Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Berlindeklarationen – ett pekoral?
Berlindeklarationen – ett självmål: “En sak som redan läckt ut i media är de skrattretande formuleringarna om “We, the peoples of Europe…”. Som om det vore Europas folk som uttalar sig i Berlindeklarationen! Det hela blir extra roligt om man tänker på att deklarationen som utger sig för att tala för Europas folk tas fram i hemlighet.
Men det är ju konsekvent. EU-anhängare brukar ju inte tycka om att fråga folket.”
(Hittat via Bloggportalen.se.)
Max Andersson lyckas reducera sin säkert helt relevanta kritik av Berlindeklarationen genom den föraktfulla kommentaren riktad mot alla EU-anhängare som varandes demokratimotståndare. Tråkig diskussionsstil.
Till saken dock: Rolf Gustavsson beskriver samma dokument (i SVD) som pinsamt pompöst EU-snömos och avslutar med att “Berlin-deklarationen ser ut att bli en bekräftelse på den gamla anekdoten som säger att en kamel är en häst ritad av en tysk (fest)kommitté. Det blir nog en kamel som avtäcks i Berlin på söndag.”
Ser fram emot söndagen då denna deklaration tydligen skall presenteras. Hoppas bara Margot Wallström fått tag på den innan dess och sett till att alla We, the peoples of… tas bort för något mandat att uttala sig i mitt namn har jag inte givit.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, SvD, EU, Margot Wallström
Klassanalys versus identitetspolitik
Katrine Kielos: “Sahlin väljer alltså medvetat att inte analysera i termer av klass och kön. Hon menar att problemen uppstår i det glapp som finns mellan individ och norm. Detta är en stor ideologisk förändring bort från klassanalys och mot identitetspolitik. En klassisk socialdemokrati hade sett ungas alkohol och drogkonsumtion, våld och ökningen av antalet samtal till BRIS i relation till klassamhället. Man hade letat efter förklaringarna till ungdomars uttryck för desperation i deras ekonomiska situation och deras föräldrars position på arbetsmarknaden. Man hade sett ungdomars ångest för att inte ha Cheap Monday-jeans som ett uttryck för hur klassklyftor påverkar hela familjer. De frivilliga utviken på sajter som snyggast.se hade förklarats med hur kvinnor i vissa socialgrupper inte har möjlighet till bekräftelse på annat område än det utseendemässiga. Individen hade helt enkelt inte som i Sahlins analys varit en lösryckt aktör skapad i förhållande till normer, utan hade analyserats som en del av en klass och dennas ekonomiska villkor. Politiska lösningar hade man funnit genom att förändra de ekonomiska och sociala villkoren för de mest utsatta grupperna och inte genom att försöka slå mot någon klass och könsblind ”jämförelseångest”.”
Jag tror Kielos har rätt. Själv saknade jag just klassanalysen i rätt många av kongressledamöternas inlägg i förra helgens allmänpolitiska debatt fast jag då valde att ställa ett samhålleligt perspektiv mot det pivata (som lika gärna skulle kunnat vara det individuella). Enn Kokk är inne på samma tema när han diskuterar Mona Sahlins s.k. linjetal på kongressen och påpekar att
“Men man måste komma i håg att det finns ett klassperspektiv på vad som är socialdemokrati, ett parti företrädesvis för löneanställda. Ser vi inte upp, kan socialdemokratin, även dess självbild, snart nog bli den av ett parti, som bra mycket – alltför mycket – liknar de amerikanska Demokraterna. Jag dristar mig till att gissa, att Mona Sahlin, nu också vald till ordförande i partiets programkommission, helt enkelt inte är tillräckligt bekant med sitt partis marxistiska ådra.”
Jag tror dock att man skall reducera klassperspektivets relation till väljar/medlemskadern utan se det som ett analysinstrument, en grundläggande ideologiskt formande kompass. Det bestämmer nämligen inställningen till politiken och dess omfattning.
Flera kommentarer hos Jonas Morian, där Kielos artikel var publicerad, verkar vilja beskriva klassanalysen som förlegad, som om analysinstrumentet skulle ha med väljargrupper att göra. Analysinstrumentet är ju till för att kunna orientera sig, för att kunna identifiera vad som egentligen orsakar ett problem (som ju kan upplevas vara helt privat, individuellt) på att sådant sätt att det ger möjligheter att finna politiska lösningar.
Ett kanske något förenklat exempel från mijöområdet: Transporter genererar bl.a. avgaser som orsakar miljöproblem. Ur ett individuellt perspektiv skulle alltså enskildas bilåkande kunna ses som problemet. Ser vi det ur ett samhälleligt och/eller klassperspektiv är det marknadens (kapitalets) lösning av transporterna i vårt samhålle som är problemet och vi kan därmed se att det är samhälleliga lösninagr som krävs – tvinga fram alternativa bränslen/transportslag och se till att de som gjort vinster på nuvarande ordning (bil- och oljeindustrin) så långt möjligt betalar omställningen.
Ställa krav på t.ex. övergång till annat bränsle senast år 20XX är en samhällelig lösning som tvingar producenterna att ta utvecklingsansvar, att införa trängselavgifter eller andra begränsningar av enskildas rörelsefrihet är motsatsen, en individuell lösning som dessutom riktas mot de med sämst resurser.
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Politik, Miljö, Enn Kokk, Mona Sahlin, Katrine Kielos
Jonas Morian | PromeMorian
Gästanalytiker: Katrine Kielos: “Sahlin har snappat upp det som under de senaste åren vuxit fram som den avgörande ideologiska konflikten i socialdemokratin: identitetspolitik mot klass. Sahlin har blivit omslagsflicka för den rörelse inom rörelsen som analyserar samhällsproblem utifrån begrepp som normer, kultur, etnicitet och genus istället för klass, kön och ekonomi. I Sahlins installationstal kan man tydligt se den förskjutning mot identitetspolitik som valet av henne som partiledare innebär. Jag finner den problematisk.”
KLart intressant artikel av Katrine Kielos. Återkommer med en kommentar senare.
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Politik, Mona Sahlin, Katrine Kielos
Monas ”linjetal”
Nu har jag lyssnat på Monas första tal som nyvald partiordförande. Det mesta är lätt att instämma i.
Bland annat understryker hon att socialdemokratin skall vara en befrielserörelse och att vi måste återta frihetsbegreppet. Därom är jag helt ense.
“vi ska pratat om verklig frihet, möjligheten att plugga och studera utan att ens föräldrar gjorde det, att skapa egna normer, frihet som i att få förverkliga sitt livs dröm”
Att varje människa skall kunna förverkliga sin livsdröm är egentligen betydligt mer kontroversiellt än vad man kanske antar. Det handlar nämligen om mer än tillgången till t.ex. utbildningsmöjligheter, det handlar lika mycket om frånvaron av regler, system som begränsar den enskildas människans möjligheter.
Sahlin vill ta tillvara de “kärleksfulla kritikerna” – det är också lätt att instämma i även om jag har lite svårt med språkbruket. Hela talet är lite teknokratiskt uttryckt, inte så agitatoriskt som jag skulle önska, men samtidigt använder hon ord som kärleksfull, älska, hata – ord som åtminstone jag har svår att relatera till i det politiska samtalet och i beskrivningar av andra relationer än mänskliga och relativt privata.
“Älska bilen men hata bensinen”
Sahlin likställer miljöfrågan med kampen mot klassamhället, jag är inte övertygad om att en sådan inställning är rimlig. Inte för att miljöfrågan skulle vara oviktig utan för att kampen mot klassamhället inte alls kan betraktas som avslutad och egentligen kan sägas utgöra fundamentet för vår ideologi. Den måste därför vara överordnad och prägla politiken på miljöområdet likaväl som det påverkar politiken på alla andra områden.
Klara besked ger Sahlin på flera områden. Särskilt uppskattar jag att hon faktiskt markerar att vi måste göra något åt löner i offentlig sektors kvinnodominerade vård och omsorg och ge våra fackliga kamrater vårt odelade stöd! Själv har jag ju motionerat till min arbetarekommun i den frågan – den kan inte lösas inom ramen för den vanliga avtalsrörelsen.
Hon är också tydlig när det gäller EU – “den bästa motkraften vi har”, om att invasionen av Irak var ett brott mot folkrätten och att palestinierna behöver vår solidaritet. Mycket bra!
PS Mona spelar upp ett tal av Olof Palme som är mycket bra (om fördomar) men varför applåderar men en bandupptagning? DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Södertälje, Miljö, Mona Sahlin, Partiledare, Partiordförande, Kongress, Avtalsrörelse, Lägstalöner, Arbetarekommun, Utrikespolitik
Avtackningen
Partiet tackar dig för dina insatser: ” “Socialist av förnuft och rättfärdighet, sörmlänning av födsel och försyn” Det är GP´s favoritslogan.”
Nu har jag inte tilldelats försynen att vara född sörmlänning men Göran Perssons favoritslogan är riktigt bra. Det är Johanna Graf som rapporterar från en lång – och i mitt tycke alldeles för TV-inspirerat avtackande av GP. Själv tyckte jag det var nog just när han fick overallen med denna slogan på ryggen.
För övrigt inleddes avtackningen av att Anne-Lie Ryde sjöng Å vilken karl (är det inte rätt sexistiskt?) och avslutade med enligt Aftonbladets rubriksättare Anne-Lies gnugg- och kyss-kupp.
Tillägg: Ser att Jon Worth har en del synpunkter på avtackningen och på det Rydeska framträdandet som han kallar “an excruciatingly embarassing song” – bara att instämma.
Nåja – Göran Persson är enligt min mening väl värd all respekt och väl värd alla de former av avtackning han nu ges!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Partiledare, Partiordförande, Kongress, Göran Persson, Johanna Graf
Saknar en hel del
Visserligen hörde jag ett inlägg om hur akademiker som är födda utomlands skall få bättre möjligheter att få jobb där deras utbildning räknas och Erik Nilsson som pratade sig varm för ungdomar i Rinkeby och “liknande” områden.
Saknar dock inlägg som diskuterar integrationsfrågan i övrigt, saknar också ombud som argumenterar för det som för en socialdemokrat borde vara självklart – fri invandring. Vår rörelse brukar stoltsera med att bygga på solidaritetstanken. Länge har den fått stå tillbaka när det gäller människor i behov av en tillflykt, vare sig den behövs av ekonomiska, sociala eller politiska orsaker.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, Fri invandring
Blir lite irriterad….
på tyvärr lite för många kongressombud som envisas med att göra samhälleliga frågor till privata. Detta manifesteras främst när det gäller jämställdheten – mot åtgärder för att ge föräldrar större möjligheter att själva ta hand om sina barn/bestämmma formerna för sina liv helt enkelt ställs förslag om lagstiftning som skall bestämma hur dessa liv skall levas. Oerhört frustrerande faktiskt!
Samma anda finns i en del inlägg kring miljöpolitiken. Även om t.ex. Lena Sommestad pratar om att vi måste ha ett fokus på social rättvisa – som rättesnöre för vår miljöpolitik – så karaktäriseras en hel del andra inlägg av tankar som grumlas av mer naiva (för att använda ett snällt ord) föreställningar med förslag som kraftigt skulle försämra våra möjligheter att leva ett rikt liv. Många av de problem vi har t.ex. med trafiken löses inte genom att försvåra för folk att bo och leva som de gör utan genom i första hand en kraftfull satsning på övergång till uthålliga bränslen.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, Familjepolitik, Föräldraförsäkring, Kongress, Kongressombud
Maria och Nina på kongress
Innan jag lämnade partiets kongress hann jag med att träffa ett antal Södertälje-bor (dock inte vårt enda kongressombud Anders Lago). Två av dessa hann jag också med att fotografera. Det var Maria Norbel, nyvald ordförande i SSU i Södertälje, och Nina Unesi som väl kan betecknas som skribent. Här på “blogghyllan”.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Södertälje, Arbetarekommun, Maria Norbell, Nina Unesi
Johanna Graf……
använde sig av sin talartid till att erbjuda folk att skriva inlägg på hennes blogg som ett alternativ för dem som inte är på kongressen, som inte hann med att säga det de ville eller kom av sig. Kommer dessa in i partistyrelsen att läsa dem också?
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Kongress, Kongressombud, Johanna Graf
Grattis Mona!
Sahlin ny s-ordförande: “Applåder och fotstamp, visslingar och röda rosor mötte Mona Sahlin när hon i dag valdes till socialdemokraternas nya partiordförande. Hon blir den första kvinnan på posten i partiets 118-åriga historia.”
Det är förstås självklart att sälla sig till gratulanterna. Att bli vald till partiordförande är onekligen en stor ära liksom en närmast övermänsklig uppgift. Förväntningarna på Mona Sahlin är väldigt olika. För många är det det faktum att hon råkar vara den första kvinnan på posten som är det centrala. För mig saknar det egentlig betydelse – det är som politiker och ledare som hon i ett något längre perspektiv kommer att mätas.
Bilden “lånad” från Erik Laakso men tagen av Johanna Graf
Jag tror att förväntningarna spänner från de som förväntar sig förnyelse av politiken till de som vill se en starkare knytning till den sociala ingenjörskonsten. Jag tror förväntningarna spänner från de som tycker vi skall lagreglera mänskliga relationer till de som ser framväxten av en politik som myndigförklarar medborgarna. Jag tror förväntningarna spänner från ett populistiskt budskap framfört med ett populistiskt språkbruk till de som vill se en genuin förnyelse av den demokratiska processen i partiet med partiledaren som katalysator och medlemsdiskussionen som motor.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, SvD, Mona Sahlin, Partiledare, Partiordförande, Kongress
Senaste kommentarerna