Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Enfald versus mångfald, statskrameri verus kollektiv organisering
Socialdemokratiska reflektioner 3 – staten och samhället « Stig-Björn Ljunggren: "Mitt sätt att bena ut det här är enligt följande:
’Staten’ må vara liktydig med den politiska makten, men folkvald eller inte, staten är den som skickar polisen för att verkställa. Här kan vi också räkna in kommuner och landsting, men typ även myndigheter. Etc.
’Samhället’ däremot är den komplicerade nätverk av sociala och mänskliga kontakter som sker frivilligt och av tradition. Här är inte polisen ett medel, utan övertalning, hänvisning till traditioner, samverkan baserad på tillit och vänskap, släkt och vänner, familj och nätverk. Här finns folkrörelser och kvarterssamverkan, etc.
Men eftersom socialdemokratin tappat distinktionen mellan samhälle och stat, och blandad samman allt detta, blev det också svårt för partiet att fatta diskussionen om ’den lilla världen’ och svårt att svälja idéer om ’civila samhället’.
"
(Hittat via Staten är inte vi.)
Jag tillhör kanske den numera lilla skara som av och till kollar Knuff. Upptäckte idag där att ett inlägg jag skrev för precis ett år sedan dykt upp och kommenterats av både Anders Nilsson och Erik Laakso. Mitt inlägg var ganska kort, kommenterades då av Anders Nilsson men det drev väl inte upp en storm av kommentarer annorstädes, ledde inte till särskilt mycket reflekterande.
Nåväl – för mig är det precis så som Ljunggren konstaterar (citerat inledningsvis) – så att man måste skilja på begreppen stat och samhälle. Och med Laaksos ord
Jag trodde, i min enfald, att målet var att stärka den maktlöse, ge förutsättningar för frihet för den ofrie och etablera allas lika värde som utgångspunkt för samhällsfunktionerna.
ser man också behovet av att skilja på via statsapparaten uppbyggda system och den enskildes utrymme att själv forma sitt liv. Det senare ofta i och genom kollektiv organisering, vare sig det gäller boende, försäkringar eller inköp. Det tycks mig som om partiet och partikamraterna förväxlat kraften i de kollektivt uppbyggda lösningarna med partiapparatens kontroll över en statsapparat vars grundläggande kännetecken är maktfullkomlighet, byråkratier och just enfald snarare än den mångfald som naturligt uppstår när människor bemyndigas, får bestämma själva.
Organiserar man sig själv, bygger sina egna strukturer kommer dessa att utformas för att härbärgera många olika, en självklarhet om alla är med och bygger, alla är med att forma besluten vilket kräver en viss grad av överblickbarhet – småskalighet om man så vill. En stat däremot formas för att tjäna det bestående, kommer att försvara de existerande maktförhållandena i samhället och att bevara privilegier oaktat att den som hos oss kan betraktas som demokratisk. En stat kommer att premiera medlöparna med allehanda belöningar, oftast i form av höga löner/arvoden och andra förmåner såsom fri bostad, fria resor etc.
Technorati Tags:
Anders Nilsson, demokrati, Erik Laakso, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Stig-Björn Ljunggren
jag är en läsare men ibland vill det sig inte
Läser Eric Schüldts och Jonas Anderssons bok Framtiden (ISBN 978-9-197784-91-7) utgiven på Ivrigs förlag. Blir emellertid aldrig klar. Boken utger sig för att vara en kritik av, en varningsskrift mot, det vi brukar kalla informationssamhället. Det lockade mig eftersom det är så viktigt att förhålla sig reflekterande också till den utveckling man själv är del av och i stor utsträckning bejakar och befrämjar.
Tyvärr infrias inte mina förväntningar. Kritiken saknar intellektuell stringes och formen författarna valt – särskilt det direkta tilltalet känns tillgjort och berör inte. Det är en tunn liten skrift men ändå har jag efter flera veckor inte kommit längre än till kapitel 3.
Technorati Tags:
Eric Schüldt, Jonas Andersson, Framtiden
Kommentar till Henrik-Alexandersson.se: När demokratin vittrar sönder
Henrik-Alexandersson.se: När demokratin vittrar sönder: “Gårdagens DN-debattare av Svend Dahl och Hanna Hallin – ”http://www.dn.se/debatt/darfor-fjarmar-sig-politiken-allt-mer-fran-medborgarna">Därför fjärmar sig politiken allt mer från medborgarna – borde läsas av alla."
Henrik Alexandersson har en poäng eller två (och tipsar också om ett intressant seminarium). När jag själv vid ändå relativt hög ålder valde att engagera/aktivera mig i det Socialdemokratiska Arbetarepartiet, för nu mer än 10 år sedan, blev jag ganska förvånad över hur lite politiska diskussioner som faktiskt fördes på medlemsmöten och liknande tillställningar. Det visade sig t.ex. att det enda sättet att vara åtminstone lite delaktig i utbildningspolitiska diskussioner på lokal nivå var att försöka bli föreslagen/invald i utbildningsnämnden. Nästan aldrig diskuteras nationella utbildningspolitiska frågor på lokal nivå.
Politik diskuteras inte heller i samband med val. Tvärtom är det så att det sitter rätt många medlemmar (då val ska förättas är det många på mötena) och blir närmast upprörda om man försöker anlägga politiska aspekter på vilka som ska väljas. I bästa fall vet man hur de föreslagna ser ut.
Val av kongressombud – där ändå partiets politik förutsätts läggas fast sker också utan att de föreslagna deklarerar sina politiska åsikter. Det enda arbetarekommunen ger som vägledning är att rösta på de egna.
Dock – jag är inte helt ensam om att adressera dessa problem i mitt parti så den gode Alexandersson har både rätt och fel när han avslutar sin artikel med
Väldigt många saknar intresse av att gunga båten. Men, man kan ju alltid hoppas.
Visst kommer denna debatt – om än oändligt långsamt.
Technorati Tags:
Arbetarekommun, demokrati, DN Debatt, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Henrik Alexandersson, Svend Dahl, Hanna Hallin
Varför satt Bildt i Lundins styrelse
Bildt slår tillbaka mot anklagelserna | Nyheter | Aftonbladet: “DN ”http://www.dn.se/nyheter/politik/carl-bildt-anklagas-for-bristande-trovardighet">hävdar i dag att det inte är sant.
Men Bildt fortsätter att förneka. I sin blogg skriver utrikesministern:– Lundin Petroleum – ett företag där jag satt i styrelsen intill dess att jag blev utrikesminister – hade ingen ägande i Etiopien under den tid jag satt i styrelsen. Och har det mig veterligen inte i dag heller.
DN pekar i artikeln på att familjen Lundin genom två stiftelser är storägare i Africa Oil, som utvinner olja i Etiopien. Något Bildt i sin blogg menar att Skavlan inte frågade honom om.
– Det frågan till mig gällde var ju faktiskt Lundin Petroleum – och inte andra företag som jag saknar kunskap om"
Det är naturligtvis helt ointressant huruvida företaget Lundin Oil är verksamt i Etiopien – det frågan gäller är ju huruvida samma kapitalägare är verksamma där. Så är fallet och den långt ifrån korkade Carl Bildt utnyttjar Skavlans obegåvade fråga. Sen fortsätter Bildt att utnyttja samma sak i sin kritik av DN.
I själva verket gäller frågan vilka tjänster Bildt förväntas göra Lundin Oils ägare som tack för aktier/styrelsearvoden och om detta inkluderar försök till “cover-up” av för dessa ägare besvärande fakta om verksamheten t.ex. i Afrika. Sitter svenska journalister fängslade i Etiopien delvis på grund av att Bildt faktiskt inte gör sitt jobb som utrikesminister? Vilken nytta tänkte sig Lundin Oils ägare ha av att ha en politiker av Bildts typ? Varför satt han från början i deras styrelse – för sina djupa kunskaper om oljeutvinning?
Technorati Tags:
Aftonbladet, Integritet, Kapitalet, Carl Bildt, korruption
Ironisk kommentar av Laakso – tänkvärt
Erik Laakso | På Uppstuds » Hög tid att grunda en oberoende sossetidning: "Nu är tiden mogen att starta en egen kvälls- och morgontidning som kan ta upp kampen med den borgerliga ekokammaren som bara nystar i socialdemokraters smutsiga bykar. Så här får det inte fortgå. Vi behöver en tidning som kan rapportera sakligt, fritt och oberoende. En publikation som inte väjer för de svåra frågorna om vårt partis förträfflighet och styrka. Vi kan inte lita på att Schibstedt och den påstått liberala pressen ska ta den kampen åt oss.
"
(Hittat via knuff.)
Gårdagen (fredagen alltså) bjöd på lite rysningar. Den store partiledaren som alldeles uppenbart befinner sig i blåsväder låtsas inte om den tilltagande motvinden utan menar att
Det var aldrig aktuellt att jag skulle avgå
Partiets högsta ledning ägnar enligt rapporterna nästan 7 timmar åt att komma fram till att den värdade ledaren visst inte behöver ta ansvar för sådana dåraktigheter som att ansöka och erhålla full ersättning för hyra av lägenhet där också sambon är bosatt (kanske t.o.m. skriven). Partimedlemmarna ska nu (vi alltså) samfällt gå ut och diskutera politik med medborgare som måste anse att detta är parodi på ledarskap. Att göra anspråk på att på allvar betraktas som en statsministerkandidat kan knappast betraktas som annat än dårskap.
Nu tycks det också förekomma uppgifter om att den store ledarens bostad i Kalmar i själva verket bebos av den f.d. hustrun. Bryr mig verkligen inte om hur han ordnar sitt liv så länge det sker på egen bekostnad. Men som vännnen Anders Nilsson konkluderar
Om socialdemokratin ska resa sig så måste vi förstå folket vrede. Vi måste lämna konspirationsteorierna där de hör hemma, på soptippen, och se bjälken i det egna ögat. Menar vi allvar med frihet, jämlikhet och solidaritet så måste vi leva det, även våra främsta företrädare. För om jag tvingas välja så kommer jag alltid att välja folket före ledarna.
Eller för att citera Alexandra Einerstam
Jag förstår de facto inte hur han med trovärdighet ska kunna föra ut ett socialdemokratiskt budskap, så länge den här historien lever kvar i väljarnas medvetande.
Och lever kvar kommer den ju förstås att göra. Sahlin fick dras med Toblerone under hela sin fortsatta politiska gärning. Och som jag skrev häromdagen – detta har inget med lagligheten att göra, det har med politisk kompass i det privata och i det politiska arbetet.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Anders Nilsson, demokrati, Erik Laakso, Mona Sahlin, På Uppstuds, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Sveket, Alexandra Einerstam
Förundersökning mot Håkan Juholt
Förundersökning mot Håkan Juholt | Nyheter | Aftonbladet: “– Vår ambition är att detta ska handläggas så snabbt som möjligt för alla inblandades skull, säger Björn Ericson till Aftonbladet.”
I sak har jag bara följande kommentar när det gäller den aktuella frågan om hyresersättning. Det är fullständigt orimligt att man inte av sig själv skulle förstå att man inte har rätt till ersättning för hela hyran när man är sambo. Det har ingenting med regelverket att göra – förstår man inte en så uppenbar sak finns det anledning att……
Lite mera inom parantes kan jag väl också undra vad det är för ideologiska ställningstaganden som ligger bakom beslut att begära ersättning för hyreskostnaden när man har inkomster i storleksordningen 140 000 kr per månad – fattar förresten heller inte varför vår partiledare ska ha lön i samma storleksordning som statsministern.
När det gäller det juridiska har Mårten Schultz utrett det bra.
Sen undrar jag förstås över åklagarens uttalade målsättning att prioritera handläggningen av detta, ska detta ärende gå före andra, vilken skada drabbas i så fall de som får vänta, gäller inte alltid i samband med förundersökningar att alla inblandade har stort intresse av att handläggningen sker skyndsamt. Helt enkelt – gör åklagaren skillnad på folk och folk (och i så fall på vilken grund)?
Technorati Tags:
Aftonbladet, Elit, Håkan Juholt, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Socialism
Hur ska man egentligen föra en diskussion
”Medelklassen får inte bara vara objekt för höjda skatter” – DN.SE: “Den avgörande frågan är hur socialdemokratin åter ska kunna vinna val.”
Jan Nygren, som alltså skriver i DN, tillhör de där som tror att det handlar om att vinna val. Så är inte fallet – vinner val gör man om man har en politik som håller och som tilltalar folkflertalet, vinna val vill man bara av den anledningen att det möjliggör förverkligandet av politiken. Erik Laakso är inne på Nygrens spår
Att i år börja bygga en modern politik som siktar mot valseger 2014 är den sunda vägen om man som politiskt parti vill vara relevant och få mandat av väljarna.
anser att Socialdemokraternas viktigaste uppdrag inte kan vara att ensidigt lyfta medelklassens problem
i polemik mot Nygren som skrev
Partiet måste på allvar inse att upplysta, ekonomiskt fria människor kan vilja öka sina valmöjligheter samtidigt som de önskar att de som inte klarar detta ska fångas upp av ett samhälleligt skyddsnät.
Har inte Sommestad läst?
Sommestad tycker Nygren gör en “o-socialdemokratisk” analys. Laakso tycker att kritiker som kallar partiledningen för svikare och lögnare
fullständigt saknar förankring i såväl politisk- som ekonomisk verklighet.
.
Visst är det kul med partikamrater som upprätthåller en respektfull kamratlig ton i diskussionerna.
Då känns det lite bättre att t.ex. läsa Anders Nilssons Bland papegojor och rättrogna och Simone Olofssons En ny partiledare är lösningen på allt?!
PS Det faktum att det blivit diskussion om partiets budgetförslag och att denna diskussion blivit publik är mycket bra. Det är precis så diskussioner ska föras, öppet så att alla kan pröva argumenten. DS
Självklarheter
Ska uttrycka några självklarheter:
ett demokratiskt uppbyggt välfärdssamhälle är bättre än alla tänkbara alternativ
ett demokratiskt samhälle är något mer en bara en man en röst (vart fjärde år eller så)
i ett demokratiskt samhälle härskar absolut yttrande- och åsiktsfrihet
i ett demokratiskt samhälle råder skydd för den personliga integriteten och råder rättssäkerhet (oskyldig tills motsatsen bevisats) i alla lägen utan undantag
i ett demokratiskt samhälle kan inte kapitalägare utöva oinskränkt makt över egendomslösa
ett välfärdssamhälle är ett samhälle där alla kan leva drägligt på sin lön och där de som saknar egen försörjning också kan leva ett drägligt liv (kallas solidaritet/solidariskt)
i ett välfärdssamhälle består välfärden av både resurser som disponeras helt efter eget gottfinnannde (huvuddelen) och av resurser som fördelas efter demokratiska beslut
i ett demokratiskt välfärdssamhälle spelar det ingen roll i vems regi en verksamhet anordnas – det som spelar roll är hur den finansieras/styrs/kontrolleras
solidaritet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
frihet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
jämlikhet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
i ett välfärdssamhälle kan man bli rik men inte på bekostnad av andras möjlighet att försörja sig drägligt
Hörde på radion idag att dagens unga är de första som ser fram emot en tid där de får det sämre än sina föräldrar – vilket nonsens. Det finns massor av saker som behöver förbättras för att vi ska uppnå det solidariska, demokratiska välfärdssamhälle jag drömmer om. Ingenting ska bli sämre.
vi har en bostadsstandard som vida överstiger tidigare generationers – ändå kan den bli bättre, fler bostäder behövs (och det kan vi bygga) och gamla rustas upp
ser vi till att väg och räls byggs ut i takt med befolkningstillväxt och att energi produceras hållbart kommer vi att få en bättre kommunikationsmiljö som skapar än mer möjligheter (och jobb i transportrelaterad industri inkl. SAAB)
toalettpapper är lika viktigt för välfärden som dagisplatser – efterfrågan blir inte mindre så utrymme för produktion är oändliga
den kommunikationsteknik vi förfogar över idag ger oss obegränsade möjligheter när det gäller det demokratiska samtalet, när det gäller lärandet, när det gäller sociala relationer
Världen går inte under i morgon – mänskligheten förfogar över såväl resurser som förmåga att lösa de problem vi ställs inför – den ljusnande framtiden är vår!
På jakt efter Republiken Åsen
Republiken Åsen – Den Värmländska Kulturencyklopedin: “Republiken Åsen, som år 2008 firade sitt 90-årsjubileum, har genom åren haft ett flertal residens: Åsen, Storöna, Holmen m fl. Sedan 1990-talet fungerar bygdegården i Sölje som republikens fasta punkt och här förvaras också en del musealia, som berättar om republikens historia. Republiken Åsen kom att få ett växande rykte under 1950-talet, efter att den godmodiga värmländska statsbildningen uppmärksammats med en omfattande artikel i den amerikanska tidskriften Life. Den dåvarande presidenten, Valfridus – på grund av sitt tänkande sinnelag och sina buddhistiskt präglade idéer också kallad ”Filosofen i Västerskogen” – satte genom sin livsvisdom och originalitet en bestående prägel på verksamheten. Mycket betydelsefull för republikens särskilda kultur var också konstnären och utrikesministern Arvidus Arvé, som odödliggjorde myter, sagor och sägner i de västvärmländska skogarna såväl genom sina många träsnitt som i träskulpturer – med Monumentallén vid Holmen som konstnärlig höjdpunkt – och genom nedtecknade berättelser.”
Har idag, tillsammans med min hustru och min mor försökt hitta fram till Holmen dit jag på 60-talet togs med av morfar (då cermonimästare i republiken) och mormor. Via bygdegården i Sölje hittade jag rätt bara för att stoppas någon kilometer ifrån av en vägbom. Verkar som om fristaten ockuperats och spärrats av. Kanske dags för en arabisk vår i de värmländska skogarna:) Hade gärna sett om Monumentalallén bevarats.
Bygdegården i Sölje bjöd dock på gott fika och där finns också en hel del arbeten av Arvé – rätt många linoliumtryck och någon målning pryder väggarna hemma hos mig. Morfar brukade också ta mig med till Arvés atelje (lada) i Arvika.
Mitt land, vårt land, min värld, vår värld
ner kommer man alltid: Nej, jag älskar inte mitt land. Jag är inte patriot.: "Jag gjorde lumpen och skulle göra om den om jag måste. Inte för att jag älskar mitt land eller håller nationen och dess fana högt. Utan för att jag är beredd att försvara vem det än må vara som någon annan försöker sätta sig på. Jag gillar demokrati, yttrandefriheten och rätten att tänka fritt. Jag gillar att kunna röra mig fritt varthän jag så önskar, jag vill inte att någon ska öppna min post eller lyssna på mina privata samtal. Rätten till det är jag beredd att slåss för.
Men inget av det här gör mig till patriot. Som om det skulle finnas en speciell ”svensk” demokrati, eller ett särskilt ”svenskt” människovärde. Eller att kärleken skulle vara specifikt “svensk”. Frihet jämlikhet och solidaritet känner inga sådana nationsgränser. Kampen för detta har hela världen som skådeplats. Demokratin liksom människovärdet är universell."
Anders Nilsson är en klok man. Han älskar sin sambo, sina barn och barnbarn, sina syskon och sina föräldrar och därutöver sin gud. I detta är vi lika om vi bortser från det sistnämnda. Han älskar också frihet, jämlikhet och solidaritet. Också där vi lika. Det innebär att vi egentligen drivs av kärlek till alla människor.
Numera talas emellertid mycket om ondska och hat. Begrepp som både är svåranvända och lätt får sin mening utsuddad genom alltför flitigt användande. Hat är t.ex. något som många använder i tid och otid för att uttrycka allmän motvilja eller bara för att säga att man inte gillar något. Ondska används ibland som om det vore något vi inte själva kontrollerar, något man kan besittas av utan att själv ha valt. Sådana begrepp har jag mycket svårt för. Människor föds inte onda men det finns otaliga exempel på hur de av omständigheterna kommer att begå verkligt onda handlingar. Antingen har de aktivt valt detta men minst lika vanligt är att de snarare blivit del av (ex. soldater i krig).
Jag tror att hat och ondska ska ses som samhälleliga fenomen. De är känslor och handlingar som människor har/begår som emanerar ur de förhållanden som råder vid en given tidpunkt och en given plats. Därför kommer de också från tid till annan att riktas mot olika företeelser – etniska grupper, andra nationer osv. De är känslor och handlingar som fyller en funktion. I dagens stangerande ekonomier är tyvärr duktiga idioter som odlar motsättningar mellan grupper en följd av instabiliteten, av arbetslösheten, av osäkerheten. Det föder rädsla som låter sig omvandlas till hatiska känslor och onda handlingar. Det är därför som vi ser konspirationsteorier om islamisering sprida sig just nu – de fyller funktionen att skapa motsättningar mellan människor.
Vi har alla behov av tillhörighet (identifikation). För många räcker familj, släkt, vänner och jobb långt men de flesta söker också ett något större sammanhang. Sådana sammanhang erbjuds av gäng, av föreningslivet osv. Sammanhangen kan vara av såväl konstruktiv som destruktiv natur liksom aktiva eller passiva, inkluderande eller exkluderande. Tyvärr får man väl säga att många sammanhang just konstitueras genom motsatser – vi mot dom (gäller t.ex. supporterklubbar, ofta religioner, etnicitet och alltid nationer).
För mig är att vara svensk att vara stadigvarande bosatt i det geografiska område som identifieras som Sverige. Alla andra som bor här stadigvarande är också svenskar. Det som bör förena oss förutom detta val av boplats är att vi gemensamt bidrar till ett gott samhälle baserat just på frihet, jämlikhet och solidaritet. Den ambitionen bör vi dela med alla andra människor på vårt klot.
Technorati Tags:
Anders Nilsson, demokrati, Frihet, Solidaritet
Senaste kommentarerna