Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Laakso läser gamla partiprogram
Undertryckta klassers frigörelse | På Uppstuds: ” En deltagare skrev: ’Man har gjort sina gamla politiska lösningar till ideologi och så har man glömt bort målen och de grundläggande värderingarna.’”
Erik Laakso refererar till en anonym (för oss läsare) deltagare i något diskussionsforum. Att det är en utmärkt beskrivning av ett geniunt problem i den socialdemokratiska rörelsen är dock sant. Dettta kan om inte annat ses bara genom att läsa rubrikerna på t.ex. s-bloggar. Vi ser det också just nu inte minst i diskussionen om hur välfärden ska organiseras (som jag något kommenterade igår), även om dagens tema ju förstås är Ekots avslöjande av hemliga vapenfabriksprojekt i Saudiarabien.
Laakso tar citatet som utgångspunkt för en excursion i partiets partiprogram och finner att en gemensam nämnare i de tidigare sådana är formulering som
Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra de undertryckta klassernas sociala frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen.
Laakso fastnar för uttrycket ”de undertryckta klassernas sociala frigörelse” och pekar på att vi idag saknar en analys av såväl vilka dessa klasser är som hur deras frigörelse ska se ut. Det är nog sant men själv skulle jag vilja ta fast på helheten i det citerade stycket, som utgångspunkt för diskussionen om vad som är uppgiften idag och inte minst vad som kan utgöra medlen. Vilka är det idag som på samma sätt men på en väsentligt högre materiell standardnivå antingen är helt beroende av lönearbete för sin existens och när sådant saknas av att med mössan i hand hanteras av just den borgerliga statens tjänstemän – där finns de som kan definieras som underklass med dåtidens terminologi. Omdanandet av det borgerliga samhällets ekonomiska organisation påbörjades då med såväl kooperativa lösningar, gemensamt finansierade kassor och kämpa för demokrati. Tror att vägen är densamma nu som då. Och ”social frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen” betyder åtminstone för mig uppnåendet av full kontroll över den egna livssituationen fritt från överhetens pålagor i form av moralism, lagreglering av privata förhållanden osv.
Fortsättningen på citatet ovan lyder
Huvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet, som upplöst de gamla småborgerliga samhällsförhållandena, samlat förmögenheten i ett mindretals händer och gjort motsättningen mellan arbetare och kapitalister till det nutida samhällets mest utmärkande drag.
Detta är väl antagligen den riktigt stora olösta frågan för det är ju ingen tvekan om att förhållandet är exakt detsamma idag. Någon egentlig diskussion om hur omdanandet av det borgerliga ekonomiska organisation ska gå till för att upplösa denna motsättning, denna samhällets mest utmärkande drag har vi väl inte. Tvärtom så har vi valt att tro att staten inte utgör en del av den organisationen, att jämlikhet kan uppnås med stöd av likhet inför lagen, tillgång till utbildning m.m. utan att den verkligt avgörande frågan om tillgång till (makt över) kapital förändras.
Att staten springer kapitalets ärenden illustreras ju idag utmärkt av exemplet vapenfabriksexport nämnt ovan.
Technorati Tags:
Arbetarklass, demokrati, ekonomi, Ekot, Erik Laakso, Ideologi, Jämlikhet, Kapitalet, Klass, Klassanalys, Politik, Socialdemokratiska Arbetarepartiet
Senaste kommentarerna