Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Dömd på förhand?
Jag har lite svårt att kommentera den nya regeringens sammanstättning och politik av det enkla skälet att den faktiskt ännu ingenting gjort. Dessutom var regeringsförklaringen i huvudsak helt ok med utgångspunkt i den politik högeralliansen gått till val på.
Roligt blir det när det omedelbart spekuleras i sprickor. ENligt Expressen tog det 23 minuter att upptäcka en motsättning mellan Bildt och Reinfeldt. Att utse Bildt tror jag för övrigt var ett klokt drag av Reinfeldt – borgerligheten har inte så mycket mer att komma med på det utrikespolitiska området och Bildt är för att vara en högerman faktiskt oftast rentav klok:-)
Bildt slog till direkt: “Moderaterna har under hela valrörelsen sagt att arbetsrätten ska behållas ungefär som den är.
Men Bildt proklamerade i går att arbetsrätten måste luckras upp, till följd av globaliseringen.
Sker inte det, anser Bildt, så kommer många jobb att försvinna från Sverige.”
(Via Expressen.)
Lite undrande blir jag dock när det gäller hans (Bildts) syn på effekterna av globaliseringen. Stämmer hans resonemang så är det altså så att anställda i Sverige skall konkurrera om jobb genom att få sina anställningsvillkor försämrade. Vilka försämringar är det och i vilken grad måste de försämras. Vilket lands regler är det som skall vara norm?
Technorati Tags:
Utrikespolitik, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Kreativ ekonomi, Arbetsrätt, Högeralliansen, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt
Vill man hårddra resonemanget så verkar det ju som om BIldt tycker att vi skall möta konkurrensen t.ex. från Kina genom att sänka oss till deras nivå vad gäller löner, anställningsvillkor i övrigt. Det är ju villkor som skulle omöjliggöra överlevnad i Sverige och demonstrerar ju dessutom en bristande tiltro till vår förmåga att vara konkurrenskraftiga genom att fortsatt vara kreativa och ha högre effektivitet än andra. Lite deprimerande inställning:-(
Bortsett från denna lilla kritiska utvikning – låt oss alla vänta med att kritisera den nya regeringen till de faktiskt gjort något!
Eftervalsdebatt
Två frågor som relaterar till valet stod på dagordningen på veckans medlemsmöte i Södertälje. Pga av ett tredagarsmöte med ICT League (en lite informell grupp bestående av folk från Finland, Norge, Danmark, Holland, Island och Kanada som utbyter erfarenheter kring olika policy-initiativ inom området IT i skolan) kunde jag inte delta men har nu fått en rapport.
Den ena frågan handlar om en mer traditionell valanalys. Tydligen försökte man använda sig av någon slags PostIT-lappsbaserad teknik för att få med allas synpunkter – något som inte alla uppskattade. Å ena sidan är det förstås bra att använda metoder som innebär att inte alla behöver ställa sig i en talarstol, å den andra sidan så måste man få med folk i diskussioner, och diskussioner innebär att man utbyter tankar och åsikter.
Den andra frågan handlade om vårt organisatoriska arbete. Några föreningsordföranden (inkl. min egens Nina Ljungquist) hade funderat lite i våras och vill att vi förstärker det organisatoriska arbetet med målsättningen att utveckal existerande föreningar och se till att nya startas. Medlemsmötet beslöt tydligen att en arbetsgrupp skall tillsättas för dessa frågor. Det är utmärkt, jag har i rätt många år hävdat att vi borde arbeta hårt med att förbättra det “inre” livet i partiet, vi är och borde förbli ett folkrörelsebaserat parti. Då måste alla medlemmar känna att det spelar roll om man deltar i föreningars och arbetarekommunens mötet, att det är där den politiska diskussionen faktiskt förs och att det är där vår politik läggs fast.
Technorati Tags:
Demokrati, Södertälje, Politik, Socialdemokraterna, Södertälje kommun
Det här med var politiken läggs fast aktualiseras faktiskt just nu eftersom situationen i kommunen är lite oklar. Det pågår därför förhandlingar som syftar till att skapa en majoritet i fullmäktige. Det är förstås helt ok men man undrar vad som är vår linje dvs vad vi vill uppnå (annat än att vara med i denna majoritet). Självklart finns ju vårt program inför valet att utgå ifrån men det fick ju faktiskt inte det stöd vi önskade och borde alltså diskuteras just utifrån den utgångspunkten. Vad kan vi tänka oss att kompromissa om – skall det bestämmas av några få bakom stängda dörrar eller borde det diskuteras bland medlemmarna?
Mitt svar på den något retoriska frågan är förstås att vi under en sådan förhandling borde ha täta korta medlemsmötet där t.ex. förhandlingsbud diskuteras. Såvitt jag förstår kommer en av parterna i dessa förhandlingar, Pensionärspartiet, att ha minst ett medlemsmöte för att diskutera hur de skall förhålla sig till inviterna.
Hur ser vi på brott?
Borgerliga statsråd erkänner svart städhjälp: “Och både handelsminister Maria Borelius och kulturminister Cecilia Stegö Chiló är snabba med att erkänna att det anlitat barnflickor svart.
***********
En person som anlitat svart städhjälp och inte rapporterat in detta till Skatteverket blir återbetalningsskyldig till inom en femårsperiod.
– Har en person anlitat svart städhjälp under 90-talet är det preskriberat för länge sedan, säger Björn Sjökvist, skattedirektör på Riksskatteverket, till SvD.”
(Via Aftonbladet.)
Min bild av det svenska samhället är att oerhört många både köper tjänster svart och därmed också att det finns många som är beredda att sälja tjänster svart. Nu får vi tydligen en regering i vilken det finns några som åtminstone har kurage nog att öppet erkänna detta. Oaktat om själva brottet är preskriberat – brottslingar är de ju i vilket fall. Intressant utveckling om de får fortsatt förtroende av statsministern och riksdagen efter detta erkännande. Vilka andra lagar är det ok att bryta/ha brutit mot? Är det bara ok om man lurar staten? Får man ha kört för fort? Får man ha utfört andra ekonomiska brott till motsvarande värde?
Kanske spelar det roll om man bryter mot lagar som man tydligt deklarerat att man vill ändra? Nu vill väl inte heller högeralliansen tillåta svartjobb – bara minska kostnaderna för vit arbetskraft. Är det förresten skillnad om man blivirt dömd för ett brott eller om detsamma inte upptäckts och därmed blivit preskriberat?
Technorati Tags:
Demokrati, Skattebrott, Politik, Socialdemokraterna, Högeralliansen, Maria Borelius, Cecilia Stegö Chiló
Som framgår har jag lite svårt med orienteringen i dessa frågor. Högeralliansen vill skärpa straffen vid vissa typer av brott – inte vid andra? Är brott mot det allmänna mindre allvarliga jämfört med brott mot enskild?
Kanske tänks det rätt i Östergötland?
Min uppväxt tillbringade jag i Östergötland – närmare bestämt Lunnevads folkhögsskola i närheten av Linköping. Två tidningar fanns det då – blå Corren och röda Östgöten. Numera finns bara Corren kvar men i den finns ett litet utrymme också för den röda sidan i form av något som kallas “å andra sidan”. Denna andra sida har Torbjörn Gustavsson som skribent.
Han föreslår att partiet bör tillsätta en framtidskommission med Jan Nygren i spetsen:
Låt Jan Nygren leda framtidskommission (s): “En framtidsstrategi för fler jobb. Det är partiets huvuduppgift. Att älta varför det gick som det gick leder ingen vart. Alltså bör partiledningen tillsätta en kommission som ges i uppdrag att analysera hur den galopperande globaliseringen påverkar svensk arbetsmarknad och dess funktionssätt. Kommissionen bör presentera en omfattande förslagskatalog, där samtliga sektorer inventeras. Hur ska jobben bli fler i den privata tjänstesektorn? Vilken betydelse har sänkta arbetsgivaravgifter för jobbtillväxten? Hur göra jobben i den offentliga sektorn mer attraktiva? Vad krävs för att matcha ungdomarnas studieval med kommande pensionsavgångar? Osv, osv.”
(Via Corren.se.)
Som framgår stämmer den inriktning Gustavsson föreslår väl med min uppfattning – det är jobben som är det viktiga, vi måste presentera en politik som ger framtidstro och det måste finnas en bred arbetsmarknad som också kan tillgodose ökade behov av tjänster hos allt fler.
Technorati Tags:
Demokrati, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Corren, Torbjörn Gustavsson
En bra idé alltså att tillsätta en framtidskommission. Frågan är väl snarast om Gustavsson tänkt helt rätt när det gäller sammansättningen. Det är kanske inte orimligt att titta utanför partiet – Bennet föreslås ingå – men det kanske också vore dags att blanda in lite nytt folk. Med nytt folk menar jag sådana socialdemokrater – aktiva men utan tunga uppdrag – som representerar lite olika infallsvinklar som t.ex. småföretagande. Det är ute bland folk nya tankar väcks snarare än bland de som fyller sin dag med möten.
Gamla kvastar
Jag gör det naturligtvis lite lätt för mig men min bestämda uppfattning är att vi inte skulle ha förlorat valet om de (partiets) mest begåvade män och kvinnor funnits i nuvarande statsrådsberedning och departement. När man skall städa sopar nya kvastar bäst!
Jag skule till och med vilja gå så mlångt som att hävda att det framförallt gäller statsrådsberedningen och finansdepartementet eftersom det är därifrån regeringen de facto styrs.
Jagas med blåslampa: “Några av de mest begåvade männen och kvinnorna på statsrådsberedningen och departementen rekryteras i det tysta till den nya organisationen, som får Göran Persson och förre finansministern Pär Nuder som ansikten utåt.
-Så blir det fram till mitten av mars, då Persson avgår. Sedan tar väl den nye partiledaren över, säger en källa.
Formellt är det Britt Bohlin, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, och Åsa Larsson, chef för partiets riksdagskansli, som leder arbetet.
“Jag kan hjälpa till”
Men enligt Aftonbladets källor är det i praktiken Jan Larsson, avgående statssekreterare på statsrådsberedningen och Göran Perssons närmaste medarbetare, som drar upp riktlinjerna.
-Det är Larsson som sköter rekryteringen. Han är spindeln i nätet, säger en källa.”
(Via Aftonbladet.)
Oroande att vår oppositionspolitik skall styras av de som ledde oss mot nederlaget:-(
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Göran Persson
Fler servicejobb till anständiga villkor!
Maria Borelius skriver i Svd om servicesektorn och möjligheterna till nya jobb där. Hon argumenterar för att det inte är nog med skattelättnader för tjänsteföretag utan att det behövs en mer genomgripande ansats. Vad den egentligen skall gå ut på lämnar hon hos utan ledtråd till. Möjligen är det ord som lättrörlig, anställningsformer (“man kan inte ge bort en trygghet man själv inte äger”) och liknande man skall ta fasta på.
Jag håller nämligen med Borelius om att det skulle kunna skapas fler jobb inom tjänstesektorn. Jag håller också med om att det bör ske i första hand genom att kostnaderna minskas. När jag säger att kostnaderna skall minskas så menar jag inte att den som utför tjänsterna skall få lägre lön eller minskad anställningstrygghet. för oavsett om det är tjänster som köps i butik, på verkstad eller sådana som ev. utförs hemma hos mig så är själva arbetet för vilket den anställde får lön lika mycket värt.
Problemet idag – som förhindrar en utökad servicesektor – är ju att alltför få har råd att betala för tjänster idag. Det gäller förstås i synnerhet för sådana tjänster där det är möjligt att utföra dem själv – som att jag tapetserar om hemma eller byter däck på bilen. För den med måttliga inkomster är det inte självvalt – man måste helt enkelt göra det mesta själv.
Service är mer än pigjobb: “I serviceekonomier finns dessa sysslor som riktiga yrken. Fixare, mäklare, tränare och terapeuter.
Där finns också betydligt fler anställda i skoaffärer, hos frissor, på apotek. Man får snabbt hjälp, och snabbt jobb.
De som köper hjälp får chansen att hämta sig eller fördjupa sin livskvalitet. Men också tid att specialisera sig ytterligare på jobbet, vilket i sin tur ger ökad välfärd; det lärde oss redan Adam Smith. De som utför jobben får lön och yrkesstolthet.”
(Via SvD.)
Technorati Tags:
Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Arbetsrätt, Högeralliansen, SvD
En sak som jag tror är viktig – om det nu kommer konkreta förslag som syftar till att göra det möjligt för fler att efterfråga/konsumera tjänster – är att man dels ser till att detta inte bara blir en massa enskilda som startar egen firma och utför arbetet till underpris, dels att arbetsmiljön i alla bemärkelser kvalitetssäkras. Med det senare menar jag t.ex. att det är viktigt att man ingår i en arbetsgemenskap – även om arbetet t.ex. utförs i privata hem/trädgårdar – och att man professionaliserar själva arbetsuppgifterna. Som exempel – det är sannolikt väsentlig skillnad på den utrstning som en städare på kontor har tillgång till och den som vanligen finns i hem. I det förra fallet har man säkert (förhoppningsvis) kunnat utveckla redskap som inte onödigt sliter ut kroppen. Sådana redskap måste förstås också en hemstädare ha tillgång till (och inte den billiga dånande damsugaren man köpt på ÖB). Undrar om Borelius tänkt på det.
En annan viktig fråga gäller riskerna med att folk ändå fastnar i slitsamma låglönejobb. Till viss del fungerar ju sådan som extraknäck för unga, studerande m.m. Men som livstidsprojekt är det för de flesta svårt att se dem. Hur förhindrar man att vissa jobb inom tjänstesektorn förvandlas till fällor för t.ex. lågutbildade kvinnor med utländskt klingande namn?
Politik som kampanj eller del av demokratin
Anders Jonsson: PR har blivit viktigare än politiken: “Det som sker är en fortsatt amerikanisering där kunskapen om kampanjmakeri är viktigare än långvarigt partiarbete för att nå toppositionerna. Inom alla partier är det numera fullt naturligt att gå mellan reklambyråerna och partikanslierna.
Det handlar om att sälja in attityder snarare än handfasta förslag. Om att uppfattas som lyssnande och sympatisk, snarare än den som kommer med färdiga lösningar.”
(Via Expressen.)
Anders Jonsson har en poäng. Det gäller inte främst frågan om huruvida toppostioner kräver långvarigt partiarbete eller inte – för där har han faktiskt fel. Vår tid – där människor ofta byter sysselsättning flera gånger under livet – så att säga organiserar sitt liv i projekt förutsätter motsatsen, nämligen att partierna förmår att ge plats åt folk som har andra erfarenheter än långvarigt partiarbete.
Däremot har han helt rätt när det gäller attityd versus politiskt ledarskap. partiarbete versus kampanjorganisation. Detta blir mycket tydligt när man studerar mitt eget partis inre arbete. Det verkar som om man har svårt att inse att styrkan i ett folkrörelseparti är så oerhörd jämfört med kampanjorganisation och att detta kräver att det interna arbetet förstärks, att det verkligen blir möjligt att använda partiorganisationen för det demokratiska samtalet och därmed både säkra förankring och kontakt med väljarna.
Typiskt nog får Anders Jonsson mothugg av två “kommunikationsarbetare”: Jonas Morian och Martin Lindvall – spinndoctor wanna bees kanske:-)
Technorati Tags:
Demokrati, Politik, Socialdemokraterna, Jonas Morian, Expressen, Anders Jonsson
Jag tror att vi behöver fundera på hur folkrörelsearbete ser ut på 2000-talet. Att kasta ut barnet med badvattnet är ingen bra strategi men det är just vad som händer när kommunikationskonsulterna får råda framförallt inför valrörelser. Jag tror t.ex. att det aldrig hade varit möjligt att missa arbetslöshetsfrågan så kapitalt som skedde i det valmanifest som partistyrelsen tog om vi haft en fungerande intern dialog. Vanliga partimedlemmar är vanliga människor som pratar med andra vanliga människor. Rätt använt (ett i sammanhanget kanske lite cyniskt ordval) ger ett väl fungerande inre arbete både upplysning om vad som rör sig i folkdjupet och utrymme för dessa vanliga medlemmar att känna att deras syn på saker och ting påverkar, betyder något.
Aftonbladet: Nu vet vi att de ljuger
John Pilger: Nu vet vi att de ljuger: “Under researcharbetet för en ny dokumentärfilm har jag tittat på arkivbilder från 1980-talet, en epok som präglades av Ronald Reagan och hans “hemliga krig” mot Centralamerika. Det som slår en är det oupphörliga ljugandet. Ett lögndepartement inrättades under Reagan och gavs det missvisande namnet “myndigheten för offentlig diplomati”. Dess uppgift var att sprida “vit” och “svart” propaganda – lögner – och att smutskasta journalister som berättade sanningen. Nästan allt som Reagan själv sade i ämnet var falskt. Om och om igen varnade han amerikanerna för ett “överhängande hot” från de pyttesmå, utfattiga nationerna på näset mellan det västra halvklotets två kontinenter. “Centralamerika ligger alltför nära och dess strategiska vikt är alltför stor för att vi ska ignorera faran med regeringar som tar makten och upprättar militära förbindelser med Sovjetunionen”, sade han. Nicaragua var “en sovjetisk bas” och “kommunismen håller på att ta över Västindien”. Förenta staterna, sade presidenten, “är engagerat i ett krig mot terrorismen, ett krig för friheten”.
Hur välbekant låter inte allt detta. Byt bara ut Sovjetunionen och kommunismen mot al-Qaida så är det precis samma sak som sägs i dag. Och alltihop var en fantasi. Sovjetunionen hade inga baser i eller avsikter mot Centralamerika; tvärtom avvisade ryssarna obevekligt alla önskemål om hjälp. De löjeväckande bilder av “missilförvaringsutrymmen” som amerikanska regeringsföreträdare presenterade inför FN var föregångare till de lögner som Colin Powell uttalade i sin ökända föredragning om Iraks icke-existerande massförstörelsevapen i säkerhetsrådet 2003. Medan Powells lögner banade väg för invasionen av Irak och minst 100 000 människors våldsamma död, tjänade Reagans lögner till att dölja hans angrepp på Nicaragua, El Salvador och Guatemala. När hans två ämbetsperioder var till ända hade 300 000 människor dött. I Guatemala beskrevs hans krigiska ombud – beväpnade och utbildade i tortyrmetoder av CIA – av FN som skyldiga till folkmord.”
(Via Aftonbladet.)
Visst har Pilger rätt – också när han konstaterar att fler människor idag har möjlighet att se igenom dessa lögner. Tyvärr har denna utbredda insikt ännu inte tagit så organiserad form att de ljugande presidenterna, premiärministrarna åker ut.
Technorati Tags:
Demokrati, Israel, Palestine, Solidaritet, Utrikespolitik, Politik, Socialdemokraterna, Aftonbladet, Libanon, John Pilger
I de militärt utsatta länderna som Libanon, Irak m.fl. bedrivs dock motstånd och Pilger förmedlar lite hopp baserat just på detta:
Den libanesiska motståndsrörelsen, den beväpnade och den obeväpnade, springer ur samma källa som andra folkliga rörelser runtom i världen. Alla har de lärt sig att lägga sina inbördes skillnader åt sidan eftersom de hotas av en gemensam fiende – den otyglade imperiemakten och dess ombud.
Läs hela Pilgers artikel!
Regler är onödiga
Skolfröken som Jeppesen refererar till berättar om en elev som konstaterat att regler inte behövs eftersom “De som följer dem behöver dem inte och de som behöver dem följer dem inte”. En intressant iaktagelse som ju ofta bekräftas i verkligheten och inte minst ett intressant inlägg i debatten om såväl ordningsregler som ordningsbetyg i skolan. Både Jeppesen och Skolfröken refererar också tilll Maja – en finsk högstadielärares blogg.
Det är skillnad på fingrar och fingrar: “Sen läste jag något väldigt spännande här på en finsk lärares blogg. Och fortsättningen här hos Skolfröken.”
(Via Jeppesenblog.)
Som vanligt håller vi välartade vuxna förstås på med fel saker – vi skapar regler som krånglar till tillvaron för de redan skötsamma och försöker hitta på sanktioner mot dem för vilka sådana saknar relevans. Framtidens skola?
Technorati Tags:
Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Högeralliansen
Förbud mot eldning i trädgårdar?
Kommunstyrelsen skall enligt dagens LT snart ta beslut om att inskränka möjligheterna att elda trädgårdsavfal i trädgårdarna i Södertälje. Enligt förslaget skall detta bara vara tillåtet vissa veckor vår och höst. Förslaget är förstår helt idiotiskt eftersom det inte går att i förväg veta vilken typ av väder det kommer att vara dessa veckor – trädgårdsägaren kan alltså bli stående med en hög ris över hela sommaren.
Enligt LTs artikel (som det som vanligt inte går at länka till) tycker kommunens utvecklingschef Ann-Charlotte Gjötlén:
– I dag finns inga restriktioner alls mot eldning i trädgårdar och på andra platser. Det är bara brandmyndigheten som kan utfärda eldningsförbud när det är torrt i markerna. Vi tycker att det finns starka hälsoskäl för att införa de här restriktionerna, säger Ann-Charlotte Gjöthlén från ledningsenheten som stöder förslaget
.
Jag blir millt uttryckt förbannad på denna klåfingrighet från våra tjänstemäns och ev också kommunstyrelsepolitikers klåfingrighet. I själva verkat är skälet att det finns gnälliga grannar som inte tål lite rök någon gång om året och då vänder sig till kommunen och klagar.
Göthlén tycker att det går bra att använda Tvetatippen där man tar emot trädgårdsavfall. För många innebär det att man dels måste hyra släp, dels måste åka några mil. Säkert mycket mera hälsosamt:-)
Technorati Tags:
Södertälje, Politik, Socialdemokraterna, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun
Senaste kommentarerna