Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Fastighetsskatten hålls oförändrad
Per Nuder har idag meddelat via en debattartikel (som också finns publicerad i DN) att de nya taxeringsvärdena inte kommer att få slå igenom på fastighetsskattenivån. Utmärkt. Jag tycker precis som herr Nuder att beskattning av faastigheter är rimligt. Jag tycker också som herr Nuder att den nuvarande totala nivån (ca 30 miljarder) förefaller rätt OK. Däremot så vill jag se en förskjutning av skatteuttaget mot försäljningstillfället, sk. reavinstbeskattning, eftersom det skulle göra skatteuttaget mer transparent och därmed begripligt ur den enskildes synpunkt. Att som nu betala ett antal tusenlappar per månad/år för något som faktiskt inte ger någon löpande avkastning är lätt att framställa som orättfärdigt vilket också högern gör sitt bästa för att göra.
Nu fryser vi taxeringsvärdena: “Såväl översynen av skattesystemet i sin helhet som det nya bostadsfinansieringssystemet kommer att påverka fastighetsskattens utformning i framtiden. I avvaktan på dessa processer är det rimligt att frysa uttaget av fastighetsskatt för både småhus och flerfamiljshus.
Detta innebär att de nya taxeringsvärdena inte kommer att leda till högre fastighetsskatt för någon under de kommande åren – oavsett om man bor i eget hus, i bostadsrätt eller hyresrätt. Fastighetsskatten blir kvar och kommer att fortsätta att inbringa närmare 30 miljarder kronor, men ökningen av uttaget bromsas i avvaktan på skatteöversynen och att det nya bostadsfinansieringssystemet är på plats.”
(Via Socialdemokraterna.)
Technorati Tags:
Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Fastighetsskatt, Högeralliansen, DN, Per Nuder
Herr Nuder utlovar också en översyn av skattesystemet i sin helhet – det är bra. När man som i fastighetsbeskattningen har måst införa begränsningsregler och liknande blir systemet till slut i viss mån kontraproduktivt t.ex. blir det ju intressant att redovisa låg inkomst (främjar svartjobb) eller att skriva egendomen på annan med lägre inkomst. Systemet blir helt enkelt manipulerbart – sådant borde vi få bort.
Per Nuder skriver också: Nu när det går bra för Sverige behöver inte inkomsterna från fastighetsskatten öka mer än den skatten inbringar i dag. Dessutom finns det skäl att se över fastighetsskatten i ett större sammanhang.
Borde inte samma resonemang kunna tillämpas på t.ex. skatten på bensin? Här skulle jag också vilja se en “frysning” av nivån på skatteuttaget. Som det nu är ökar skatteintäkten per såld liter vid varje höjning av det internationella priset. Det är inte rimligt. Utfasningen av användandet av bensin/diesel borde inte ske på de svagas beskostnad vilket ju blir fallet när priset utgör instrumentet.
Det här vill jag egentligen höra i Björkvik, Persson
Aftonbladet skriver idag på ledarsidan om vad vi vill höra av Persson i morgondagens tal i Björkvik. Tycker kanske att användandet av “vi” i sammanhanget är lite övermaga – vilka anser sig Aftonbladets ledarsida tala för?
Bortsett från det har de rätt när det gäller en del frågor och helt fel när det gäller andra – hela “brevet” har rubriken Det här vill vi höra i Björkvik, Persson
1. Jobben viktigast
Helt rätt – frågan är ju bara hur. Jag vill höra både satsningar på offentlig sektor och en verkligt offensiv politik för att skapa förutsättningar för fler företag, mer produktion, fler tjänster. Ge fler möjlighet att konsumera mer!
2. Inga fattiga barn
Helt rätt – jag har dock som jag skrev om häromdagen fortfarande lite svårt att få grepp om problembilden. Det måste ju t.ex. gå att försörja en familj på en lön – högre löner eller lägre skatt?
3. Kärnkraften måste avvecklas
Helt fel. Ställ gärna högre krav på säkerheten och förbättra tillsynen men det gröna folkhemmet förutsätter att vi kan bibehålla (och möjligen har behov av att öka) vår energiproduktion. Att avveckla innebär för överskådlig tid högre elpriser, osäkrare tillgång, mer fossila bränslen.
4. Ja till delad föräldraförsäkring
Helt fel. Det är inte jämställdhetsbefrämjande med lagstiftning som påtvingar enskilda familjer (de som råkar vara traditionellt heterosexuellt uppbyggda) ett visst beteende. Människor måste själva få bestäma något – hur de vill fördela uppgiften att ta hand om barnen när de är små är ett sådant område. Att vi skall vara jämställda innebär inte att vi skall sudda ut könsskillnader – även i ett jämställt samhälle kan man ha på kön baserade roller.
Technorati Tags:
Demokrati, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Miljö, Göran Persson, Aftonbladet
5. Ökade resurser till utsatta skolor
Hlavt fel. Det är rätt att dessa skolor behöver mer resurser. Det är lite tveksamt med riktat statligt stöd. Skapa större utrymme för kommunerna att själva ta sitt ansvar och ge dem kunskap, verktyg att göra det.
6. Ny politik för att etablera nyanlända
Helt rätt. Arbete så snabbt som möjligt, egen bostad (där man själv valt att bo). stöd till egenföretagande.
7. Sverige ska tala med högre röst
Absolut – och alltid till stöd för förtryckta
8. Glöm inte folkrörelsesjälen
Helt rätt – det fins mycket att göra för att (åter)skapa en levande folkrörelse som passar vår tid – kunniga medborgare med tillgång till oöverträffade kommunikationsmöjligheter.
Dagens irritation – något om prissättning
Jag är en rätt trogen kund både hos OK och hos COOP. Ibland förirrar jag mig dock in i andra butiker och konfronteras då med ibland samma varor till andra priser. Det kan förstås variera i båda riktningarna men just nu irriterar mig två exempel där OK och COOP har väsentligt högre pris på relativt sett billiga varor.
Det började med att jag behövde nya filter till den för året nya poolen – tror den heter Intex. Några sådana hade de inte förra veckan på COOP Forum i Södertälje (idag fanns det men ingen ringde och meddelade trots att jag lämnat telefonnummer). Eftersom de inte hade förra veckan gick jag in på närbelägna ICA Maxi där de hade. På ICA kostade filtren 59 kronor styck – rätt överkomligt. Idag upptäckte jag att COOP Forum tar 79 kronor styck för samma filter. Det är ju en rätt uppseendeväckande prisskillnad.
Technorati Tags:
Södertälje, Personligt, Linköping, Ekonomi, COOP, OKQ8, OK
Köpte LHM-olja till hustruns bil häromdagen på OKQ8 på Stålhamravägen. Det var ett nytt (för mig) märke och därmed utformning på flaskan. Den kostade 100 kronor per liter. I Linköping igår kom jag på att det vore bra att ha någon liter också i min bil varför jag svängde förbi Statoil i Ryd. Där kostade samma mängd LHM-olja 78 kronor litern. Också detta en rätt uppseendeväckande prisskillnad.
Undrar hur man inom OK respektive COOP resonerar när man kan komma fram till så procentuellt sätt mycket högre pris?
Ehrenberg har både rätt och fel
Herr Ehrenberg konstaterar – med referens till Per Nuder att det nu är skördetid. Han visar sedan förstås att vi är ett extremt rikt land där stora (gigantiska vinter) genereras både i vårt näringsliv och i den offentliga sektorn (det senara måste dock vara lite ojämt fördelat i landet?). Han pekar också på det faktum att vi i realiteten inte alls behöver fokusera på “hotet från låglöneländer” som åtminstone hittills (Ehrenberg exemplifierar med AMS-statisktik från 2005) bara ytterst marginelt påverkar sysselsättningen.
I huvudsak har förstås herr Ehrenberg helt rätt. Frågan är dock om han har det när det gäller hur detta goda läge bör nyttjas. Han menar att vi (framföralt vänsterfolk) låtit sig högervridas för att många kan tänka sig att privatisera, avgiftsbelägga m.m. Här tycks Ehrenberg mena att deta inte är tekniska frågor utan ideologiska.
JOHAN EHRENBERG om lysande utsikter – och en feg, svag och korkad vänster: “Nej, jag tror inte “tvärtomutvecklingen” i Sverige handlar om att vi inget vet. Det är sant att inga medier rapporterar om 150 000 i en demonstration, eller om en ny underjordisk arbetarorganisering i Kina. Men genom internet har vi aldrig kunnat vara så välinformerade som nu.
Herregud, varje dag publiceras ju bevisen på hur rikt det här landet är. 75 miljarder gör de stora bankerna i vins-ter i år. Jämför det med den “reformbudget” Nuder, v och mp lagt så förstår du skratten i bolagsrummen. Nej, det är inte ens lönt att räkna upp miljardvinsterna exportbolagen gjort på den billiga kronan. Diskuterar du det så “försvinner jobben”.
I en tid av global expansion – där Sveriges kapitalägare varit bland de mest lyckosamma – diskuterar arbetarrörelsen “hoten från låglöneländerna”. (Fast bara 470 personer sas upp 2005 på grund av att företag flyttade utanför EU, enligt Ams). Arbetarrörelsen kämpar mot problem som inte är – jobbflytt, kapitalflykt, pensionsskulder – de “realistiska” letar lösningar i borgerlighetens papperskorgar, samtidigt som den offentliga sektorn gör minst 50 miljarder i överskott i år. Det finns snart 200 miljarder oanvänt i statsfinanserna och ändå accepterar vi hundratusentals långtidssjukskrivna och arbetslösa som skulle kunna få jobb i morgon.
Varför är det så här?
Varför blir världen radikalare i bättre tider, men arbetarrörelsen i Sverige räddare?
Inte ens LO tar kamp för högre löner när “övervinster” flinar hånfullt mot löntagarna, man skyller på Riksbanken, en lydighet som inte drabbat tyska fackföreningar (som har en minst lika nyliberal eurobank emot sig).”
Technorati Tags:
Kapitalet, Swedish, Politik, Socialdemokraterna, Kreativ ekonomi, Johan Ehrenberg, Göran Persson
Det är förstås rätt svårt att reda ut vad som är ideologiska frågor men för att börja. En rimlig utgångspunkt för vänstern är devisen “av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”:
Om detta skall gälla så brukar det vara klassiskt vänster att hävda att detta ordnas via skattesystemet. Det är naturligtvis inte ideologiskt utan faktiskt en teknik. Det går förstås bra att åstadkomam den ideologiskt motiverade fördelningen med avgifter.
En annan utgångspunkt är väl att alla skal ha lika rätt till service av olika slag (utbildning, sjukvård etc):
Den klassiska ståndpunkten är att detta bara kan ordnas om det offentliga står som anordnare av skolan, sjukhusen etc) Det kan ju knappast heller betraktas som en ideologisk utgångspunkt eftersom det snarare är finansieringen som bestämmer den lika tilgången inte vilken form som verksamheten bedrivs i.
Alltså – jag är rätt överens med Ehrenberg när det gäller analysen av läget. Också när det gäller valet av en offensiv radikal politik framför småpetande som oftast – på kommunal nivå – kommer att upplevas som fortsatta besparingar. Jag är inte hlt överens när det gäller synen på vad som är ideologiska övervägande och vad som är mer pragmatiska lösningar.
Jag är helt oense när det gäller synen på herr Persson – Ehrenberg skriver “Han verkar helt rabiat i sin motvilja mot starka kvinnliga ledare” och tar Annika Billström som exempel, tillåt mig småle (inte åt Annika utan åt herr Ehrenberg själv).
Kvinnor skall ha lägre lön
Samuel Strandberg f.d folkpartistisk kommunalpolitiker från Täby slår fast att det är fullt rimligt att kvinnor och utlandsfödda har lägre lön än män. Utgångspunkten är att medlingsinstitutet konstaterat att det föreligger en löneskillnad på 7% som saknar annan förklaring än kön respektive ursprung. Nu vet jag förstås inte hur institutet kommit fram till detta men normalt brukar man ju försöka rensa från faktorer andra än i detta fall just kön och ursprung dvs jämföra individer där allt annat är lika.
Marknaden bestämmer kvinnolönen: “Lika lite som man kan upphäva tyngdkraften
eller få vatten att rinna uppåt kan man åstadkomma en situation där kvinnor och utlandsfödda med dåliga språkkunskaper i medeltal har samma lön som män. På en fri arbets- och
lönemarknad värdesätts alla individer (oavsett kön eller etniskt ursprung) efter sina kvalifikationer och sitt värde som arbetskraft. De skillnader som därvid uppkommer beror inte på någon ondsint diskriminering från arbetsgivare utan är helt enkelt en följd av marknadens värdering. ”
(från SvD.)
Strandberg tar dock uppgiften som intäkt för ett resonemang som bygger på att kvinnor är barnlediga och har hör sjukfrånvaro och att utlandfödda inte behärkar svenska och att dessa grupper därför är mindre värda som arbetskraft. Därmed är löneskillnaden rimlig, enligt Strandberg, i en marknadsekonomi. Nu tror inte jag på herr Strandbergs resonemang eftersom jag antar att den funna lönsekillnaden faktiskt förklaras just av kön och ursprung. Jag tycker dessutom att det är ett viktigt korrelat i en marknadsekonomi att ha en aktiv lönepolitik och starka fackföreningar som kan arbeta mot löneskillnader av detta slag.
Technorati Tags:
Kapitalet, Swedish, Politics, Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Ali Esbati, Samuel Strandberg, Rättvisa
Tyvärr tror jag inte att de fackliga organisationerna är särskilt bra på detta. Inte ens när det rör stora kollektiv av kvinnodominerade yrkesgrupper som uppenbart har orimligt låga löner relativt andra grupper lyckas man särskilt väl. Undersköterskor/vårdbiträden/vårdare inom såväl sjukvård, äldreomsorg som gruppboenden är ett bra exempel på detta. Här talar vi om främst kvinnor som har under 20 000 kronor i lön och ingångslöner runt eller under 15 000. För dessa kan en “framgångsrik”(!!!) avtalsrörelse innebära att ingångslönen för en utbildad höjs 500 kronor.
Hittade Strandbergs artikel tack vare Ali Esbati.
Fastighetsskatten igen
Roland Sundgren skrev häromdagen en debattartikel i Aftonbladet där han förklarar/försvarar fastighetsskatten. Jag tyckte först att artikeln var usel och tänkte därför avstå från att kommentera den. Läste sedan att Erik Laakso tvärtom refererade till Sundgrens artikel som en bra artikel så jag blev förstås tvungen att läsa den en gång till:
Klar koppling mellan rätt till avdrag och fastighetsskatt: “Den borgerliga alliansen har kommit överens om att utreda att ta bort fastighetsskatten, och i stället införa en kommunal avgift på fastigheter.
Det är från början ett förslag från kristdemokraterna och var väl tänkt som en räddningsplanka för att vara kvar i riksdagen.
Kd-ledaren Göran Hägglund anser fastighetsskatten vara en konstig skatt trots att den finns i praktiskt taget alla länder.
Det är inte konstigare med fastighetsskatt än att betala skatt på räntor och aktieutdelningar. Fastighetsskatten är nämligen en skatt på avkastning på nedlagt kapital. Om du sätter in en miljon kronor på banken får du betala skatt på avkastningen, alltså räntan. Likadant om du köper aktier för denna miljon – får du utdelning beskattas den. Om du i stället använder miljonen till att köpa en fastighet så får du betala en ”avkastningsskatt” som i dag är en procent av taxeringsvärdet.”
(från Aftonbladet.)
Och herr Laakso har förstås rätt – åtminstone så långt som herr Sundgren behandlar själva frågan om det rimliga i att beskatta värdestegringen man kan få investerat kapital i en fastighet. Som sådant är ju det lika rimligt att beskatta som vilken annan avkastning som helst.
Technorati Tags:
Swedish, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Fastighetsskatt, Erik Laakso, Roland Sundgren
Fel blir det däremot när herr Sundgren undviker frågan om när beskattningen bör ske. Alla de exempel han använder – skatt på ränta, skatt på aktieutdelning/vinster – är beskattning som sker när räntan/vinsten betalas ut. Herr Sundgren avslutar med:
“Att opinionen varit så stark mot fastighetsskatten beror på de stora kapitalägarna som har för vana att försöka komma undan skatt genom att föra ut kapital till skatteparadis eller länder med lägre beskattning. Det kan man inte göra med sin stora dyra villa. Den kan man inte flytta så lätt även om man skulle sätta hjul på den.
1970 hade min villa ett taxeringsvärde på 99 000 kronor. I dag är taxeringsvärdet 1 184 000 kronor. Visst har jag haft avkastning på min kapitalplacering.”
För det första tror jag att han har fel dvs det finns motstånd bland alldeles vanligt folk mot fastighetsskattens utformning – att man betalar innan man fått utdelning på kapitalet.
För det andra har han fel när han tar sig själv som exempel – han har inte fått någon utdelning (om han nu inte sålt alldeles nyligen).
Jag tycker att vi dvs socialdemokraterna borde utreda/föreslå/besluta att flytta beskattningen av fastigheter helt eller till största delen från den nuvarande årliga varianten baserat på orealiserade vinster till den tidpunkt när avkastningen faktiskt betalas ut dvs vid försäljningen. Detta främst för att inte fortsätta att skapa behov av begränsningsregler vilka ju t.ex. gör att det lönar sig att deklarera låg inkomst.
Lite märkligt finner jag det också att det faktiskt finns partikamrater som 1) förnekar att det är ett problem att beskatta icke ännu realiserad avkastning, 2) tycker att folk kan/skall belåna sina fastigheter för att ha råd att betala skatten (!!!!!) och 3) lånar sig till mer eller mindre enfaldigt försvar där de försöker göra detta till en rikemansfråga.
SvD: Borgerliga eniga om att slopa fastighetsskatten
Högeralliansen har idag presenterat ett förslag om hur fastighetsskatten skall avvecklas. Det verkar gå ut på att 1) frysa taxeringsvärdet under 2007 och 2) utreda och införa en kommunal avgift fr.o.m. 2008. Själv fick jag rätt nyligen mitt besked – villan är enligt skattemyndigheten numera värd drygt 1,6 mkr.
För alla oss som bor – främst för oss som bor i småhus – har fastighetsskatten betydelse i den meningen att den direkt påverkar våra månatliga kostnader för boendet. I Göran Hägglunds tal hävdade han att deras förslag skulle minska kostnaden för en normal lägenhet (hyran) med 700 kr per år – i det ljuset framstår ju kanske inte förslaget som särskilt revolutionerande. Om man däremot ser till den skattebas som fastighetsskatten baseras på finner man att det handlar om rätt mycket pengar:
SvD: Borgerliga eniga om att slopa fastighetsskatten: “Fastighetsskatten är enomfattande inkomstkälla för staten. Enligt beräkningarna i vårpropositionen ökar statens inkomster på fastighetsskatten från 28,1 miljarder kronor i år till 30,2 miljarder nästa år och 32,2 miljarder 2008. Detta år väntas andelen av fastighetsskatten som kommer från småhus uppgå till 60 procent.”
(från SvD.)
Hur en kommunal avgift skall hanteras i relation till den minskade intäkten för staten har inte framgått av de tidningsuppgifter jag tagit del av. Kanske minskar statsbidraget till kommunerna – sannolikt inte lika mycket som bortfallet dock eftersom det är en “låg” kommunal avgift som föreslås.
Technorati Tags:
Swedish, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Fastighetsskatt, Högeralliansen
Själv har jag uppfattningen att en större del av beskattningen borde ske när pengar faktiskt omsätts dvs i samband med försäljning. Det gör ju att ingen drabbas av, i förhållande till inkomst, orimliga kostnader. Däremot utgör fastigheter – särskilt med tanke på deras betydelse för en ytterst ojämlik förmögenhetsdistribution – en bra skattebas.
Garantibelopp till alla?
En liten märklig ändring har skett i föräldraförsäkringen. Från den första juli i år har taket höjts dvs fler frå en större del av sin inkomst som föräldrapeng – det är lysande! Samtidigt har garantibeloppet (alltså de pengar man får för de “sista” dagarna man tar ut) också höjts från närmast patetiska 60 kronor per dag till “imponerande” 180 kronor per dag.
Höjningen av taket gäller såvitt jag förstår alla som tar ut föräldrapenning efter den 1 juli i år. Höjningen av garantibeloppet gäller bara barn födda efter 1 juli i år. En mycket märklig ordning som jag inte förstår logiken i – annat än för att spara pengar.
Hanna här till vänster (i knät på min dotter Ylva) tillhör allså dem vars föräldrar fortfarande bara kommer att få 60 kronor per dag. Hon är inte ensam……
Technorati Tags:
Swedish, Politics, Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Föräldraförsäkring
Det gäller förstås också Rikard som har samma föräldrar som Hanna.
Samma underliga förhållande gäller bara några månader gamla Olivia.
Vore kul om någon kunde förklara varför man gjort denna åtskillnad mellan de som tar ut vanlig föräldrapenning och de som tar ut garantidagarna?
Billigare tjänster
Ofta tycker jag (som ändå tjänar riktigt bra) att olika former av tjänster vi, dvs min familj, behöver är för dyra. Det gäller allt från att reparera bilen (har hittat en billig och bra verkstad dock), ommålning av huset (som hustrun och jag slet med förra sommaren), byggandet av altan (årets projekt), upprustning av kök (ännu ej helt slutfört), tvätt och strykning (för vilket hustrun tar huvudansvar) till den ständigt eftersläpande städningen. Mycket mer än det uppräknade ingår i det vi gemensamt lyckas få gjort men mycket blir också ogjort.
Tittar man lite tillbaka i tiden (som jag skrev i en kommentar hos Promemorian) så finner man att arbetsbelastning/stress hos kanske främst småbarnsföräldrar i ett lite längre perspektiv ökat kraftigt och “att vi de senaste 50 åren gått från en situation där man kunde försörja en familj på en lön varför många hade en hemarbetande förälder (främst kvinnor förstås) till dagens situation där båda föräldrarna måste arbeta för försörjningen skull. (OBS jag bortser här från jämställdhetsaspekter).
Därmed skulle man kunna säga – om vi utgår från att varje vuxen spenderar 40 timmar per vecka på arbete – att tidigare kunde man lägga 40 timmar på hemmet (en heltid plus en hemarbetare blev alltså 80 timmar per vecka). Numera skall alltså båda arbeta 40 timmar utanför hemmet och på detta läggs hemarbetet. Från undersökningar vet vi att det oftast är kvinnan som drar det tyngsta lasset men bortsett från det så blir alltså konsekvensen att man lägger 40+40+ x antal timmar på arbete (där x är hemarbetet) och summan blir betydligt större än 80 timmar. Till detta kommer sannolikt genomsnittligt längre restider till och från jobbet etc.
Även om tekniken i hemmen lättat på belastningen har den naturligtvis inte gjort det möjligt att helt sluta lägga tid på hemarbete. Skäl för att öka möjligheterna att köpa tjänser för alla?”
Technorati Tags:
Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Arbetsrätt, Jonas Morian, Lena Micko, Jinge, Mattias Ottosson
Nu stöter man på många som argumenterar för att det skulle vara något fel på jobb som kan köpas av hushåll – den senaste jag läste var Jinge som, och man blir lite trött, tycks tro att vissa typer av jobb är mindre värda än andra eller åtminstone att de som utför dem är det. Jinge polemiserar mot en debattartikel av de socialdemokratiska kommunalråden Micko och Ottosson i DN häromdagen som relativt väl argumenterar mot att det skulle vara fult med hushållsnära tjänster.
Observera att det aldrig anses fult att anlita en snickare för att bygga om köket men alltid är fult att engagerara en städare för att torka golven! Det är ju för övrigt bara fult att engagera städare om man är fullt arbetsför, hos äldre är det inte så:-)
Så långt kan man säga att diskussionen alltså handlar om vilka typer av tjänster det kan anses acceptabelt att köpa. Argumenten för att skilja ut vissa tjänster som sämre är utomordentligt svaga.
När det handlar om möjligheten att konsumera tjänster så är problemen lite större. Det är ju naturligtvis så att det idag är möjligt för högavlönade att köpa en del tjänster medan det för lågavlönade är näst intill omöjligt. Att det finns en efterfrågan på mer tjänster – oavsett om det handlar om tapetsering eller städning (m.fl.). Hur gör man det då möjligt för fler att kunna köpa sig tid – vilket det ju egentligen handlar om – tid för annat roligt, för annat nödvändigt, tid för att kanske bara umgås, kanske vila?
Det finns två sätt – antingen ökar vi den disponibla inkomsten hos alla eller så minskar vi kostnaden för köp av tjänster t.ex. genom lägre avgifter/skatter. Själv tror jag mer på det senare alternativet – åtminstone i ett kort perspektiv. Att vi alla skall slita ut oss med dubbelarbete verkar vara ett sämre alternativ och vi ser ju rätt ofta konsekvenserna.
Pagrotsky blir chef för Antipiratbyrån ”avslöjar” Swartz
Vet inte om man skall skratta eller gråta. Scwartz, som ju hittills givit oss mycket information angående bakgrunden till razzian mot The Pirate Bay, pekar ut en utveckling som kanske inte är helt otänkbar. Han visar ju att det är exakt så som MPAA rekryterat, visst obehag är det svårt att skaka av sig.
Pagrotsky och Roswall till Antipiratbyrån?: “Leif Pagrotsky blir chef för Antipiratbyrån och The Pirate Bay-åklagaren Håkan Roswall blir ansvarig för fildelarjakten efter valet. De börjar tjäna mångdubbelt mer än de gjorde i staten.
Så ser det inte ut här i Sverige ännu. Men den organisation som har uppvaktat regeringen Persson ser ut så”
(från Oscar Swartz::Texplorer.)
Technorati Tags:
Swedish, Politics, Ekonomi, Politik, Oscar Swartz, Åklagare, Intellectuell property, Copyright, The Pirate Bay, Antipiratbyrån, Leif Pagrotsky, Håkan Roswall
Senaste kommentarerna