Stockholms läns landsting har på det stora flertalet i befolkningen, de ser dessa människor som boskap som skall transporteras på billigaste sätt.
Dessa vagnar är ett hån och inget annat mot Stockholms redan i dag hårt prövade kollektivtrafikresenärer.
Sahra Vaggeryd är bitter hela tiden och undrar
Hur mycket större intäkter måste SL ha, för att kunna ha råd att rusta upp perrrongerna t.ex. genom att inglasa dem?
apropå att fler passagerare borde generera mer intäkter och inglasade perronger skulle rädda liv.
Sid på Alltid vaken tycker att deta är
Ett mycket bra förslag, välkomnar det verkligen!
och vill för övrigt ha plats för sin barnvagn. Det tycker däremot inte GreenSweden som är mycket negativ till boskapsvagnaran och vill införa avgift för dem med “vräkiga” barnvagnar
Dessa kunde betala en trängselavgift på t ex 100 kr eller förbjudas i rusningstid. Kloka föräldrar håller sig med en enkel smal modell lämpad för bussar och tåg.
Senaste kommentarerna